Rosévin, ekogrönt och salmalax

Jag tappade mina barn i affären. Eller ja, min enorma dubbelvagn tippade eftersom min större variant ställde sig upp, så det var väl inte jag som tappade dem, men jag hade ju liksom kunnat förhindra saken. Jag själv stod och grävde bland salmalaxbitarna. Barnen klarade sig fint, men kocken som stod och bjöd på tunnskurna bitar lax tittade inte lika vänligt på mig som han gjort innan, då när han insåg att han inspirerat mig till köp.

Jag tog mina helskinnade men lite lätt småskärrade ungar och gick hem och gjorde en prima måltid. En fantastiskt rar och fryntlig budherre hade tidigare knackat på dörren och överräckt en låda grönsaker från Årstiderna samt ett smakprov på rosévinet SomeZin, så middagen var praktiskt taget redan klar. Vinet var faktiskt precis i min smak; jag dricker gärna rosé men det ska smaka absolut rätt, och det här kom ju dessutom aningens sent på säsongen. Det visade sig dock vara ett "jo, det är VISST fortfarande sommar"-vin, inte ett "vad är det här för surt blask, skicka det mustiga rödvinet istället"-vin. Mycket trevlig överraskning.

Alltså. Salmalax. Den kan man äta som den är utan att frysa först eller tillaga, det har ni väl koll på gott folk? Skär i tunna skivor, frys någon kvart innan så går det lättare. Woka riktigt fina grönsaker, smaksätt med lite sesamolja, soja, chili, vitlök, lime - vad du nu har hemma och gillar. Rör samman lite majonnäs och wasabi, smaksätt med salt och peppar. Lägg till dina goda laxskivor - minst 125 g per skalle - och droppa gärna över lite japansk soja. Strö sesamfrön över om du har hemma.