Vardagsvegohjälte!

Foto: Linda Prieditis

Gårdagens lax i all ära men vi kan ju liksom inte stå och lägga in saker hela dagarna. Ibland måste det gå snabbt. I Icakuriren har jag med jämna mellanrum äran att bjuda på fyra vardagsrätter - det har jag nog redan berättat - och där får rätterna innehålla max 10 ingredienser och inte ta längre än en halvtimme att laga. Bra va? Här är ett smakprov som jag är lite sugen på nu när klockan är nästan lunch. Krämigt och vego, snabbt, enkelt och gott!

Krämig bulgur med sötpotatis, svamp, timjan och parmesan

4 portioner

Tid 20 minuter

4 portioner bulgur

1,5 msk grönsaksfond eller 1 buljongtärning

250 g sötpotatis

300 g skogschampinjoner

2 msk olivolja

2 dl crème fraiche

3 dl fint riven parmesan

Några kvistar timjan, gärna citron

Koka bulguren enligt anvisningarna på förpackningen, med fond eller en buljongtärning i vattnet. Skala sötpotatisen och skär den i små fina tärningar, ca 0,5 cm. Ansa och dela svampen. Fräs sötpotatis och svamp i olivoljan tills potatisen är mjuk och allt fått fint färg. Häll i 1 dl vatten, crème fraiche, parmesan och repad timjan. Smaka av med salt och peppar. Koka upp och vänd ned bulguren. Toppa med lite extra parmesan och timjan vid servering.

Nyttigheter i all ära, men...

Foto: Lieselotte van der Meijs

Ni vet hur duktig man kan känna sig efter att ha ätit en riktigt nyttig måltid? Hur man känner grönsakerna sprida sina diverse superpowers i kroppen och hur de nyttiga fetterna i fisken sätter fart på hjärncellerna? Hur bristen på fulfett får artärerna att andas ut och hyn att stråla tacksamt?

Och ungefär 5 minuter efter att man ätit färdigt sin hälsofrämjande och giftföraktande grönsakskavalkad börjar man fantisera om något friterat som är fyllt med ost. I alla fall jag.
Dagens supernyttiga lunch fick mig att tänka på de här ljuvliga små skapelserna som jag knåpade ihop för ett jobb i Amelia Höst. Spelkvällsmat - visst får det en att längta tillbaka till mörkret igen? Inte? Oh well. Vi får nog snart lite mer snö och regnrusk ska ni se. Då kan vi alla trösta oss med de här tycker jag. Eller varför inte käka dem på lördag, medan vi ser Sanna Nielsen vinna årets Melodifestival? 

Friterade ostbollar med chili

Gör inte för få, de kommer bli poppis! Godast är de helt nyfriterade. 

250 g brieost, kylskåpskall

1 burk mild, grön, hackad chili från texmex-hyllan

2 dl vetemjöl

2 ägg

2 dl pankoströbröd

0,5 dl neutral olja till fritering, t ex raps

Låt chilin rinna av i en finmaskig sil (eller kärna ur och finhacka en färsk, grön pepparfrukt). Hyvla bort kanterna från den kalla brieosten. Mosa snabbt samman ost och chili på en tallrik och forma ca 20 bollar. Rulla dem  i mjöl, doppa dem i ägg och sedan i ströbröd. Se till att de blir ordentligt täckta, annars kommer osten rinna ut när den smälter vid friteringen. Lägg de färdigpanerade bollarna i frysen någon timme (eller längre, om du vill förbereda dem tidigare). Hetta upp oljan tills en brödbit ganska snabbt blir gyllene när du lägger ned den. Fritera bollarna, några i taget, tills de blir vackert gyllene runt om. Låt rinna av på hushållspapper och servera varma. 

Gratinerad dipp när livet suger en liten aning

Ibland är ju inte livet så himla kul. Även om man inte har några större sorger eller bekymmer kan det ju ändå vara lite trist eller deppigt. För att någon varit dum, eller för att ingen varit snäll. För att barnen gör en galen, eller för att man blir galen. För att inget händer, eller för att allt händer samtidigt. För att man har för mycket att göra, eller för att man har tråkigt. Du vet. När livet liksom bara är lite, lite fel. För stunden, för dagen eller i allra största allmänhet. När man vet att det inte är så mycket annat att göra än att vänta på en ny stund eller en ny dag.
Då hjälper det oftast med ost.
Gärna ost med ost. Som här.

