Idag lockades jag att köpa en burk som var klädd i löften och fylld med paprikor. Bara på det dukimiterande pappersomslaget på locket har tillverkaren lyckats upplysa mig om att paprikorna är hemmagjorda, handgjorda och fria från konserveringsmedel, färg- och smakämnen. Och - just det - att de är farmors hemlighet. Eller mormors; det står på engelska och en Granny kan ju vara vilket som. Burken kommer från Serbien men vems mormor/farmor vars hemlighet hamnat bland konserverna på min Ica-hylla förtäljer icke lock-historien.I vilket fall - enligt innehållsförteckningen samsas de rostade paprikorna bara med olja, vinäger, vitlök, persilja och salt i burken. Trevligt. Bra pris tycker jag - 27 spänn för 300 g. Dessutom är det stora bitar av den sötare paprikan som vi kallar snackspaprika. Gillart. Ikväll åkte ett par av dem ner i en varm, matig sallad vi avnjöt till middag.
Vi stekte skivor av stapelfavoriten halloumi (1 pkt),
wokade stora bitar av 2 portabellasvampar, 1/2 zucchini och 1/2 purjolök,
kokade, kvartade och fräste på 1 fryst majskolv.
På slutet fick paprikan slinka ned i woken.
I en kastrull kokade jag ihop 1/2 dl balsamvinäger, 1/2 dl japansk soja, 3 msk flytande honung, skal och saft av en tvättad lime, ett par skivor färsk ingefära och en halv, skivad röd pepparfrukt. Det fick sjuda tills det tjocknat något, varpå jag silade det och ringlade lite över osten och grönsakerna.
Easy peasy, som Jamie skulle ha sagt. Vad det nu betyder.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar