Nu på fredag? Ja, nu på fredag!

Foto: Björn Tesch

Nu ska ni få höra, you fredagsmysälskande fultacofamiljefestlovers you. Det här är vad ni gör i stället, nästa gång. 

I går skulle vi köra något slags mexikanskt plock-kör med barnen, och det visade sig att de fina mini-tortillabröden (majsvarianten) jag köpt var torra och äckliga. Så fram åkte rispappren i stället. Vår son, 4 år, blev hur peppad som helst. Här kunde han välja vad han ville - t ex ris, bönor, räkor, saltgurka, smetana, mozzarella och bitar av nachos (japp, han är mycket för udda kombinationer) - och få det instoppat i en praktisk rulle som han dessutom får äta med händerna. Rullen doppade han glatt i balsamvinäger. 

Poängen är att man får göra som man vill. Barnens matlagningskreativitet väcks, och de börjar laga mat vid bordet. Grönsakerna slinker ner lite lättare, och lusten att göra något alldeles eget lockar till att testa nya saker. Prova i helgen om ni inte testat tidigare! Vi hade försiktigt ugnsstekt lax som protein men det är bara att köra fram det man har i kylen; barnen kan som beskrivits ovan få i sig de mest oväntade saker i den här konstellationen. Välj helst små rispapper, så att man kan äta fler. De finns i asiatiska livsmedelsbutiker. 

Vill man köra lite mer traditionella rullar och behöver ett recept bjuder jag på mitt från Icakuriren. här. Bjud mig på detta och jag blir lycklig, any day!

Sommarrullar med salmalax, krispiga grönsaker och örter

4-6 personer
Tid: 30 minuter till förberedelser + tid att fylla rullarna

Du behöver:
1 morot
½ gurka
1 avokado
2 salladslökar
1 dl jordnötter
1 dl rostad lök
½ kruka mynta
½ kruka koriander
250 g salmalax
1 tsk sesamfrön
16-20 små runda rispapper eller 12 stora
Wasabimajonnäs:
1 dl majonnäs, helst Hellmann’s om du inte gör egen
1 tsk wasabi
Till servering: 
Het och söt dippsås med vitlök och ingefära
Hoisinsås med citron och gräslök

Rör ihop ingredienserna till wasabimajonnäsen och ställ svalt till servering. Förbered resten av tillbehören och lägg alla i separata små skålar: skala och strimla gurka och morot i ca 5 cm långa stickor. Halvera avokadon, ta bort kärnan, gröp ur köttet och skär det i små båtar. Skiva salladslöken tunt. Grovhacka jordnötterna. Plocka bladen från koriandern och myntan, eller ställ fram dem i fina krukor direkt på bordet.

Skiva salmalaxen tunt och lägg upp på ett fat. Strö över sesamfrön. Häll upp ljummet vatten i en stor skål. Doppa rispapperen ett i taget tills de mjuknar något. Lägg dem på ett slätt underlag. Lägg på fyllningen i en liten hög några centimeter in från kanten närmast dig: en eller två skivor lax, grönsaker, lite jordnötter och rostad lök, en klick wasabimajonnäs och örter. Rulla ett varv runt fyllningen bort från dig och vänd sedan in kanterna. Rulla ihop.

Het och söt dippsås med vitlök och ingefära

2-3 cm ingefära

2 vitlöksklyftor

½ dl sweet chili

½ dl risvinäger

½ tsk fisksås

Skala och finhacka ingefära och vitlök och blanda med resten av ingredienserna.  Smaka så att du gillar balansen mellan hettan och sötman från sweet chilin, syran från vinägern och sältan från fisksåsen. Ställ svalt till servering.

Hoisinsås med citron och gräslök

1 dl hoisinsås

2 msk pressad citron

1 msk fint skuren gräslök

Blanda hoisinsåsen med citronsaften och gräslöken. Smaka av och tillsätt eventuellt mer pressad citron. 

Helgnöje - "baka" en fusktårta med kidsen

Okej, ni vet ju hur jag känner för bakning. Inte alls. Det är inte min kopp te. Men min dotter (det är inte hon på bilden; det här är hennes urtjusiga kusin) är 3 år och ÄLSKAR tårta. Mer än något annat. Om den dessutom är rosa, då finns det liksom inget vackrare för henne.

Alltså. Om man har en unge som älskar tårta (alla som har barn, räck upp en hand) och om man inte tycker att det bör råda evigt sockerförbud i hemmet (vi kan väl låtsas att det är lördag?) och om man inte älskar att baka (nej, hela Sverige bakar faktiskt inte alls) men om man vill hitta på något roligt att göra med sitt barn - då är det här en suverän tårta. Det går tillräckligt snabbt för att ungen ska kunna fokusera hela vägen (jag tror vi gjorde vår på ungefär sju minuter) och den blir faktiskt god. Om man gillar tårta. Och det gör man ju.

Fuskiga rosa tårtan

12 bitar

Gå till affären och köp precis allt som behövs för att göra tårtan med minsta möjliga ansträngning. Det blir inte den billigaste tårtan i världshistorien, men det kan ju vara värt slantarna för nöjets skull. Du behöver:

1. 1 förp. färdiga tårtbottnar (en kaka i tre delar)
2. 5 dl vispgrädde
3. 1 burk god sylt, vi valde hallon/rabarber
4. 1 kartong frysta hallon (vi använde ungefär hälften)
5. 1 burk kesella vanilj
6. 1 rosa tårtlock (beroende på barnets smak, förstås)
7. 1 förpackning dekorationer (min tjej gillar givetvis rosa blommor, vad annat)
8. Eventuellt lite florsocker
9. Om du är på det humöret: tårtpapper och ett fint snöre

Gör så här: 

Tina dina hallon. Vispa grädden. Ta ca en fjärdedel av grädden och lägg den i en bunke. Vänd ner hallonen. Så, nu är alla förberedelser klara, bara att börja montera! 

