Räkor med het aioli

1 kg räkor och ett par goda feta saker att dippa i så är GI-festen gjord. Kan man bjuda folk på! Igår valde vi att blanda creme fraiche med senap och dill i den ena skålen men min favorit var den heta aiolin. Den satt som en smekande vitlöksspik i kistan. En god Riesling till och så How I met your mother-maraton. Skön fredag hemma.

Het aioli

1 äggula
1 tsk dijonsenap
1/2 citron
1 tsk sambal oelek
1-2 vitlöksklyftor
Rapsolja, någon deciliter (varmpressad ska det vara, eller annan smakneutral olja)

Vispa ihop äggulan med senapen, fint riven eller pressad vitlök, pressad citron och sambal. Droppa i oljan medan du vispar för glatta livet, lite lite i taget. Du kan öka mängden olja allteftersom aiolin tjocknar. Tillsätt mer olja tills du har en doppvänlig konsistens som du är nöjd med. Smaka av med salt och peppar och eventuellt lite mer citron.

Fredagsmums - salsa med pilgrimsmusslor och granatäpple

Så här på fredagen kommer en liten lyxröra som uppfanns till nyårsaftonen för att vi skulle ha något att kladda med till fördrinken. Mycket enklare, billigare och godare än man tror. Vi serverade knaperstekta tortillachips till men vi nyrekryterade GI-soldater köper gemsallad (även kallade hjärtsallad) eller simpel isberg (inte lika kul, men jag säger det funkar) och lägger röran i tjusiga, krispiga blad. Ni får ett på-ett-ungefär-recept här:

Salsa med pilgrimsmusslor och granatäpple

Förrätt för 4, drinktilltugg för 8

1 pkt frysta pilgrimsmusslor (ca 8 st)
olivolja
1 mango
1-2 avokado
1 granatäpple
1/2 kruka koriander
1-2 lime
1/2 röd lök
1 liten röd pepparfrukt

Tina pilgrimsmusslorna och skär dem i stora bitar. Hetta upp olivolja i en stekpanna, salta och peppra musslorna och stek dem hastigt runt om. Låt dem inte ligga för länga, någon minut räcker! Häll ned dem med eventuellt spad och allt i en skål. På med skalad mango och avokado som skurits i fina små bitar, fint hackad lök och pepparfrukt, hackad koriander, pressad lime och en skvätt olivolja. Smaka av ordentligt, salta och peppra lite. Dela granatäpplet tvärs över och grabba tag i ett lagom tungt föremål, t ex en kavel. Håll en granatäpplehalva med kärnorna neråt över skålen och banka järnet, välriktat och målmedvetet. Det skvätter en smula, men du slipper det vita skräpet. Ge gärna en liten skål med salsa till var och en, det ser ju för jäkla piffigt ut. Ni som käkar tacos på fredagarna kanske vill förära ett tacoskal med lite fingrejer...?

Frukostnyhet jag inte kommer testa. Just nu.

Jag fick just erbjudande om att testa den här produkten, och det hade jag gärna gjort om det inte vore för mitt nya sötsaksförbud. Jag är normalt en fantast av naturella yoghurtar och avböjer oftast när det kommer till smaksatta sådana, men de här ser faktiskt goda ut. Och är kanske inte fulla av skit heller, om man får tro pressmeddelandet:

Produkten innehåller äkta vanilj hämtad från särskilt utvalda delar av världen. Inga konstgjorda smakämnen, och med en naturlig fetthalt på mellan 3,5 och 5 %. Yoghurten finns i fem smaker: vanilj, blåbär, choklad, citrus och hallon.

Någon annan som provat?

Nya tider, farväl goda öl

Nu har det gått snart fyra månader sedan min dotter föddes och tvingas till slut inse att jag inte kan skylla viktökningen på henne i all evighet. Med mitt usla tålamod krävs en quick fix och därmed blir det GI-fasoner en tid framöver. Det skiljer sig dessutom minst från hur jag äter till vardags (eller vill tro att jag äter i alla fall). I det första skedet säger vi hej då till kolhydraterna och välkomnar istället fett (och en del annat förstås, men det känns väldigt fettfixerat just nu. Och ägg - gud, jag kommer drömma mardrömmar om dessa förbannade ägg!). Jag hoppas att vi inte behöver diskutera bantning här eftersom jag rent principiellt tycker att dieter är djävulens påfund men just nu är jag helt enkelt för fet för mitt eget bästa. Och så pratar vi inte mer om det. Jag informerar bara om min nya linje för att ni ska vara med på noterna och inte förvänta er gräddiga pastarätter, ugnsstekta potatisar och kladdiga chokladrutor under en tid framöver. Fast det dyker kanske upp lite sånt också. Om jag SYNDAR, gud förbjude! Men tills dess får ni nöja er med dagens supersnabba lunch:

