Hoppande jävlar med twist till första advent

Okej, såhär va. Ni som inte har testat detta - GÖR DET. Jag vet att ni finns där ute, och att ni förmodligen är rädda för dadlar. Eller hur? Var inte det! Dadlar är skapta för denna superenkla anrättning. De föddes ur dadelmodern och blev feta, söta och saftiga och hamnade i en dadellåda av denna enda anledning.

Hoppande jävlar kan antingen bestå av musslor och bacon, eller dadlar och bacon. I recept med musslor brukar man föreslås burkmusslor, vilka för mig är en styggelse jämlik brustabletten (=supersuperäckligt). Så strunta i den varianten så länge. Här jobbar vi dadel plus bacon plus en liten twist i form av en pigg, skalad mandel; den är inte med i standardrecepten på de små jävlarna. Det blir som ett litet Kinderägg, kan man säga. Idel överraskningar.

Det var syster Lulle som började bjuda på de här på våra julaftnar. I helgen fick de agera matlagningstilltugg och ni kan räkna med att de dyker upp igen till första glöggen. Klockrena på adventsfirandet eller glöggfesten!

Hoppande jävlar

15-18 st

8-9 färska dadlar
1 pkt bacon
Skalade sötmandlar (köp färdigskalade eller ploppa ner oskalade några sekunder i kokande vatten, kyl och tryck ut ur skalet)
Tandpetare

Halvera dadlarna och pilla bort kärnan. Jag tog hela dadlar i mina den här gången, och det blir för mycket. Lägg en mandel i kärnhålet och tryck till om dadeln runt om. Dela varje baconskiva på tre (eller två om du verkligen gillar bacon) och rulla in de mandelfyllda dadlarna däri. Fäst med tandpetare. Stek runt om i panna, eller stek i ugnen på 200 grader tills de fått fin färg, ca 10 min. 

Sega pepparkaksmaränger med lingongrädde

De här marängerna är något av det bättre jag hittat på. Pepparkakssmulorna smälter i ugnen ihop inuti marängen, som får ett frasigt yttre, men ett inre som smakar seg och sockrig pepparkaksdeg. Lägg till lingongrädde och succén är ett faktum, I tell you!

Jag googlade pepparkaksmaränger nu för att se om jag faktiskt kunde kalla mig originell som använde riktiga pepparkakssmulor i mina maränger, men jag hittade ett recept till vars källa var HärnösandsJournalen. Det receptet visade sig dock vara mitt, snott rakt av. Så fler har uppenbarligen uppskattat det!

Marängerna kom till inför Levas decembernummer 2008, och då serverade jag dem två och två med lingongrädde emellan. I söndags, när vi hade lite glöggmingel med Christians kusiner, ställde jag dock bara fram dem så här med en skål med grädden vid sidan av så att gästerna själva fick klicka på den. En riktig hit!

Sega pepparkaksmaränger med lingongrädde

3 äggvitor
1 ½ dl socker
1 krm ättika
50 g pepparkakor
1 dl vispgrädde
2 msk rårörda lingon

Sätt ugnen på 100 grader. Vispa äggvitorna med elvisp till ett hårt, toppigt skum. Vispa i vinägern, och sedan sockret, lite i taget, tills smeten är tjock, glansig och fast och det inte rinner ut något om du vänder upp och ner på bunken. Krossa pepparkakorna i en mortel; det gör inget om bitarna och smulorna är lite olika stora. Vänd ner alltsammans i marängsmeten. Nu kommer smeten att kännas lösare, men det är ingen fara på taket.

Klicka ut den i små rundlar på bakplåtspapper på en plåt och grädda marängerna i ca 1 ½ timme, eller tills de känns torra även på undersidan. Låt dem svalna. Vispa grädden och rör i sylt. Lägg samman marängerna två och två med en klick lingongrädde emellan, och avnjut snarast innan grädden får marängerna att mjukna. Eller ställ fram grädden i en skål vid sidan av och låt gästerna själva förse sig!