Nyttigheter i all ära, men...

Foto: Lieselotte van der Meijs

Ni vet hur duktig man kan känna sig efter att ha ätit en riktigt nyttig måltid? Hur man känner grönsakerna sprida sina diverse superpowers i kroppen och hur de nyttiga fetterna i fisken sätter fart på hjärncellerna? Hur bristen på fulfett får artärerna att andas ut och hyn att stråla tacksamt?

Och ungefär 5 minuter efter att man ätit färdigt sin hälsofrämjande och giftföraktande grönsakskavalkad börjar man fantisera om något friterat som är fyllt med ost. I alla fall jag.
Dagens supernyttiga lunch fick mig att tänka på de här ljuvliga små skapelserna som jag knåpade ihop för ett jobb i Amelia Höst. Spelkvällsmat - visst får det en att längta tillbaka till mörkret igen? Inte? Oh well. Vi får nog snart lite mer snö och regnrusk ska ni se. Då kan vi alla trösta oss med de här tycker jag. Eller varför inte käka dem på lördag, medan vi ser Sanna Nielsen vinna årets Melodifestival? 

Friterade ostbollar med chili

Gör inte för få, de kommer bli poppis! Godast är de helt nyfriterade. 

250 g brieost, kylskåpskall

1 burk mild, grön, hackad chili från texmex-hyllan

2 dl vetemjöl

2 ägg

2 dl pankoströbröd

0,5 dl neutral olja till fritering, t ex raps

Låt chilin rinna av i en finmaskig sil (eller kärna ur och finhacka en färsk, grön pepparfrukt). Hyvla bort kanterna från den kalla brieosten. Mosa snabbt samman ost och chili på en tallrik och forma ca 20 bollar. Rulla dem  i mjöl, doppa dem i ägg och sedan i ströbröd. Se till att de blir ordentligt täckta, annars kommer osten rinna ut när den smälter vid friteringen. Lägg de färdigpanerade bollarna i frysen någon timme (eller längre, om du vill förbereda dem tidigare). Hetta upp oljan tills en brödbit ganska snabbt blir gyllene när du lägger ned den. Fritera bollarna, några i taget, tills de blir vackert gyllene runt om. Låt rinna av på hushållspapper och servera varma. 

Eget knäcke (eller hur man flörtar in sig hos Pytte)

Häromdagen bjöd vi hem våra matglada vänner Kajsa och Anton på en så kallad "förutsättningslös tisdagsmiddag" som visade sig bli helt icketisdagsaktig. Förvisso bör min lakritspannacotta få sin beskärda del av credden för detta men med störst värme minns vi de eminenta gästernas medhavda present (även hembakta bullar och eget vin överräcktes; de är som sagt eminenta gäster som vet hur man tillskansar sig min fulla beundran) - detta fantastiska knäckebröd/snacks/mumsmums/tilltugg/godis.

Då Kajsa är något bekväm av sig i köket är jag relativt säker på att Anton stod för det mesta av bakandet - tack Anton! - men receptet kommer tydligen från Kajsas mamma Agneta som i sin tur fått det av Kajsas kusin Ida. Stort tack till Kajsas familj och släkt! Själv är jag ju usel på att baka men det här verkar så enkelt att till och med jag kan göra det.

Fantastiskt gott knäckebröd eller snacks

Knäckebröd - 1 plåt, 150 grader drygt en timma
Snacks – 2 plåtar knappt en timma (45 min)

2 dl majsmjöl
1 dl solroskärnor (alt. ½ dl pumpafrön + ½ dl solros)
1 dl sesamfrön
½ dl linfrö
½ tsk salt
½ dl rapsolja
2½ dl kokhett vatten (ev. något mer)

Rör ihop de torra ingredienserna i en bunke. Tillsätt oljan och det heta vattnet. Rör om till en jämn smet. Bred ut smeten på bakplåtspapper. Skär rutor och strö över flingsalt. Grädda enligt ovan.

Liten uppdatering: Kajsa och Anton låter hälsa att de av misstag bakade med kallt vatten i stället för varmt när de skapade brödet jag fick ta del av. Det blev då en tunn smet som var enkel att hälla ut över två plåtar och gav ett tunt, krispigt knäckebröd. Igår bakade Kajsa dock brödet med hett vatten såsom angivet i receptet och då svällde allt till en något mer svårhanterlig deg, som gav ett porösare och lite tjockare bröd. Mer Wasa, helt enkelt, om jag förstått saken rätt. Använd alltså kallt eller varmt vatten i enlighet med egen smak!

Rara gå bort-presenten (eller att vräka i sig själv för all del): Nötter med kanel och chili

Det är liiiite jobbigare än att köpa en Noblesse eller ett tiopack tulpaner, men det tar faktiskt bara typ tio minuter. Det är det väl värt? Tänk vad impad din värd eller värdinna kommer bli. För att inte tala om gästerna, som blir bjudna på godsakerna. Om du är som jag och har en nästan läskig fetisch på snören och omslagspapper så har du dessutom lite cellofan, silkespapper och band hemma, och då är du plötsligt en sån där folk börjar snegla snett på för att du liksom är sån där JOBBIGT perfekt gäst.

Well. Sån är jag. Ibland. Den här fina påsen tog jag med mig hem till Levas ställföreträdande chefredaktör Sara, och så mumsade vi järnet medan vi provade 20 sorters ekologiska viner. Jag blev döpoppis, I tell you.



Rostade nötter med kanel, chili och flingsalt

400 g osaltade nötter; jag valde 100 g vardera av cashewnötter, mandlar, valnötter och hasselnötter
2 msk råsockersirap (finns i vanliga butiken, från Dansukker t ex)
2 msk flingsalt
1/2 tsk malen kanel
1/2 tsk chiliflakes från kvarn, eller mortlade

Hetta upp en torr teflonpanna, häll i nötter, häll på sirap och kryddor och stek på medel till hög värme medan du rör hela tiden så att det inte bränns. När du fått lite färg på nötterna häller du upp dem på ett bakplåtspapper ett svalna; dela på allt så att det inte klibbar ihop för mycket. Klart!

GI-snacks: Selleri med gorgonzoladipp

Inte värt att tala om egentligen, men jag gör det ändå. Bara för att det är enkelt ska det ju inte förkastas, eller hur? Mosa ihop ett par matskedar god gorgonzola med ett par matskedar creme fraiche - eller gör som vi och använd Valios laktosfria smetana, riktigt gott! - och smaka av med peppar och kanske en gnutta salt. Lägg upp fint och servera med selleristavar eller kanske morot eller whatever. Avnjut innan middagen.

Inga chips före maten!

Ska man laga mat tillsammans blir det så väldigt mycket roligare om det finns något att tugga på under tiden. Det håller blodsockret på en trevlig nivå och hejdar sådana som jag från att förvandlas till gormande monster medan steken torkar ut och såsen bränns vid.

För den som tycker chips är för onyttigt och morotsstavar för tråkigt är det här ett uppskattat och enkelt alternativ. Ju finare ingredienser du använder på det här simpla lilla fatet, desto bättre resultat.

Nallvänlig buffelmozzarella

1 boll fin, rumstempererad buffelmozzarella (mycket krämigare, smakrikare och godare än den vanliga komozzarellan)
1 näve rostade pinjenötter
1 gäng späda basilikablad
1 skvätt god olivolja
1 skvätt god balsamvinäger
Flingsalt och nymalen svartpeppar

Riv mozzarellan i bitar och lägg ut dem på en tallrik. Droppa över olja och vinäger, salta och peppra. Strö över basilika och pinjenötter och hugg in med varsin liten gaffel eller tandpetare.