Det är INTE okej att inte kunna äta.
I fredags fick jag andra slängen av magsjuka eller kräksjuka eller vad det nu ska kallas (vidrigt är det i vilket fall. Att vara gravid och ha en unge som sparkar på en inifrån samtidigt som man rattar den stora bussen är ingen höjdare vill jag lova) och även om det rent tekniska var över på lördagen har jag fortfarande jättesvårt att äta. Därmed ingen energi heller.
Så inga nya recept än (det blir så tråkigt med recept i stil med "Gå till butiken, köp en färdig tetra nyponsoppa, häll upp i ett glas, njut och håll tummarna"), men jag hoppas ändra på det den här veckan. Så småningom. Till dess får ni ha tålamod och hålla tummarna för mig.
Inlägg
7 kommentarer:
Krya på dig :)
Stackare! Jag har varit med om det du beskriver, och det är ingen hit - för att uttrycka sig milt. Håller tummarna för att det vänder nu! Det räcker faktiskt med att vara gravid, man behöver inte vara sjuk, därtill...
Älskar, ÄLSKAR!, att du har "YNK" som en etikett.
Forstar inte varfor den dar flunsan ska drabba alla tva ggr i ar. Usch & fy! Krya pa dig.
Stackars, stackars. Jag önskar att jag kunde komma förbi och peppa dig till att inte tänka på mat nu utan bara tänka på att det går över och att du snart är sugen på nåt igen.
Under tiden kan Dofilus vara gott också, om man har tur. Och kanske lite coca cola.
Snart, snart, är det över!
Christer - tack!
Annika - Tack för tumhållandet, alla tummar är uppskattade. Nope, att vara gravid är sannerligen tillräckligt; symptomen flyter ihop med varandra och jag har ingen aning om hur jag mår längre.
Agnes - jag är ingen höjdare på det här med etiketter men ynk, det är jag bra på. Jag är full av ynk nuförtiden, så det förtjänar en egen etikett!
Hanna - jag vet, visst är det läskigt? Jag har en kompis som sa att han fått kräket inte mindre än fem gånger den här säsongen, så det finns i alla fall de som har det värre...
Lulle - Du är så gullig. Det är svårt att inte tänka på mat när jag vill blogga mat, måste jobba mat, och dessutom har en inre parasit som absolut kräver mera mat, men jag försöker ta det försiktigt. Jag åt just en helt okej liten portion lunch så jag gör framsteg i alla fall! Puss och tack för tips!
Matskribent/bloggare med vinterkräkan - oss är det extra synd om när det gäller, ynka på om det hjälper och skrik högt bussturen..
Krya & kram, snart är det över :)
Skicka en kommentar