Om att aldrig få nog

Kräftor. Okej. Vi måste prata mer om dem. Det är nog det absolut godaste jag vet. Jag brukar säga att svensk, färsk, hel hummer är det godaste jag vet (dela den i två halvor och du halverar även min njutning, av någon anledning), men kräftor är nog banne mig godare.

Mina absoluta favoriter är fortfarande de mina östergötska matbästisar (jag har berättat om dem tidigare) fiskar och kokar enligt det ultimata receptet. Jag har inte smakat deras i år - varje dag som går är plågsam - men däremot bjöd min underbara syster på underbara färskingar från Hjälmaren som tack för barnvakteri. Det var en ljuvlig upplevelse, särskilt som jag redan ätit typ tre kartonger frysta kineser i ren desperation (post-sommarfattigdom råder).

Med en annan syster delade jag igår en påse färska turkiska (Pandalus...?) som jag hittade på Wasahallen till någorlunda rimligt pris, och de var faktiskt helt okej. Lägger man till kräftskivan med svärföräldrarna måste jag ha ätit kräftor i alla fall sex gånger de senaste 2-3 veckorna. Och jag drömmer om mer. Jag måste få mer. Har ni några bra tips, där kilopriset ligger på under 300?

Fredagsmysiga lilla musselimusselmusslan

Titta, vilken piffig bild på gårdagens middag! Kameran är tillbaka och jag slipper för stunden använda mobilen. Alltså. Det är bara musslor, inget tjafs, jag tycker inte ens att de var så där fantastiskt goda. De var lite småtråkigt liksom blaha. Uttråkade. Lite blasé - ja, där har vi det - musslorna var blasé. Som att de minsann sett bättre kastruller. Och något recept blir det inte heller, för gudarna och deras kompisar ska veta att det publicerats tillräckligt med musselrecept här för att det ska räcka i något år till. Och då har musslorna varit roligare sällskap till senaste tv-serien (ikväll: Girls).

Här har ni några finfina musselminnen:

• Musslor med citron, bacon och dill
• Musslor med bacon, chili och crème fraiche
• Musselsoppa med saffran, apelsin och rotfrukter
• Moules marinière
• Het och gräddig musselpasta

Musslor är den bästa, nyttigaste och billigaste snabbmaten. Alla som inte äter musslor förtjänar lite lite medlidande. Musslor är miljövänliga dessutom. Men lukta på musslorna och granska dem ordentligt i affären innan de packar ner nätet åt dig, och gör inte samma misstag som jag i torsdags - då står du där med med en massa döda musslor, en massa gott vitt vin, vitlök, knipplök, persilja och vitt vin, och blir tvungen att gå tillbaka till affären och köpa färsk hummer istället. Det vill vi ju inte. 

Spaghetti med vodkaspetsad krabba

Jaha, snacka om att jag var ambitiös igår. Blev plötsligt så sugen på spaghetti med krabba, lime och koriander och satte mig och pillade krabbkött i hundra år, kokade buljong på skalen i hundra år, lagade mat i hundra år. Min efterlängtade pasta berikades med en sås på schalottenlök, vitlök, buljongen, en skvätt grädde, chili, lite pressad lime, en skvätt vodka och drivor med det noggrant utpillade krabbköttet. Låter det inte fantastiskt gott?

Det var det inte. Varenda gång jag äter krabba - vilket inte är jätteofta - kommer jag ihåg att jag ju inte tycker om det lilla livet. Jag älskar skaldjur men krabba är alltid en besvikelse; rund och trind och lockande ligger den där med sin välmatade kropp och bara väntar på att bändas upp, flirtandes med allt sitt smör, sin rom och sitt vita kött. Falsk marknadsföring, menar jag. Krabba smakar för murrigt, för mustigt, för mycket. Krabba som jag föreställer mig den varje gång det gått tillräckligt lång tid för att mina smaklökar ska ha glömt vad de egentligen tycker är helt enkelt en ouppnåelig fantasi.

Det är för sorgligt, helt enkelt. Sorgligt, sorgligt, sorgligt.