Gravad lax med krämig morotssallad

2 personer:

200 g gravad lax
1 stor morot
1 stor bit gurka
1/2 röd lök
1 avokado
1/2 dl fet creme fraiche
1 tsk dijonsenap
Salt och peppar
Citron

Skala moroten och strimla, riv eller hyvla den. Samma med gurkan. Skiva den skalade löken riktigt tunt. Klyfta avokadoköttet. Blanda creme fraiche med senap, smaka av med salt och peppar. Blanda med grönsakerna och servera med laxen och en citronklyfta att pressa över.

Åh. Så sugen jag blev. Inte.

Okej, nu måste vi prata om det här med inspirationsbilder på förpackningar av kex och knäckebröd. Hur är det tänkt? Jag fattar att själva produkten måste synas ordentligt, men allvarligt - keso och två lökringar?! På riktigt? Ska jag lockas att köpa brödet med hjälp av den bilden? Nu äter jag förvisso just det här brödet varje dag, men jag vill inte tro att det är på grund av bilden. Vad är det förresten med bilder på knäckemackor och keso (inga företag nämnda...)? Keso och lök. Keso, jordgubb och avokado. Keso, grön paprika och röd parika (oooh, den är festlig!). Keso, blåbär och rödbetsgroddar. Keso och oliver (icke urkärnade), för Guds skull!

Jag har en kär svåger som skrattar åt hur jag piffar mina mackor - skrynklar till skinkan lite så att den inte ligger platt på mackan, duttar med grönsaker, kanske lägger ostskivan lite på snedden. Jag visar helt enkelt även den simplaste av knäckemackor min kärlek till smörgåsen, detta matgeniets påfund. Min svåger, å andra sidan, brer en deprimerande smal smörsträng i mitten av det stackars brödet, kastar nonchalant dit en skiva pålägg - det som råkar finnas hemma, det förefaller vara honom relativt likgiltigt vad som pryder hans brödbit - och låter den stackars mackan möta sitt öde på ett fullständigt ovärdigt vis. Utan dekoration, utan finess, utan KÄRLEK.

Han skulle säkert älska mackan på den här bilden.

Rotfruktsgratäng till en köttbit ikväll kanske?

När jag såg Annikas skrapa-av-översta-lagret-fantasi-framkallande gratäng kom jag på att jag måste delge er receptet till den superenkla, supersnabba rotfruktsgratäng vi åt till vår örtöverbakade oxfilé med portvin- och blåbärssås på nyårsafton. Det är roligare att få en liten portionsgratäng på tallriken än en hög skedad dito vars gegga breder ut sig över den annars så tjusiga tallriken, inte sant? Dessutom är den jätteenkel att göra. Kolla bara:

Rotfruktsgratäng

8 st små

100 g morötter
100 g palsternacka
100 g sötpotatis
1 gul lök
1 dl creme fraiche
2 dl smakrik ost, t ex västerbotten, riven
1 dl repad färsk timjan + lite extra till garnering
1 msk fransk senap
salt och peppar

Sätt ugnen på 175 grader. Riv rotfrukterna grovt (går snabbt med rivskivan på matberedaren om man ska göra till många!) och skiva löken tunt. Blanda creme fraichen med senap, timjan, salt och peppar. Blanda smeten med de rivna rotfrukterna, löken och hälften av osten, och fördela i deciliterstora portionsformar. Toppa dem med resten av den rivna osten och grädda i ca 35 minuter. Toppa med lite färsk timjan innan servering.

Highway to heaven

Jaha, vi fortsätter väl på det lite lyxiga temat, eller vad säger ni? På lördag blir det partaj asian style och imorgon blir det antagligen makaroner för att kompensera för pengarna jag spenderade på Asian Market idag. Men ni andra kan gott lyxa till det i helgen tycker jag! Får jag lov att fresta med en god stekt sak med goda små saker på? På bilden är mitt livs första egenstekta råraka. Så j***a gott.

Rårakor

ca 4-6 personer

Riv ca 1 kg fast potatis grovt. Krama ur så mycket vätska som möjligt. Salta och peppra lite. Hetta upp lite smör och kanske en skvätt rapsolja i en panna, lägg i en rejäl matsked potatisriv och platta till ordentligt med en stekspade så att du får tunna plättar. Stek gyllene och frasiga på ganska hög värme, ett par minuter på varje sida. Låt rinna av på lite hushållspapper och servera med riktig creme fraiche, rödlök och kaviar/löjrom/sikrom/forellrom/simpel stenbitsrom/vad du nu har råd med. En citronklyfta också kanske. Och en öl. Kanske en snaps. Mmmm.

