I lördags fick jag och lilla familjen följa med fina svärföräldrarna till deras underbart charmiga sommarställe på en liten ö utanför Trosa. Där finns ingen el och inget rinnande vatten och det är ett sånt där ställe man känner sig lite helare efter att man besökt.
Och vi fick kräftor! Och vi åt dem vid ett så här vackert dukat bord. Min svärmor är expert på vackra saker; hon har en lång karriär som designer bakom sig och är nu agent för ett par fina märken. Se mer
här!
Efter kräftorna serverades grillade bananer med punschgrädde. Kan ni ana hur gott det är?! Så väldigt enkelt och så fantastiskt rätt för just sommar, sent på kvällen när man ätit en massa salt och kylan smyger sig på. Fick jag återvända till ett enda ögonblick i helgen är det inte när jag fångade mina abborrar eller precis innan jag släppte iväg den stora gäddan till mina svärföräldrars fasa (jag har svårt att förstå det där med att vissa faktiskt gillar gädda), eller när jag paddlade kanot med min man eller kastade sten i vattnet med min son. Nope, jag vill tillbaka till varsågod-här-är-en-rykande-het-banan-med-punschgrädde-ögonblicket.
Sist men inte minst delar jag med mig av ett litet dukningstips från svärmors fina bord (själva bordet har dock svärfar snickrat, det bör ändå nämnas) : blåbärs-och lingonris i en enkel burk istället för blommor.
Visst är det fint?
Jag blir blödig bara jag tänker på det.
Och vemodig när jag tittar på bilderna och riktigt känner hur sommaren snart är slut.
Men inte riktigt än!
Inlägg
2 kommentarer:
Visst, vi kan säga att du "släppte iväg" gäddan. Absolut.
Hörrö. Jag hade SÅ kunnat brotta ner den där den hoppade omkring på stranden. Varför ingrep inte någon av er 2-metersmän förresten? Om ni nu älskar gädda så mycket?
Skicka en kommentar