Visar inlägg med etikett flådigt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett flådigt. Visa alla inlägg

onsdag 30 mars 2011

Ännu en macka till historien

Jag åt upp hela den här helt själv alldeles nyss. Japp, det gjorde jag, och jag har inte dåligt samvete, mår inte illa, ångrar inget, skulle göra om det igen när som helst (okej, inte när som helst, men när som helst med start om typ tre timmar. Okej, inte mitt i natten eller när jag står i duschen eller är på ett viktigt möte, men ni fattar. När som helst då lite käk skulle sitta fint). Det här, mina vänner, är ännu en macka, men inte vilken macka som helst.
Det är MIN macka.

Fet macka med tryffelost, bacon och mozzarella

1 person

1 bit baguette, storleksmässigt anpassad efter hunger
3 msk philadelphia eller annan färskost
1/2-1 tsk tryffelolja
3-4 skivor bacon
3-4 tunna skivor mozzarella
1/2 avokado, skivad
1 näve rucola
Några basilikablad

Rör ihop ost och tryffelolja - smaka av hur mycket tryffelolja just du vill ha, smaken är som baken. Salt och peppar ska också i. Stek baconet gyllene och lyft ur det ur pannan, låt rinna av. Dela baguetten på längden. Är du absurt dekadent, som jag, så doppar du nu snittytan på brödhalvorna i baconfettet som är kvar i pannan. Gräsligt, eller hur? Men så gott. Du är skyldig dig själv att prova.

Bred tryffelost på den ena halvan (ta allt du, det ska vara generöst), bygg på med rucola, avokado, mozzarella, bacon och så sist basilika. Ät och skicka mig en tacksamhetens tanke, det är jag värd.

onsdag 23 februari 2011

Favorit i repris - en hyllad tryffelpasta

Eftersom jag inte har lagat något kul på sistone frestar jag med en två år gammal hit som jag förstått är en av den här bloggens mest lagade rätter. Jag har träffat vänners kollegor och syskon till bekanta som aldrig träffat mig förr men bestämt hävdat att min tryffelpasta är deras paradrätt. Kan man få en finare komplimang? Själv har jag bara ätit den den här endaste gången för två år sedan då blogginlägget blev till, men jag måste ju göra den igen snart. Eller så har jag tur och blir bjuden...

Skippa nu allt vad LCHF och GI heter och njut av den här rätten en endaste gång; efter vad jag minns är den värd det.

Tryffelpasta med svamp och bacon

3 matvrak eller 4 normala

2 pkt fylld, färsk tryffelpasta, vi använde Ranas
1 pkt bacon, gärna ekologiskt
200 g skogschampinjoner
3 schalottenlökar
1 klyfta vitlök
Lite smör och olivolja
1 msk vilt- och kantarellfond
1,5 dl torrt vitt vin
1 dl vatten
1,5 dl vispgrädde
1/2 dl finhackad persilja (jag använde fryst)
Vipeppar, svartpeppar och eventuellt lite salt
Parmesan i mängder

Koka upp en stor gryta saltat vatten till pastan. Skala och finhacka schalottenlök och vitlök. Fräs dem mjuka i en liten skvätt olja. Skrapa ner i en skål. Skär baconet i små bitar och fräs det gyllene. Ner i skålen (diska inte ur pannan mellan omgångarna). Skiva svampen i ganska tjocka skivor. Lägg en liten klick smör i pannan och fräs svampen gyllene. Ner med allt i pannan, på med vinet. Låt sjuda en stund. I med vatten, fond och grädde. Låt allt koka ihop till såsen tjocknat. En gnutta vitpeppar är gott i, men jag gillar att ha nymald svart också. Känn efter om det behövs lite salt. Rör ner persilja precis innan servering. Koka pastan i knappt en minut, låt rinna av ordentligt och blanda med såsen. Rikligt med parmesan är ett måste, liksom pepparkvarn på bordet.

tisdag 15 februari 2011

Hummerpasta for my love

Jag var verkligen inte på topp igår - gnällig och förkyld och med en ömklighet av typen man skäms över dagen efter; den som inte är gullig någonstans utan bara jobbig. Jag fick vackra rosor och ville återgälda med fin middag men orkade inte ens gå och handla själv, men jag bad min livscompadre köpa hem en hummer och så svängde vi ihop den här goda pastan. Jag är verkligen inte den som står och kokar egna fonder och sånt men den här gången fick skalen koka av sig lite i vitt vin och det var ju inte så förbannat svårt. Receptet må se långt ut, men det är inte krångligt, tro mig!