På tårtbotten nummer ett lägger du hallongrädden. På med tårtbotten nummer två, på vilken du breder ett lager sylt. Smeta över hela burken med kesella ovanpå sylten. På med tårtbotten nummer tre, vilken föräras resten av grädden i dess enkla vispade form. Tårtlock ovanpå kalaset - försiktigt! - och nyp in kanterna och dutta så fint du kan. På med dekorationer och pudra med florsocker innan servering. Kanske ett snöre om också. Tadaaaaaaa!

Kött för lata och stressade

Okej, här får ni en panna kött! Vi åt just upp den och jag insåg att en superenkel köttkreation är ett tips värt att dela med sig av (whohoo!). Särskilt till er som har ungar ni måste utfodra snabbt. Och till er som är allmänt lata. Och till er som är GI- och LCHF-hooked. Och till er som gillar kött. Det är ett bra tips, helt enkelt.

Det här är super för den som inte orkar stå och forma färsbiffar i evigheten men ändå gillar variationsmöjligheten i en köttsmet. Fusk, fusk, fusk hela vägen - och supergott blev det, mycket roligare än det ser ut. Jag mätte inga ingredienser utan här får du använda fantasin lite, men rätten är väldigt förlåtande och öppen för experimenterande.

Köttpanna med tomatsås och feta

Sätt ugnen på 175 grader. Gör en köttfärssmet på saker du gillar, som om du skulle göra biffar. I min hade jag runt 400 g köttfärs, ett ägg, en halv deciliter grädde (lite drygt), en skvätt oxfond, en tiocentimetersbit grovt riven zucchini och generöst med salt och peppar. Blanda ordentligt. Häll en skvätt olivolja i en stekpanna som tål ungsvärme och ös i smeten. Sätt plattan på max och platta ut smeten med en stekspade. Dela den i köttfärsbiffsstora bitar med hjälp av stekspaden (det här gör du lite spontant och slarvigt medan köttet börjar fräsa i pannan). När du är färdig med det kanske det är dags att vända på köttbitarna? De bör ha fått lite färg under. Låt fräsa en kort stund på andra sidan och ta sedan av från värmen. Häll på en deciliter eller två av en god, färdig tomatsås. På med brutna, generösa bitar fetaost och avsluta med en drös färsk basilika. In i ugnen i 7-10 minuter beroende på tjockleken på bitarna. Servera direkt till pasta eller sallad, eller bara ett gott bröd.

Barn och matlagning

Jag läste en av mina matidolers inlägg om barns delaktighet i matlagning, och det väckte lite funderingar. Hur viktigt är det egentligen för barnens framtid vid spisen att de själva är med och lagar mat i tidig ålder?

Jag är inte mamma själv, bör jag kanske nämna redan nu.

Däremot är jag är uppvuxen i en stor familj med åtta syskon, och har en mor som förespråkar barns delaktighet i köket på ett väldigt tidigt stadium. Att röra, skala, blanda och vispa hör till mina tidigaste minnen, liksom stoltheten över att själv få presentera "mina" verk för de andra syskonen och min mamma (som var beundransvärt duktig på att låtsas som om hon inte haft ett dugg med prestationen att göra). För att få maten på bordet till alla dessa barn var det förstås en nödvändighet att alla hjälptes åt, men även en ettåring utan större kvalifikationer att dekorera smörgåstårtor fick sitta på köksbänken och banka på en deg med en träslev. Vi har aldrig fått maten serverad utan att hjälpa till; ibland bara med dukningen och disken men allra oftast även med matlagningen. Som vuxna är samtliga av mina syskon faktiskt riktigt bra på att laga mat, och mig veterligen tycker de flesta av oss att det är roligt dessutom.

Jag är övertygad om att mitt långa liv vid köksbänken har varit av största vikt för mitt intresse och min vilja att laga mat. Det har handlat mindre om hur man gör - mammas mat skulle räcka till en enorm familj och skilde sig avsevärt från maten i mitt lilla hushåll - och mer om det stora i att kunna själv, att få visa, att få bjuda.

Så hur beter jag mig då själv med barn i köket?

USELT.

Jag är USEL på att släppa in barn i matlagningen. När min treåriga systerdotter är på besök sitter hon ofta på diskbänken och tittar på, intresserat, van som är att hjälpa till där hemma. Jag säger inte till henne att hon inte får hjälpa till om hon frågar, men jag är ju inte direkt Johanna Westman, om man säger så. Jag har inte tålamod om det går för långsamt, jag är rädd att hon ska skära eller bränna sig, hon stökar, kladdar ner, frågar för mycket, det blir bättre om jag gör det själv... Jag skäms över att erkänna att jag kan göra listan längre - i mitt fall handlar det dessutom bara om fördomar utan större förankring i verkligheten; min stackars systerdotter har knappast fått möjlighet att bekräfta eller motbevisa någon av dem.

Egentligen vill jag ju vara balla mostern som lär henne allt om matlagning. Så att hon kan komma hem till mamma och pappa och säga "Tjena. Jag gjorde lite hummersoppa och tryfflar hemma hos Pytte idag och det blev över, vill ni ha?" Det hade varit grymt.

Jag tror uppriktigt att det aldrig är för tidigt att börja laga mat. Men glöm inte att det heller aldrig är för sent - ett faktum jag tröstar mig med när jag skriver detta. Kanske ska min systerdotter få en matlagningskurs i fyraårspresent?