onsdag 7 januari 2009

2009 - våga vägra det nya livet!













Okidok. Nytt år! Lång tid tog det, men nu är jag redo att deklarera mitt nyårslöfte för 2009:

Att INTE starta ett nytt liv.

Jag gissar att jag inte är den enda som försöker stryka ett streck över året som gått varenda januari. Ut med det gamla livet, fläckat som det är av rödvinsglas, cigarettfimpar, dålig mat och allmänt osunt leverne, och in med ett nytt krispigt år där kroppen är spänstig, maten saknar tillsatser och håret glänser av välmående.

Man får ju ångest redan i oktober.

Jag slutade helt spontant röka förra nyårsdagen. Det var inget nyårslöfte; jag vaknade helt enkelt och kände att smaken av askopp inte var Flavour of the year 2008. Och så rökte jag inte mer. Jag hade tröttnat. Tydligen kan det vara så enkelt ibland (därmed inte sagt att det alltid varit enkelt att komma ihåg att jag tröttnat - vik hädan, rabiata icke-rökarhäxa från januari-februari). Allt jag någonsin nyårslovat att börja eller sluta med har däremot gått åt skogen, år efter år, och oftare förr än senare.

Alltså så ska framgången från 2008 ska få inspirera mig 2009. Inga löften den här gången, inga omstarter, inga sluta- och börja-listor. Näpp! Jag ska helt enkelt hålla tummarna för att kroppen och hjärnan tröttnar på sådant jag inte är så värst förtjust i eller mår bra av och slänger det åt fanders. Därav kommer jag naturligt att göra motsatsen istället, alltså något positivt, glädjande och hälsobringande.

Smart va? Ha!

6 kommentarer:

Lillan sa...

hahaha!!! Du är knäpp. Jag är förvånad att du inte avslutade inlägget med att fråga vad vi andra lade för nyårslöften. Mitt är iaf att vara lite mer krävande som flickvän/sambo/fru: kräva mer pussar, mer klapp i håret till film, mer kli på ryggen tills jag somnar, mindre initiativ att gå ut med hunden, mer krav på att han ska hålla sig hemma på kvällar och helger, mindre hålla snyggt efter mig i badrummet, mindre hjälpa till med tvätten etc etc.

Så det blir väl som du Pytte. Inga större förändringar.

Pytte sa...

Visst är det ganska befriande att inse det redan från början?

Anonym sa...

Verkligen, verkligen.

Lulle sa...

Pytte, Pytte. Jag älskar dig. Mer nu än nånsin. Våga vägra det nya livet!

Annika sa...

Det behövs inget nytt liv. Det blir som det skall vara ändå. Förändringarna smyger sig på gradvis, och oftas hade man ändå inte kunnat förutsäga hälften av dem.
Jag tycker om din inställning!

Glassmannen sa...

Jag ska försöka äta lite mer glass 2009.