Det kan tyckas en smula weird att kombinera sambal oelek och kapris, och det var i ärlighetens namn ett inte särskilt genomtänkt experiment från min sida. Men jag säger det funkar! Funkar alldeles finfint. Kapris är urgott till lax och det heta från sambalen piggar upp. Och ni som tänker börja kräkas över selleri och fänkål - japp, jag vet vilka ni är - ge för guds skull de nyttiga och krispiga stackars små liven en ny chans. Kanske på det här sättet?
Krispig sallad med sambalkryddad kaprisdressing
Det gröna:
1/2 huvud romansallad
1 liten fänkål
2 stjälkar bladselleri
1 näve ärtskott
Dressingen:
0,5 dl crème fraiche
0,5 dl kapris, hackad
1,5 tsk sambal oelek
1 tsk agavesirap eller honung
Salt och peppar
Blanda ingredienserna till dressingen, smaka av med salt och peppar. Strimla romansalladen. Skär fänkålen med mandolin på längden (eller gör ditt bästa med en vass kniv). Skiva sellerin tunt. Dela ärtskotten i lite mindre bitar. Skölj och torka allt - du har väl en salladstorkarmojäng? Det är bra grejer. Blanda din torra och härligt krispiga gröna hög ordentligt med dressingen och servera som vi till gravad lax, eller varför inte till en bit stekt fisk - panerad kanske? - eller kyckling. Eller vad som helst. Namnam!
Tyskland: lite mera Düsseldorf
3 dagar sedan
6 kommentarer:
Jag tror tyvärr att det är allt för många som inte upptäckt den livsnödvändiga salladsslungan. Man kanske ska dra sitt strå till stacken och ge alla nära och kära en i julklapp i år..
PS: lätt matrelaterat verifieringsord idag! "weiterr"
Snyggaste jag sett på länge!
Skitgott, men bleksellerin får du behålla! Älskar nästan alla (o)möjliga grönsaker, men blekselleri KAN jag bara inte med..! Fänkål däremot, det är en annan melodi!
Maria - det är faktiskt en utmärkt julklapp. En sån där som folk blir lite besvikna över att få, men så kommer det ett par månader senare: "Du FATTAR inte hur mycket jag använt min SALLADSSLUNGA! Bästa presenten EVER!!!" Jodå. Årets julklapp.
Christer - oj, då vet jag inte om du sett särskilt mycket kul... men tack!
Anonym - bleksellerin behöver faktiskt bara rätt sällskap. Jag tycker inte heller själva smaken är så förbannat kul, men konsistensen är grym och den vill man helt enkelt ha med. Tunt skivad tycker jag den funkar så här!
Jag får kapitulera! Stod länge och tvekade vid bleksellerin och undrade om den fick åka med i kassen eller inte. Men den fick åka med hem och blandas med resten för att serveras till en bit av de tusen kilo lax jag råkar ha hemma. Och det var tamejtusan skitgott! Inte för att jag tvekade på resten, men bleksellerin tillhör som sagt ett av mina hatobjekt. Men nu kanske jag ska göra något med resten av den nya bekantskapen, riktigt taggad! Salladen diskuterades dessutom som en möjlig kanditat till något fräscht till allt ofräscht på julbordet..!
Blev många "resten" i inlägget, hoppas du inte blir skelögd..!
Skicka en kommentar