Påskens överraskning - friterad matjes

Hoppas att ni haft en strålande påsk allihop! Själv har jag förmodligen gått upp runt fem kilo och det kan jag tyvärr inte skylla enbart på halvkilosgästen i min mage. Vi har avnjutit lamm, oxfilé, godis i mängder, ägg i mängder, sill, misslyckade bakverk (jag borde verkligen bara ge upp alla försök till bakning för gott), svärmors gravade lax och min matjestårta som alla älskade till min stora förtjusning, men det roligaste och mest udda inslaget var garanterat den friterade matjessillen som det bjöds på till förrätt på torsdagen. Friterat - gott, matjes - gott, friterad matjes - oväntat gott! Kommer definitivt dyka upp igen till midsommar, jag ska försöka få tag i receptet på smeten tills dess. Vi serverade dem med gräddfil blandad med finskuren gräslök och peppar, och kombon har helt klart fastnat i medvetandet.

Ni då, åt ni några konstigheter i påsk?

Matjestårta, sillar och någon annans kaka

Påsk, påsk, påskelipåsk! Ursäkta att det är glest mellan inläggen nu, men jag är positivt nog alldeles för upptagen här i livet. Jag har ett stort projekt som ska bli klart innan ny unge beräknas anlända 1 augusti, och dygnet har ju som bekant bara so many hours. Men nu stundar den gula och godisrika högtiden! Som alltid firad hos mina fina svärföräldrar, och eftersom valda delar av min egen familj också kommer vara med och käka lunch på påskdagen ska jag försöka hjälpa till lite extra i år. Tänkte göra min urgoda matjestårta, kanske en sill eller två samt en citron- och marängkaka signerad Elisabeth Johansson ur hennes nya bok Mina efterrätter.

Det här med att göra egen sill är en ny erfarenhet för mig men jag har i alla fall två varianter som ni kanske vill testa (förutom min akvavitvariant som jag nyligen postade här på bloggen). Framför allt vill jag rekommendera den guacamole-inspirerade avokadosillen; den blev omåttligt populär vid testtillfället!

Avokadosill med lime och vitlök

1 burk 5-minuterssill

2 avokado

1 dl gräddfil

1 vitlöksklyfta, fint riven

1 lime, saften

2 msk fint skuren gräslök

peppar

Låt sillen rinna av. Mixa eller mosa under tiden ihop avokado, gräddfil, vitlök, gräslök och limesaft. Smaka av med peppar. Vänd ner sillbitarna och ställ svalt i ett par timmar eller över natten.

Pepparrotssill med äpple

Matjessill är jättefin att göra krämiga sillvarianter på, och riktigt god tillsammans med pepparrot och äpple.

2 burkar (400 g) matjessill

2 dl crème fraiche

2 msk fint riven pepparrot

1 litet rött äpple

svartpeppar

Låt sillen rinna av, skär i bitar om du använder hela filéer. Skär äpplet i små bitar och blanda med sill, crème fraiche och riven pepparrot. Smaka av med svartpeppar och ställ svalt i ett par timmar eller över natten.

Hej ramslöken!

Det är full stress i hushållet just nu, så det blir glesare mellan inläggen. Kanske står ännu glesare tider att vänta, men shit happens. Igår traskade jag i alla fall in på Wargen i all min tidsbristframkallade fantasilöshet och upptäckte små tråg med svindyr ramslök. Jag har aldrig lekt med ramslök innan, men denna vit- och gräslökssmakande ört har länge lockat med sin enkla mystik så jag plockade givetvis ett tråg (över 600 kronor kilot; ni som kan plocka i det vilda får lov att skratta högt) och lite andra godsaker och var genast på bättre mathumör. Det bidde ett jättefint tillbehör till lammfärsbiffar med färdigköpt rostad vitlökskräm, men är förstås super även som vegetarisk rätt. Kanske med lite feta till eller som tillbehör till grillad halloumi?

Pärlcouscous med ramslök, pinjenötter och avokado

2 portioner

2 portioner pärlcouscous (Moghrabiah; libanesisk couscous. Finns från bl a Druvan)

1 knippe ramslök, sköljd, torkad och strimlad (ca 1 dl)

1/2 dl pinjenötter, rostade

1 avokado, skalad och tärnad i stora bitar

10 cm gurka, skalad, urkärnad och tärnad

1/2 citron, pressad

Olivolja, god, en rejäl skvätt

Salt och peppar

Koka couscousen enligt anvisningarna på förpackningen. Låt rinna av och blanda med strimlad ramslök, avokado, rostade pinjenötter och gurka. En ordentlig skvätt fin olivolja, pressad citron, och så smaka av med salt och peppar.

Vår 1,5-åring gillade också pärlcouscous - hon åt den nävvis - men hon fick den som den var med lite olivolja. Se där, ett litet småbarnstips!

Måndagssillen, tra la la la la

Om man inte kommer på något gott att äta är det aldrig fel med en sillmiddag, det har jag alltid sagt. Eller jag säger det nu i alla fall. Igår slog jag dock på stort och svängde ihop en egen sill att ackompanjera den ständiga matjesen och senapsvarianten; kalla det övning inför påsken. Men något mer avancerat än en 5-minuterssill skulle jag aldrig orka med, även om det säkert finns godare sätt. Men det här blir i alla fall bättre än något du köper på burk, det lovar jag!