Njut den här pastan en helt vanlig dag eller när ni älskar varandra lite extra, det är inte så noga - hummer är ofta billigare än man tror och borde få ätas alla dagar i veckan. Fast färsk ska det vara, allra helst, de frysta är så smaklösa och tråkiga i jämförelse. Har du bara frysta att tillgå kan du behöva tillsätta lite färdig hummer- eller skaldjursfond för att boosta smaken.

Hummerpasta

2 portioner

Steg 1:

1 hummer, ca 500 g
10 cm purjolök
2 vitlöksklyftor
1-2 msk smör
3 dl vitt vin

Rensa ut allt kött ur klor och stjärt (glöm inte att ta bort bajssträngen) på hummern. Skär i bitar och lägg åt sidan. Bryt skalen och benen i lite mindre bitar. Fräs smör i en större kastrull. Slanta purjo och skala och hacka vitlök grovt. Ner i kastrullen tillsammans med skalen och låt fräsa på medelvärme i ett par minuter. Häll på vin så att det knappt täcker, ca 3 dl. Låt sjuda i 15 minuter. Sila bort skalen och löken så att du får en väldoftande dos hummerbuljong kvar.

Steg 2:

10 cm zucchini
2 salladslökar (eller en till bit av purjon)
1 gnutta smör
2 dl grädde
1 dl hackad persilja + lite extra till garnering
Vitpeppar
Salt
Svartpeppar

2 portioner pasta, gärna spaghetti

Sätt på pastavatten. Skär zucchinin i tärningar och skiva salladslöken tunt. Fräs kort i smör. Häll på buljong och grädde och låt koka ihop. I med persilja, och smaka av med vitpeppar och salt. Vänd ner den nykokta pastan och hummerbitarna, lägg upp på varma tallrikar, kvarna över lite svartpeppar och strö en nypa extra persilja över det hela. Vad blir det om inte löööve?

torsdag 1 oktober 2009

Bara det göttaste, tack!

Som inspirerande motvikt till alla dammiga och trista produkter som dagligen lanseras i butikerna har allas vår matälskare Lisa konstruktivt och underhållande nog gett oss en lista på det hon saknar. Stekpanneskrap och kycklingskinnsknaper är två för Lisa efterlängtade livsmedel - något vi hittar i charkdisken nästa år, kanske? Givetvis måste vi ta upp tråden här.
Ett par saker jag fantiserar om att kunna köpa:
  • Översta lagret på en god lasagne.
  • Mittbiten på kanelbullen.
  • Kanterna på min systers äppelpaj.
Vad saknar du?

onsdag 22 juli 2009

Comfort food i regnet - bacon och flåd

Man sitter ju inte där med jordgubbar och små duttiga skaldjursspett och petar när det regnar och är svinkallt, eller hur? Nope, då blir det krämig, tröstande pasta framför härligt usla komedier istället. Bacon ska det vara i, resten är rätt så skit samma. Vi satte tamigtusan i oss ett helt paket bacon på två personer; det är givetvis en onödig överdrift men... Det slank ner. Det gjorde det.
Laga nu en onödigt stor portion pasta till dig själv. Låtsas medan du vräker i dig den att det är höst och att du älskar hösten, och njut så länge det varar - imorgon kan det plötsligt vara sommar igen...

Fettuccine med bacon, vitlök, svamp och vin

2 hungriga

1 pkt (eller 2 portioner) färsk fettuccine

1 pkt bacon (eller ett halvt. Eller varför inte ett helt.)
6-8 champinjoner
10 cm purjolök, både lite vitt och grönt
3 vitlöksklyftor (kom igen, det är gott)
1-2 dl frysta gröna ärtor
1 dl vitt vin
1 dl vatten
1,5 dl mellangrädde, eller vad du har
1/2 msk kalvfond, eller 1/2 köttbuljongtärning
Rejält med svartpeppar

Parmesanost

Strimla baconet och lägg det i en stekpanna. Hetta up ptills det börjar fräsa och du delat på alla bitar ordentligt. I med skivad svamp och fräs tills allt fått lite färg. I med tunt skivad vitlök och purjo och fräs en kort stund till. På med vitt vin, fond eller buljong och vatten. Låt koka ner någon minut eller så. På med grädden. Koka ihop. Red om du vill ha en tjockare sås. I med ärtor, koka upp, smaka av med peppar. Blanda med nykokt pasta. Ös på med parmesan och mer nymald peppar.

tisdag 10 mars 2009

Ceasarsallad extra allt

Mannens fina kusin var här igår och bjöds till sin förnöjelse på stuffad ceasarsallad och kall Estrella (testa, det är bästa budgetbärsen på flaska). Bara för att det är snöstorm idag behöver man ju inte göra avkall på vårfeelingen, eller hur? Ceasarsallad är för övrigt utmärkt bjudmat; lätt att förbereda och med stora variationsmöjligheter vad gäller tillbehören. Gjord rätt är den ju inte direkt den nyttigaste salladen i tråget, men unna dig den mer sällan och dra på med fettet när du väl äter den hellre än att hålla på och larva dig med olika lättdressingar.