Räds ej den gravade laxen!

Vi måste prata om det här med att grava lax. Det är inte farligt! Inte jobbigt, inte svårt, inte dyrt. Såvida man inte köper fina laxen i tjusiga fiskaffären till skyhöga priser, men det behöver man faktiskt inte. Till nyår gravade jag en fin bit inköpt på självaste Prisextra, och den blev föga förvånande precis lika supergod som de från budgetkedjorna härstammande laxarna jag tidigare gravat. Alltså. Vi pratar vidare.

Frys laxen först, det är det viktiga. Ett par dagar ska den ha för att bli mindre känslig för bakterier. Tina den sedan, gnid in den med en klassisk blandning av salt, socker, vitpeppar och dill och vips, har du den där dyra delikatessen som blir så enormt mycket godare än butikernas vakuumförpackade och färdigskivade. Smaksätt med en spritslurk och lyckan är gjord.

Konjaksgravad lax

10-12 förrättsportioner

1 kg benfri laxfilé, gärna av mittbiten
2 msk konjak
3 msk salt
4 msk strösocker
1/2 msk hel vitpeppar
1 kruka dill

Dela den frysta och sedermera tinade laxfilén i två jämnstora bitar. Smörj in köttsidan av de båda bitarna med konjaken. Krossa pepparen grovt i en mortel och blanda med salt och socker. Gnid in laxbitarna med hälften av blandningen. Hacka dillen grovt. Strö hälften av den kvarvarande saltblandningen i botten av en form med kanter och lägg den ena laxbiten ovanpå med skinnsidan nedåt. Lägg på dillen och täck sedan med laxbit nr 2, nu med skinnsidan uppåt. Resten av saltblandningen bör lämpligtvis strös ovanpå denna. Plastfoliera in det hela och ställ att grava i kylen i 1-2 dygn, beroende på tjockleken på laxen. Vänd efter halva tiden. Lyft upp laxen och skrapa av kryddorna. Skär i tunna skivor. Servera med fuskiga hovmästarkrämen nedan och lite rostat bröd.

Hovmästarkräm

8 personer

Kul namn, eller hur? Godare än man tror, väldigt lyckat fuskpåhitt:

Man tager en burk crème fraiche. Man blandar den med någon deciliter hovmästarsås som man har stående i kylen. Man river ner fint citronskal och även lite saft. Man saltar och pepprar och smakar av. Klart!

Medan vi ändå håller på - Tigerpannacotta

Börja med att spana in pannacottan från igår. Fin, eller hur? Jorå. Men lägg till ett lager med mjölkchokladpannacotta och servera dem båda som ett dekadent överflöd toppat med en simpel men ack så läckert bombastisk hallonspegel och vips har du vår nyårsdessert. Det var Lillans idé att kombinera det bästa av två pannacottavärldar och förena dem i denna chokladernas heta omfamning, tack Lillan.

We proudly present:

Tigerpannacotta med hallon

Använd söta små glas och gör inte för stora portioner; de här små rackarna är mäktiga men precis lagom för att man ska bli nöjd men i hemlighet önska att det fanns en liten sked till. En liten en.

8 personer

Undre lagret:

Mjölkchokladpannacotta

100 g mjölkchoklad, delad i bitar
3 dl vispgrädde
1 gelatinblad
1,5 msk strösocker

Lägg gelatinbladen att mjukna i kallt vatten i ca 5 minuter. Koka under tiden upp grädde med socker. Tag av kastrullen från värmen och rör i de urkramade gelatinbladen och chokladen. Rör tills allt är slätt. Låt svalna något och häll upp i glas eller formar och ställ i kylen i minst någon timme. Kolla att pannacottan stelnat helt innan du häller på nästa lager. Vill du servera enbart mjölkchokladpannacotta och inte göra två lager dubblar du satsen.

Övre lagret:

Vit chokladpannacotta med yoghurt (som i inlägget nedan, men bara en halv sats:

75 g vit choklad, delad i bitar
2,5 dl vispgrädde
1,5 msk dl strösocker
1 dl matyoghurt
1,5 st gelatinblad

Lägg gelatinbladen att mjukna i kallt vatten i ca 5 minuter (dela blad genom att klippa med en sax). Koka under tiden upp grädde med socker. Tag av kastrullen från värmen och rör i de urkramade gelatinbladen och chokladen. Rör tills allt är slätt. Låt svalna något och rör i yoghurten. Kolla att smeten inte är varmare än ungefär rumstemperatur och häll sedan upp ovanpå mjölkchokladpannacottan. Ställ i kyl i ytterligare någon timme eller två.