Gratinerad dipp till exempelvis grillad halloumi och ugnsstekta grönsaker

2 personer

1 dl crème fraiche
1 dl fint riven parmesan
2 msk majonnäs, Hellmans
1 solovitlök eller 3 klyftor
1/2 dl hackad basilika
salt och peppar

Sätt ugnen på 225 grader. Om du använder solovitlök så skala och skär den i fyra delar (ta bort mittgrodden), eller skala klyftorna av den vanliga vitlöken. Lägg dem i kokande vatten och låt dem småkoka i ca 3 minuter, så smakar de inte lika skarpt sen. Riv dem fint ner i en skål och blanda med övriga ingredienser. Smaka av med salt och peppar. Häll upp i två små formar som tål ugnsvärme och gratinera sedan i 5-10 minuter eller tills ytan bubblar och fått lite färg. Dippa något smaskigt däri så fort formen tagits ur ugnen.

Tips: Variera osten. Använd blåmögel, västerbotten, gorgonzola... Ni andra cheese lovers vet vad jag pratar om. Mmm. 

Skitdag. Supersviss.

Foto: Lieselotte van der Meijs

Det är måndag. Jag är grinig. På måndagar är det meningen att man ska Börja Om På Nytt, man ska Ta Nya Tag, man ska få En Bra Start På En Bra Vecka och man ska vara Duktig och Hälsosam och Peppad och Laddad och bla bla bla bla.

Jag funderar på vad jag hellre vill göra och det är att servera mig själv en Supersviss från "Bjud hem barnfamiljen"-kapitlet i min kokbok (som jag också är grinig på i dag), sätta mig i fåtöljen, äta, se på dålig teve och tjura.

Det är en sån dag i dag.

Supersviss (att trösta sig med en skitdag)

6 personer

½ liter chokladglass

½ liter vaniljglass

2 dl vispgrädde, fluffigt vispad

6 chocolate chip cookies, i små bitar

2 dl färska eller frysta och tinade blåbär

2 dl minimaränger, eller ett gäng stora

1 dl hasselnötter, grovt hackade

Chokladsås (om du inte köper färdig):

Häll lika delar socker, vatten och kakao i en kastrull. Koka upp under omrörning och låt sjuda ett par minuter tills såsen tjocknar. Japp, that’s it!
Varva alla ingredienser i fina glas eller skålar och servera pronto. Må bättre. Elller som jag skriver i boken, om du bjuder barnfamiljen på den: ställ dig upp, buga mot publiken och känn värmen av beundrande barnablickar.

Superlättlagad orgie i banan, mjölkchoklad, kokos och Start

Foto: Lieselotte van der Meijs

Jag är sjuk. Inte jättesjuk men ganska sjuk. Om jag var en sån där fågelflicka skulle jag förmodligen säga att jag var för sjuk för att ha aptit, men så sjuk har jag nog aldrig varit. Så jag drömmer istället om att inte behöva ta hand om barn (pappan är bortrest) och vara duktig utan att istället få ligga i soffan och goffa något sött och varmt direkt ur formen med kall glass till. Kom att tänka på ett recept ur Bjud hem! och insåg att det var exakt det jag längtade efter. Jag kommer förmodligen inte unna mig att laga en dessertorgie till bara mig (trots att just denna är extremt lättlagad), men jag tänker tänka på den. Och vem vet vad som händer när barnen gått och lagt sig.

Bananfest med glass 

Det här är så dekadent så det finns inte. Men läs ingredienslistan och fundera: vem känner du som skulle kunna motstå den här lilla formen full av fest? Ingen, eller hur? Vi får hoppas det i alla fall, för den här desserten är helt enkelt en otroligt snabb genväg till lycka.