Så här gjorde jag:

Ceasarsallad extra allt

3 personer

2 krukor romansallad
2 avokado
1 pkt bacon
2 kycklingfileer
chiliflakes
1 färdigköpt ciabatta bakad med surdeg
Smör
Olivolja
Parmesan

Ceasardressing
1 äggula
1 vitlöksklyfta
3 sardeller
1 citron
1 dl parmesan, fint riven
1 tsk dijonsenap
Olivolja, ca 1/2 dl
Rapsolja, 1/2-1 dl
Eventuellt lite gräddfil eller crème fraiche
salt och peppar

Sätt ugnen på 175 grader. Krydda kycklingfiléerna med salt, peppar och chiliflakes och bryn dem i smör och lite olivolja. Stek de mfärdigt i ugnen tills de har en innertemperatur på ca 70 grader, ca 8-12 minuter beroende på storlek. Låt vila innan du skär upp dem.

Medan kycklingen ligger i ugnen svänger du ihop dressingen:
Kör vitlök, senap, äggula, sardellfiléer och parmesan i en matberedare (om du har. Själv mosade jag ihop vitlök, lite flingsalt och sardeller till en pasta i en mortel och vispade sedan ihop allt i en bunke). Tillsätt olivolja i en tunn stråle medan du vispar ordentligt så att det inte skär sig. Fortsätt sedan med rapsolja; jag gillar att blanda eftersom jag tycker dressingen får en för kraftig smak av olivolja om man bara använder det. Tillsätt mer olja tills du har en riktigt tjock röra. Späd med pressad citron och smaka av med rikligt med svartpeppar. Tycker du att dressingen får en för intensiv smak kan du mjuka till det hela med lite gräddfil eller crème fraiche. Ställ den färdiga dressingen åt sidan.

Skär baconet i bitar och stek det krispigt. Låt rinna av på hushållspapper. Skär ciabattan i bitar och smörstek dem, salta med flingsalt. Dela avokadon i bitar. Skölj och torka salladen ordentligt (den måste vara riktigt torr om dressingen ska kleta fast ordentligt och det inte bara ska bli sås av alltihop). Blanda salladen ordentligt med dressingen precis innan servering och fördela på tallrikar. Hyvla över lite extra parmesan. Lägg på bacon, krutonger och kyckling i snedskurna skivor.

söndag 25 januari 2009

Flådig macka extra allt

På en eminent fest igår hörde jag plötsligt några vänner prata om min hummermacka, vilken förgyllde en söndag blott alltför länge sedan. Förutom att jag blev väldigt stolt över att Pyttes har nått en sådan grad av berömmelse att folk kan prata om inlägg utan att jag ens deltar i diskussionen blev jag även väldigt inspirerad att skapa en ny lyxig bakismacka. Hereby I proudly present to you the the very smaskiga resultat. Den är sannerligen inte nyttig, men vi åt den som dagens enda mål mat och då är det säkert alldeles lagom med kalorier. Om vi nu hade brytt oss om sådant.

Flådig macka extra allt

2 personer

2 goda bröd i halvor, eller 4 skivor
smör
1/2 halloumiost
1/2 pkt bacon
1 avokado
1 liten röd paprika
1/2 liten röd lök
2 msk majonnäs
1 msk crème fraiche
1 tsk dijonsenap
1 tsk flytande honung
Salt och peppar

Sätt ugnen på 225 grader. Skär paprikan i ett par stora delar och rosta den tills den mjuknar och får färg; vi gillar när den får lite svarta kanter och gav den närmare en kvart i ugnen. Blanda majjo, crème fraiche, senap och honung, smaka av med salt och peppar. Skiva rödlöken tunt och lägg den en stund i en skål med isvatten, så den krispar till sig. Smörstek brödet på medelvärme, eller rosta om du hellre vill det. Knaperstek baconskivorna och lått dem rinna av på hushållspapper. Skiva halloumiosten och stek den gyllenbrun. Skala och skiva avokadon.
Dags att börja bygga:
Grunda med lite sås på en brödhalva/skiva. På med paprika, ost, bacon, avokado och rödlöksringar. Lite mer sås ovanpå. Brödlocket på, och skär härligheten i två snygga halvor. Upprepa samma goda gärning för den du ska förära den andra mackan. Avnjut till en bra tv-serie som du vet att du har fler avsnitt av; vi rekommenderar Weeds.