Ovanpå:

Blank hallonspegel

1 pkt frysta hallon
1 msk råsocker

Låt hallonen ligga framme och tina. Plocka ut 8 fina som ska sparas till garnering, lägg dem på lite hushållspapper. Koka upp resten av hallonen med sockret. Passera genom en finmaskig sil och låt svalna. Skeda upp på de färdiga pannacottorna, garnera med hela hallon och gärna en kvist citronmeliss.

Sötheta biffar och panna cotta-favorit to be

Efter en längre frånvaro tror ni kanske att jag ska slänga fram något extra piffigt för att kompensera?
Ha! Icke.
En trött köttfärsbiff, det är vad ni får. Håll till godo. Faktum är att de bara är trötta rent bildmässigt; de var faktiskt fantastiskt goda i all sin enkelhet. Saftiga och mjuka av grädden och med en härligt söt-het smak av sweet chilin. Kan man bjuda folk på! Vi åt en krispig asiatisk sallad till. Biffarna är praktiska att förbereda smeten till tidigt, men ät helst relativt nystekta.

Köttfärsbiffar med sweet chili

4-6 personer

1 kg nötfärs
1 msk japansk soja
1 dl sweet chilisås
1 dl vispgrädde
1 tsk salt
Ett generöst antal svartpeppardrag

Krama ihop samtliga ingredienser ordentligt och forma biffar i valfri storlek. Bryn i smör men stek färdigt i 150-gradig ugn i 5-10 minuter, annars bränns de i pannan.

Efter att ha provat de här kanske ni vill fjäska för gomseglen med en len pannacotta med vit choklad och yoghurt? Prova min, den är fin. Konsistensen är perfekt, if I may say so. Och det får jag ju. Perfekt att ha färdig i kylen och plocka fram som en smäktande avslutning på middagen vid sådana där tillfällen då folk inte tror att de ska få något och blir så löjligt lyckliga av så lite... Toppa dem med passionsfrukt, en hallonsås, kanske färska hjortron eller enkelt, som här, med bara lite tinade frysta bär.

Vi börjar så!

Vit chokladpannacotta med yoghurt

6 personer

150 g vit choklad, delad i bitar
5 dl vispgrädde
1/2 dl strösocker
2 dl matyoghurt
3 st gelatinblad

Lägg gelatinbladen att mjukna i kallt vatten i ca 5 minuter. Koka under tiden upp grädde med socker. Tag av kastrullen från värmen och rör i de urkramade gelatinbladen och chokladen. Rör tills allt är slätt. Låt svalna något och rör i yoghurten. Häll upp i glas eller formar och ställ i kylen i minst två timmar.

Pasta med lövbiff, äpple och kapris

Bilden gör inte rätten rättvisa men det här var faktiskt en riktigt god pasta som vi avnjöt med en kall öl häromdagen. Den som är tjusig använder oxfilé men att ta en schysst lövbiff funkar precis lika bra. Hetta upp pannan ordentligt och bryn den bara som hastigast så blir den inte torr.

Pasta med lövbiff, äpple och kapris

4 personer

4 portioner pasta

400 g lövbiff, strimlad
smör
1 rött äpple, fint tärnat
15 cm purjolök, skivad
1 stor vitlöksklyfta, hackad
2 msk kapris
1 msk dijonsenap
2 msk kalvfond
1 dl vitt vin
2,5 dl vatten
1,5 dl grädde
1 kruka bladpersilja, hackad

Hetta upp en matsked smör i en panna och bryn köttet hastigt. Salta och peppra. Tag ur köttet och lägg det på en tallrik. Lite mer smör i pannan och i med purjo, vitlök och äpple. Fräs några minuter och ös upp på tallriken med köttet. I med vin, vatten, fond, senap och grädde i pannan och låt koka ihop i 5-10 minuter. I med kapris, kött, lök och äpple. Låt koka upp igen, vänd ner persilja och smaka av med salt och lite vitpeppar. Servera till nykokt pasta och gärna driivor av parmesan.

Tryffelrörd ankleverrulle med bresaola

För den som firar snön med ett adventskalas i helgen kommer här ännu ett av mina recept ur Glögg med guldkant i Levas julnummer (se de vodkaspetsade munsbitarna nedan!). Rullarna är enkla att göra och vinner på att serveras till en bit fint knäcke.

