Det är roligt att fråga folk vad de tycker om Per Morberg och hans matlagning. En del kan inte se förbi hans medverkan i Rederiet (själv tittade jag mer ofta än jag vill erkänna på Vita lögner, men jag skyller det på min ringa ålder), och avfärdar honom som en bufflig och svettig karlakarl (i en negativ bemärkelse då alltså) vars mat inte borde gå att lita på mer än kocken själv.
Själv blir jag mer och mer förtjust i det brutala hanterandet av massiva köttstycken, hans frammuttrade försvarstal riktade mot måttlighetens förespråkare ("ja, jag vet, det är mycket smör, men gå en promenad eller nåt då!") och hans okomplicerade förhållande till matlagning och recept. Jag var skeptisk till en början, det ska erkännas, men numera tycker jag bara att det är förbannat fint att vi svenskar inte bara vill ha äppelkäcka, söta och ständigt leende kvinnor vid tv-spisen utan att vi har vett att uppskatta en stundtals vresig, stöddig och råbarkad man med långt hår och skjorta uppknäppt till naveln.
Hans bok Morberg: scenen, livet och konsten att laga mat (Bonnier Fakta) är färsk i butiken och riktig höjdare; vem annan än Morberg skulle slänga in recept på 80-talsklassikerna plankstek och sniglar med vitlök bland de alltid lika trendriktiga husmansfavoriterna kåldolmar och dillkött? Per Morberg tänker förmodligen inte ett dugg på trender; för honom är det gott käk, helt enkelt. Och inte en haka är torr efter att han dundrat fram i köket, vågar jag anta.
Det blir en hedersplats bland mina hundratals kokböcker, Morberg!
Veckan som gick
2 dagar sedan
9 kommentarer:
Jag gillar honom jag med, fnissar ät hans kommentarer och dreglar över hans mat !
Här är ytterligare en Morberg-fan. Första gången jag såg Morberg var då han spelade en av tonårssönerna i Svenska hjärtan.
Gillar verkligen maten han lagar och inte minst tillvägagångssättet. Och han har ju ett kök jag skulle vara beredd att göra mycket för att få...
Ja, han är ju för jäkla fin. Ofta önskar jag att jag var gäst i det där köket - ännu oftare att jag ägde det. Suck.
först när jag hörde att han hade matlagningsprogram tänkte jag,han som spelat skurk och ond,han e dum men sen när jag tittade fullkomligt älskade jag hans matlagningsprogram med spontanitet*ler*
besök gärna min blogg och lämna nån kommentar
Han är en jätteduktig skådespelare. Särskit begåvad på att spela buffliga typer. (Helt suverän i "Fru Marianne" t ex).
Men jag gillar honom INTE som matlagare i TV. Han gör säkert god mat, men jag har svårt för kommentarer av typen "jag vet ju vad brudarna vill ha" (fiffandes korv). Det var säkert menat som skämt men... inte så kul. Sedan kan väl inte Morberg hjälpa det, men en kvinna som är svettig och har fett hår skulle ALDRIG få laga mat i TV.
Nu har jag rödstrumpat mig klart för denna gång.
Hälsar fröken Dill
Madde - Morberg själv skriver i sitt förord: "P.S. Skådespeleriet är ett yrke. Jag är Per. Tack ändå för att ni trott att jag är den jag spelar. bättre betyg är svårt att få. D.S."
Fröken Dill - (med risk för att trampa ytterligare på dina strumpbeklädda fötter) det görs så mycket politiskt korrekt tv att jag kan känna att det bara är uppfriskande när det får slinka igenom simpel plumphet, några grova skämt och lite svettigt hår någon gång då och då. Vare sig det står en kvinna eller en man i tv-rutan!
Jag blev så glad när jag fick boken i födelsedagspresent, den är verkligen super. Programmen också, särskilt köket...
Hej! Fin blogg du har!
Måste säga att jag håller helt med dig ang. Per Morberg!
Tycker också att det är häftigt med en som slickar fingrarna o säger "bögigt" i Tv utan att stora saxen åker fram!!
Jag skulle jättegärna vara gäst på hans middagar...:)!!
Ha en trevlig helg!
Per Morberg måste vara Mat-Niklas absoluta motsats. Mat-Niklas är en söt liten kille, men blir man någonsin sugen på något han lagar? När "Vad blir det för mat" visas blir jag alltid hungrig, även om jag just ätit.
Skicka en kommentar