söndag 11 januari 2009

Het och gräddig musselpasta

Innan vi gick på en alldeles suverän fest hos Jacob igår avnjöt vi denna eminenta måltid. Goda bubblor till, i form av min favorit bland icke-champagnerna: Pongrácz; funkar till allt. Goda bubblor funkar verkligen till ALLT, kom ihåg det små barn!

Hursomhaver. Vi kokade musslor eftersom de hade fantastiskt fina Krav-musslor på vår Ica och herrejestanes, så gott det är! Eftersom vi inte hade något vitt vin fick musslorna också lite bubbel, och det blev de hemskt tacksamma över. Så här gick det hela till:

Het och gräddig musselpasta:

2-3 pers (beroende på hunger)

2-3 portioner fin spaghetti
1 nät fina musslor
1 liten gul pepparfrukt
1 vitlöksklyfta
2 salladslökar (eller lite purjo)
1 tumstor bit ingefära, skalad
2 msk olivolja
2 dl mousserande vin (eller simpelt vitt, det går lika bra)
2 dl grädde

Sätt på pastavatten och sätt igång med musslorna. Skrubba dem, dra bort skägget och kolla att de sluter sig när du knackar dem lätt mot en hård yta; släng dem som ignorerar dina påhälsningar. Finhacka pepparfrukt, vitlök och ingefära. Skiva löken. Fräs allt någon minut i olivoljan. I med musslorna, på med vinet, skaka runt lite, på med lock. Det tar bara någon minut eller två tills musslorna har öppnat sig och är färdiga - koka dem inte längre än nödvändigt! Lyft ur musslorna och pilla köttet ur hälften av dem. Lägg åt sidan. Koka ner spadet i kastrullen någon och slå sedan på 2 dl grädde. Om du inte använder riktig vispgrädde kan du behöva reda såsen något. Koka ihop 5 minuter och smaka av med salt och nymalen peppar. Vänd ner musslorna i såsen - både de med och de utan skal - och blanda allt med nykokt spaghetti. Iskalla, torra bubblor till så klart!

3 kommentarer:

Annika sa...

Åh, jag har inte ätit musslor sedan mannen blev matförgiftat på gamla Lydmar för hundra år sedan...
Det är verkligen jättegott.

Pytte/Eleonora sa...

Ge dem en chans till! Så länge man lagar dem själv har man ju möjligheten att verkligen kolla att inga döda musslor hamnar i grytan. Det är värt det!

Anonym sa...

Wow, vad hungrig jag blir nu...