2 personer

2 bananer

100 g mjölkchoklad

1/2 dl riven kokos

1dl naturell Start eller annan crunchig müsliblandning

1 dl grädde

Vaniljglass

Värm ugnen till 200 grader. Skala bananerna och halvera dem först mitt på och sedan på längden så att du får sammanlagt åtta avlånga bitar. Lägg dem i en ugnsfast form. Bryt chokladen i små bitar och tryck ner bland bananerna. Strö över kokos och sedan Start, och avsluta med att hälla grädde över alltsammans. Kör in i ugnen i 15 minuter; sätt folie på om Starten börjar få för mycket färg mot slutet. Avnjut pronto tillsammans med glass.

Tips! Den här desserten är förvisso en barnens heliga dröm men få vuxna kan motstå den. Släng i en näve nötter, marshmallows, russin, vit choklad, en konjaksskvätt eller något annat du gillar och gör den till din egen. 

Vitlöksbröd till fet bjudsallad

Inget kan väl vara lyxigare än en enorm sallad när man är några stycken som ska äta? Ös på med allt som är gott, upp på ett fat och så en god dressing ovanpå. Ingen kan klaga. Vi gjorde ett berg av sallad på färdiggrillad kyckling, två sorters sallad (en krispig roman och en mjukare ekblad), skrapade majskolvar, mozzarella, sparris, tre sorters små tomater, champinjoner, ugnsrostad lök och paprika samt mogen avokado. Gräddfilsdressing på dijonsenap, honung och vitlök till det och så givetvis vitlöksbröd. Vitlöksbröd måste man ha.

Vitlöksbröd

Persilja är ju en klassiker på vitlöksbröd men det hade jag ingen, så det fick improviseras med fryst gräslök och pizzakrydda (som är roligare än det låter - en torkad blandning av oregano, basilika och mejram). Gott!


4-8 personer

1 stor baguette
75 g rumstemperererat smör
2 vitlöksklyftor, fint rivna
2 msk gräslök, hackad
1 msk torkade örtkryddor
1 tsk flingsalt
1/2 tsk svartpeppar

Rör ihop ingredienserna till smöret. Skär sneda, ganska tjocka skivor av baguetten och fördela smöret generöst ovanpå. Lägg skivorna på bakplåtspapper och kör in i 225 grader varm ugn, ca 5 minuter. Bröden ska bli frasiga men inte hårda. Vräk i er dem varma!

Comfort food i regnet - bacon och flåd

Man sitter ju inte där med jordgubbar och små duttiga skaldjursspett och petar när det regnar och är svinkallt, eller hur? Nope, då blir det krämig, tröstande pasta framför härligt usla komedier istället. Bacon ska det vara i, resten är rätt så skit samma. Vi satte tamigtusan i oss ett helt paket bacon på två personer; det är givetvis en onödig överdrift men... Det slank ner. Det gjorde det.
Laga nu en onödigt stor portion pasta till dig själv. Låtsas medan du vräker i dig den att det är höst och att du älskar hösten, och njut så länge det varar - imorgon kan det plötsligt vara sommar igen...

Fettuccine med bacon, vitlök, svamp och vin

2 hungriga

1 pkt (eller 2 portioner) färsk fettuccine

1 pkt bacon (eller ett halvt. Eller varför inte ett helt.)
6-8 champinjoner
10 cm purjolök, både lite vitt och grönt
3 vitlöksklyftor (kom igen, det är gott)
1-2 dl frysta gröna ärtor
1 dl vitt vin
1 dl vatten
1,5 dl mellangrädde, eller vad du har
1/2 msk kalvfond, eller 1/2 köttbuljongtärning
Rejält med svartpeppar

Parmesanost

Strimla baconet och lägg det i en stekpanna. Hetta up ptills det börjar fräsa och du delat på alla bitar ordentligt. I med skivad svamp och fräs tills allt fått lite färg. I med tunt skivad vitlök och purjo och fräs en kort stund till. På med vitt vin, fond eller buljong och vatten. Låt koka ner någon minut eller så. På med grädden. Koka ihop. Red om du vill ha en tjockare sås. I med ärtor, koka upp, smaka av med peppar. Blanda med nykokt pasta. Ös på med parmesan och mer nymald peppar.

Istället för en blomma...

