söndag 29 mars 2009

Tryffelpasta med svamp och bacon. Himmelriket.

Okej, det där med matveckan sket sig i fredags. Det stod musslor på menyn och jag stämde av med min lillasyster som skulle komma och hänga med oss. I telefonen kunde jag riktigt höra henne rynka på näsan men hon klämde snällt ur sig ett "mmmm, men det blir jättegott, absolut". Med en sådan där resignerad ton som skriker "bry dig inte om mig, jag tar vad jag får. Om jag verkligen måste". Så vi svängde ihop världens godaste pasta istället. Tro mig - den var riktigt god. Gör den ikväll, så god är den. Och enklare än enklast. Om man är som jag och ännu inte avancerat till att göra egen pasta, förstås.

Tryffelpasta med svamp och bacon

3 matvrak eller 4 normala

2 pkt fylld, färsk tryffelpasta, vi använde Ranas
1 pkt bacon, gärna ekologiskt
200 g skogschampinjoner
3 schalottenlökar
1 klyfta vitlök
Lite smör och olivolja
1 msk vilt- och kantarellfond
1,5 dl torrt vitt vin
1 dl vatten
1,5 dl vispgrädde
1/2 dl finhackad persilja (jag använde fryst)
Vipeppar, svartpeppar och eventuellt lite salt
Parmesan i mängder

Koka upp en stor gryta saltat vatten till pastan. Skala och finhacka schalottenlök och vitlök. Fräs dem mjuka i en liten skvätt olja. Skrapa ner i en skål. Skär baconet i små bitar och fräs det gyllene. Ner i skålen (diska inte ur pannan mellan omgångarna). Skiva svampen i ganska tjocka skivor. Lägg en liten klick smör i pannan och fräs svampen gyllene. Ner med allt i pannan, på med vinet. Låt sjuda en stund. I med vatten, fond och grädde. Låt allt koka ihop till såsen tjocknat. En gnutta vitpeppar är gott i, men jag gillar att ha nymald svart också. Känn efter om det behövs lite salt. Rör ner persilja precis innan servering. Koka pastan i knappt en minut, låt rinna av ordentligt och blanda med såsen. Rikligt med parmesan är ett måste, liksom pepparkvarn på bordet.

7 kommentarer:

Ahmad Nizar Hidayat sa...

i like food and i like the receipt.
Thank u for sharing

Pytte sa...

Well, right back at you, Ahmad!

Glassmannen sa...

Måste bara instämma att det här var så gott så att det blev löjligt. Och så lite Sia Maple Walnut-glass på det. Himmel.

Pytte sa...

Tack Glassmannen. Löjligt är rätta ordet!

Lillan sa...

Okej. Jag är rädd att andra läsare kanske bara låter det här inlägget passera som ännu ett recept med schyssta bilder.

Men asså. Jag ni måste förstå hur gott det här var. Varje tugga var som en liten miniorgasm i munnen, som att sluta ögonen och bli förflyttad till en romantisk restaurang på kroatiens strandkant, som att alla kroppens fysiska och psykiska krämpor tog en halvtimems pause.. För så lång tid tog det att äta upp. Nästan. Och det var inte för att talriken var överfull, inte alls, utan för att varje tugga var så himmelsk god att jag bara var tvungen att äta riktigt riktigt jäkla sakta.

Pytte - tack för maten och tack för att du trots allt skippade musslorna så att den här rätten kunde födas.

Ni andra Pytte-fans: Jag uppmanar er, här och nu, att laga den här pastan. Gör det nu, redan ikväll. Ni måste göra det, det måste ske. Och sen måste ni skriva en kommentar här om hur gott det ju verkligen var.

Jag förstår att ni får vansinnigt höga förväntnngar. Men jag känner mig lugn. Tro mig - den här pastan av Pytte lever upp till dem!

Lillan sa...

Mmmmmmmmmmmm. TROTS att Alex av ngn ougrundlig anledning köpte laktosfri vispgrädde så blev det lika gott när jag gjorde den igår!

Ulrica sa...

Alec & Lillan bjöd oss på denna härom sistens, det var typ det godaste jag ätit !! Rekommenderas varmt, jag ska själv laga den snart är tanken:-)