Romsill med citron och akvavit

1 burk 5-minuterssill (du kan ta två burkar också, om du vill ha mer sill och mindre kräm. Det blir väldigt mycket kräm i den här)

2 dl creme fraiche

2 msk majonnäs

3 msk stenbitsrom (eller löjrom för all del)

3 msk finhackad dill (jag använde fryst)

3 msk finhackad gräslök

3 msk finhackad röd lök

Rivet skal av 1/2 tvättad citron

1-3 msk akvavit, t ex Skånes (smaka av vad du föredrar, eller uteslut helt)

Svartpeppar

Låt sillen rinna av ordentligt. Blanda resterande ingredienser, smaka av med akvavit och svartpeppar. Blanda med sillen och låt gärna stå svalt någon timme så att smakerna hinner mogna.

Snabb glass med punschrussin och Daim

Svärmor Lena bjöd på en alldeles utomordentlig dessert igår efter de färska räkorna och marulken (ja, jag vet, jag skryter om hur bra jag har det), och det är ett så bra tips att det givetvis måste upp här.

Snabb glass med punschrussin och Daim

Vuxet möter barnsligt i en härlig kombo. Förbered dagen innan middagen och gör inte för lite - jag hade gärna tagit en extra skål. Måtta enligt egna preferenser men gör på ett ungefär så här:

4-6 personer

Lägg 1 dl russin i en skål. Häll på punsch så att det precis täcker. Plasta in och låt stå ett par timmar eller över natten. Grovhacka 80-100 g Daim (typ 1,5 dubbel).Tag 1 liter vaniljglass (behöver inte vara någon jättetjusig sort; Lena använda Icas) och låt stå framme tills den är mjuk nog att röra. Vänd ner russin och Daim och frys i ett par timmar till. Ta fram fem minuter innan servering.

Egna ribs för första gången!

Igår var det så äntligen dags för mitt första kokbokstest. Det hela går alltså ut på att jag och Christian ska laga var sitt recept ur valfri kokbok i veckan, för att lära oss något nytt och variera oss mer i köket. Läs mer här. Jag lagar i stort sett aldrig mat från recept rakt av, och jag har haft jättesvårt att komma på var jag ska börja. Men så slog det mig - ribs, såklart! Jag älskar ju möra, klibbiga ribs mer än jag älskar djuren de ursprungligen sitter på (ursäkta mig, vegetarianer och djurvänner, men så är det) och vi är trogna kunder på Texas Longhorn. Deras ribs gör mig dock besviken nu för tiden, och jag har länge känt det pockande suget att bemästra konsten men inte kommit mig för att försöka.

När jag så bestämt mig för ribs valde jag ett recept ur en kokbok jag verkligen gillar, Sommarmat med Fredrik & Fredrik (jag har skrivit om den förut). Deras teriyakiribs såg så underbart enkla ut i jämförelse med andra jag läst, och det tilltalade ju förstås. Jag köpte kamben på Prisextra för 79.90 kronor kilot; snacka om billig festmat! Jag är kluven till resultatet - både riktigt bra och verkligen inte så bra, läs våra respektive kommentarer under receptet!

Ribs Teriyaki (Recept: Fredrik Klein & Fredrik Hed)

4 personer.

1½ kg tunna revbensspjäll

1 msk salt per l vatten

1 tsk hela svartpepparkorn

3 vitlöksklyftor

Teriyaki:

1 dl japansk soja

½ dl risvinäger

½ dl flytande honung

½ sake

Lägg revbenen, kryddorna och vitlöken i en kastrull med vatten så att det täcker. Koka tills köttet börjar släppa från benen, ca 1 timme. Sätt ugnen på 200 grader. Blanda ingredienserna till teriyakisåsen. Ta upp köttet och lägg i en ugnsfast form, pensla med teriyakisåsen och sätt in i ugnen i ca 20 minuter. Ös med spadet var femte minut. Ta ut när köttet har fått fin färg.

Pyttes kommentar:

Doften som spred sig i köket när köttet kokade tillsammans med vitlöken och svartpepparn var klart angenäm. Doften som spred sig i köket när jag öst den blaskiga såsen över ribsen för att steka klart dem i ugnen var inte alls angenäm. Det luktade fränt och lite surt - var det saken, månntro? Tyvärr smakade det ungefär som det luktade, och det var inte min grej. Dessutom tycker jag att ribs ska vara klibbiga och kladda ner händerna, men det kunde de inte bli med den alldeles för lättflytande såsen som skulle ösas över kambenen var femte minut. I pur oro öste jag på färdigköpt (klibbig) teriyakisås på ett par av bitarna för att gardera mig med om Fredrikarnas version inte höll måttet, och de klibbiga blev klart godare. Tyvärr.

Men att ha gjort mina egna ribs? Underbart! Att koka benen innan gör dem fantastiskt möra och sönderfallande, och köttet - som alltså kan köpas i simpla tråg i vanliga affärer till ett minimalt pris - behöver inte hålla på och duttas med och putsas. Känns som att jag har upptäckt en helt ny värld. Nu ska här experimenteras med såser i oändligheten, och alla som känner mig och läser detta kan vara så säkra på att det blir ribs som bjuds hos mig när det ska dineras socialt i fortsättningen. Tack Fredrik och Fredrik för det!

Christians kommentar:

Efter många suckar om hur illa det luktar och efter att besvikelsen lagt sig tillrätta sig som en blöt hund någonstans i köket är smakupplevelsen till slut minst sagt tillfredsställande. Köttet är så mört och mjällt att det formligen smälter i munnen. Nu fattar jag hur ribs SKA smaka! Jag kan hålla med Pytte om att marinaden blev lite blaskig, men det är absolut inget fel på smaken. Däremot blev det ännu bättre när hon gjorde en variant med färdig teryaki-sås på och man fick det där riktigt klibba och söta också. Helt galet. Till det serverades en perfekt krämig cole slaw och ugnssmekta primörer. Jag blir fan hungrig igen bara jag tänker på det.