När någon man tycker om ligger på sjukhus vill man överösa dem med tröst som finns kvar även efter att besökstiden är slut. Blommor, godis, tidningar, nallar, böcker - allt i hopp om att göra den oftast så oönskade vistelsen på sjukan så dräglig som möjligt.

Själv tar jag gärna med mig mat.

Middag på sängen i all ära, men måltiderna inom sjukvården är allt annat än trivsam; riktigt bra mat kan påskynda tillfrisknandet från de flesta åkommor men sjukhusmat är ju verkligen deprimerande. Idag följde jag med en av mina allra käraste när hon lades in på KS för operation och vi berikade glatt hennes rum med en fin glasskål full med Krav-plommon, färska björnbär, physalis och vindruvor - godis kroppen blir gladare av till skillnad från den vanliga lösgodiset. Pepp by fruit - alltid en hit. Så länge man inte låter sig begränsas till sjukhuskioskens brunfläckiga bananer och besprutningsklibbiga äpplen förstås.

Jag tog även med mig trekantsskurna smörgåsar att mumsa på fram till fastan börjar klockan 24.00; några med rökt lax, pepparrot och gurka och några med parmaskinka, mozzarella och basilika. Icas eko-fruktdrycker på sugrörstetra till samt lite finvatten på flaska vars etikett utlovade ett ph-värde som "hjälper kroppen att må bra". Och det låter ju lovande.

Att få göra iordning en korg med omsorg i form av ätbara ting är terapi för den som står nära och bryr sig om. Prova nästa gång!

Färsk ravioli med ett grönt berg och citronsås

Okej, det är inte den bästa bild jag tagit, men jag måste ändå dela med mig av en gårdagens middag.

Under:
Ett härligt berg av färsk ravioli (Rana) med kyckling och pancetta (smakade knappast särskilt mycket av varesig det ena eller det andra, men det var gott ändå).
Över:
Ett härligt berg av sojabönor (edamame), färsk spenat, gröna små ärtor, purjolök och vitlök.
Det hela dränktes i:
Ett härligt hav av citronsås gjord på saften och skalet av en tvättad citron, 2 dl grönsaksbuljong, 2 dl grädde samt massor av peppar och lite salt.

Koka edamamen enligt anvisningarna på förpackningen och sprita dem. Fräs purjo och vitlök i lite smör, riv citronen,pressa över citronsaft, häll på buljong, citronskal och grädde, låt koka ihop, smaka av med salt och peppar. Koka upp vatten i en kastrull och låt spenaten sjuda i en halv minut. Lyft ur den, kyl och krama ur den. Blanda allt det gröna med citronsåsen och servera till nykokt, fylld pasta of your choice. Flingsalt, nymalen peppar och parmesanost förgyller.

PS: Råsmart tipsar i en kommentar om att det finns stora påsar frysta färdigskalade sojabönor i de del asiatiska butiker, bland annat på Omi Foods på Olofsgatan 10 i Stockholm samt HS Asien Livs i Söderhallarna. Snabbt och enkelt!

Lördagslycka: ett club sandwich-berg

Okej, det är väl i ärlighetens namn något slags blandning mellan club sandwich och en klassisk BLT, men vem bryr sig? Goda pålägg mellan kantskurna brödskivor ger helt enkelt en god macka, och namnet på den är av sekundär betydelse. Vad man väljer att proppa mellan de ohälsosamt vita rostisarna är upp till en själv, men jag anser att det finns vissa grundregler:

1. Det måste finnas bröd unders och överst.
   
2. Brödet ska vara rostat eller smörstekt.
3. Det färdiga verket ska skäras i två halvor, på diagonalen.
4. Bacon. Av någon anledning kan jag kompromissa med de flesta ingredienser, men inte baconet.

Lulles varianter innehöll bacon, cheddarost, tunna skivor tomater, avokado, majonnäs och isbergssallad. Mellanbrödskivan ströks med lite baconfett efter att den rostats - ett dekadent grepp vars effekt var subtil men utgjorde en kärleksfull smekning av smaklökarna. Ketchup och chiliaioli tillhandahölls för doppning, och ja - det var precis så gott som det låter.