Tryffelrörd ankleverrulle med bresaola

Anklevermousse är inte alls lika dyrt som till exempel terrinne och finns att köpa i tråg i välsorterade butiker. Med lite tryffelolja höjs smaken ytterligare och blir jättefin till det lufttorkade nötköttet.

100 g bresaola i skivor
250 g anklevermousse
1 msk grädde
1 tsk tryffelolja
Salt och svartpeppar
Ärtskott

Rör anklevermoussen med tryffelolja och grädde. Smaka av med lite salt och peppar. Lägg bresaolaskivorna omlott på plastfolie i tre rader så att du får ett avlångt ”ark”. Bred på anklevermoussen i ett tjockt lager och rulla ihop med hjälp av plastfolien. Lägg i frysen i en timme och skär sedan i fina stubbar med hjälp av en vass kniv. Stick en coctailpinne i varje och toppa med ett ärtskott.

Lyxigt till glöggen: vodkaspetsad gräslökspannacotta med forellrom på kavring

Den här supergoda lilla munsbiten kom till inför plåtningen av Levas julnummer (nr 12 2009), där jag gjorde jobbet Glögg med guldkant. Något att prova till helgens glöggkalas? I så fall vinner de på att förberedas en eller till och med två dagar innan, för att toppas med forellrom och dill strax innan servering. I bakgrunden skymtar tryffelrörd ankleverrulle med bresaola - håll utkik i dagarna så kommer receptet på dem med!

Vodkaspetsad gräslökspannacotta på kavring med forellrom

24-30 stycken

Vodkan ger ett spännande sting åt gräslökspannacottan och trivs fint med forellrommen. De stora, vackra romkornen hittar du på glasburk i välsorterade butiker eller i fiskdisken.

200 g kavring
80 g smör
1 dl mellangrädde
2 dl gräddfil
2 gelatinblad
1 msk god vodka
1 kruka gräslök
Salt och peppar

80 g forell- eller kungslaxrom
Dill

Kör kavringen till smulor i en matberedare. Smält smöret och blanda ordentligt med smulorna. Plasta in en form (ca 20x25 cm) med folie och tryck ut smulorna i bottnen. Låt stelna i kyl. Lägg gelatinbladen i kallt vatten i 5 minuter. Koka upp grädden försiktigt och ta kastrullen från värmen. Krama ur gelatinbladen och smält dem i grädden. Skär gräslöken fint och rör ner tillsammans med i gräddfil och vodka. Smaka av med salt och peppar och häll sedan blandningen över den stelnade brödmassan. Låt stå i kyl någon timme tills allt stelnat. Skär ut små bitar eller stansa ut fina rundlar. Dekorera med en klick forellrom och en dillvippa.

Nya trenden - Denial Monday

Där satt jag och syster Lillan, trötta, glåmiga och lite smågriniga, med varsin unge i famnen och mitt uppe i ännu en ny, trist måndag. Det var grått, det var kall, det var trist. Det var Vardag. Jaha. Men så frågade vi oss: måste det verkligen vara vardag? Nä. Det måste det inte. Vardagen is not the boss of us!
Och så myntades Denial Monday - kom ihåg var ni hörde det först! det är dagen då man får stå upp, slå sig för bröstet och ljudligt ropa "NEJ! JAG VÄGRAR ACCEPTERA ATT DET ÄR MÅNDAG! JAG VÄGRAR ATT ENS TRO DET! JAG TROR ATT DET ÄR EN HELT ANNAN DAG EGENTLIGEN!"
Vi valde att tro att det var lördag, för då är det inte alls konstigt att håva in ännu en syster och ett par äkta män och äta sallad med nykokta rödbetor, mjuk chèvre och rostade hela mandlar, följt av en perfekt stekt rostbiff med vitlökscréme och ugnsrostad potatis, allt nedsköljt av en massa gott rödvin. En lördag är det inte alls konstigt att komma i säng jättesent för då är det ju söndag dagen efter och man får sova jättelänge.
Dags att mynta Denial Tuesday?

Varmrökt lax med pumpafräs och västerbottenkräm

Finns det pumpa att köpa fortfarande? Köp en bit i så fall (eller prova med sötpotatis), skala, kärna ur och skär den i små tärningar för att sedan vitlöksfräsa den i lite olivolja tills den mjuknar. Sammanför med krispigt gröna sojabönor (edamame) och lite färsk spenat och servera till varmrökt lax och en kräm på créme fraiche mixad med en drös riven västerbottenost. Strö över lite klippt gräslök och vips har du ännu en fantastiskt trevlig snabbmatsrätt. Var inte det fint, så säg?