Min nye älskare

Jag skulle kunna uttrycka mina känslor för den här mackan i ganska obscena ordalag. Barnförbjudna ord som absolut inte passar sig i offentligheten, särdeles olämpliga när man talar om en simpel smörgås.

Det är bara det att den inte var simpel någonstans.

Det var en vulgärt god macka. Oanständigt god. Om jag var en annan macka skulle jag se upp till den, beundra den, vilja bli som den, eller åtminstone få älska med den. Om så bara en endaste gång.

Ni fattar ju - obscent.

Min craving sedan jag blev gravid den här gången är helt klart mackor. Jag har alltid gillat mackor, men jag brukar knappast äta dem till middag. Det blir en del mackmiddagar nu. Igår strosade vi in på Cajsa Warg, tog en kopp varm choklad och botaniserade i butiken efter en god middag. Jag kunde inte tänka mig något annat än just en macka. Men det blev världens godaste, finaste, vackraste, sexigaste macka! Jag kommer drömma om den länge.

Världens godaste macka med zucchini och tryffelcrème (från Wargen)

1 stort, gott portionsbröd, helst ljust av surdeg

Olivolja

2 halvcentimetertjocka skivor zucchini, ca 10-15 cm

3-4 skivor alrökt Roslagsskinka

100 g tryffelcrème (japp, du läste rätt)

Rucola

Salt och peppar

Ta fram grillpannan om du har en sådan, annars duger stekpanna fint. Pensla zucchiniskivorna med olivolja och salta och peppra dem. Grilla tills de mjuknat något och fått fina ränder. Lägg åt sidan. Halvera brödet och ringla lite olivolja över snittytorna. Lägg dem med de ytorna ned i pannan och låt rosta en stund tills de fått en knaprig yta. Nu till det roliga:

Ös på med tryffelcrème på båda snittytorna. Lägg på zucchini, skinka i mängder och rucola. Tryck ihop härligheten och njut av att den här mackan bara är din alldeles egna.

Cajsa Warg i Vasastan!

Jag vill bara säga TACK. Om jag hade fått ta med mig en enda sak i flytten från Södermalm hit till Vasastan hade det varit Cajsa Warg, butiken jag alltid älskat och troget handlat i när det skulle göras något speciellt eller när det klirrat till en smula i kassan. Och nu - utan att jag hade den minsta aning om vad som komma skulle - har Cajsa Warg öppnat bara några minuter från min port, ÄNNU närmare än jag bodde sist. Whohoo! Spring till den gamla biografen på St Eriksplan och spana in det högst New Yorkiga matmeckat genast - förmodligen ses vi där.

Mamma bjuder = oxfilé och heta räkor

Igår ville mamma bjuda mig, systern, maken och svågern på middag men utan att gå på krogen. Alltså fick jag den stora äran att inhandla och tillaga en middag på hennes bekostnad - ett arrangemang jag varmt kan rekommendera övriga familjemedlemmar och vänner att prova på om man vill äta med mig men göra det det bekvämt för sig; jag älskar att laga mat när någon annan betalar. Vi hade dock fyra visningar av lägenheten igår eftersom vi försöker byta den och jag hade därmed väldigt ont om tid. Tack vare Cajsa Warg och mammas kreditkort behöver detta inte utgöra något problem.

Det blev fin oxfilé som stektes perfekt (brynas i olja och smör först, eftersteka i 150 grader varm ugn till innertemperatur på ca 59 - that's the way I like it), ugnstekt pumpa och paprika till, lite smörstekt späd sparris med parmesan samt en enkel sallad med vitlöks- och senapsdressing. Men såserna var grejen! Det bästa med Wargen är ju deras burkar med färdiga såser. Vem kan motstå en såsbuffé? Jag valde bean - såklart - samt den alltid lika goda tryffelcrémen. Inspirerad av Lisa provade jag även ramslökscrémen, som även den var god.

Innan oxfilén slank det dock ner några högst förbjudna tigerräkor (jag skäms över mitt miljöovänliga tilltag idag, men jag stod svettig och handfallen i butiken och var helt enkelt desperat. Räkorna talade med mig som vore de lösningen på alla världens krig) marinerade och snabbt wokade i vitlök, chili, lite citron och god olivolja. Tänkte brassa på en massa basilika också men det glömde jag. Alla fick en skål med aioli på ugnsrostad vitlök att doppa i. Gott.

Tack för maten mamma!