Mamma blir galen (plus hembakta tortillas med finfint innehåll)

Foto: Björn Tesch 

Mina barn har börjat skrika "JAAAAAA! FREDAGSMYYYYS!" varje gång helgen närmar sig. Det kryper i kroppen på mig, kinderna hettar, huggtänderna liksom växer fram av sig själva, läpparna dras tillbaka i ett hotfullt grin, ryggen kröker sig, jag tar sats och så väser jag fram:

– Vi. Säger. Inte. Fredagsmys.

– Nähä? (oberört) Vad säger vi då?

– Att det typ är kul att det är fredag. Eller nåt. Jag vet inte.
– Fredagsmys! Fredagsmys! FREDAGSMYS!
Och jag går surt muttrande därifrån, besegrad, och inser att mina kids när som helst kommer fortsätta förnedra mig och säga de ännu mer fruktade orden:
– Vi vill ha TACOS!
Och de kommer mena att vi ska köpa en sån där kartong. Med äcklig spiskumminstinkande kryddmix, som är det värsta jag vet. Brr. Men där går gränsen! Jag måste acceptera tacointrånget i vår vardag, men jag kommer INTE kalla det fredagsmys och jag kommer INTE köpa ett sånt där kit och jag kommer allra helst inte ens servera dem köttfärs. Jag ska däremot visa dem de här bilderna och säga vad de kan få. Nämligen mammas helt spiskumminfria lilla texmexkalas.
Och vi ska kalla det...
Festmiddag.
Eller nåt. Jag vet inte.

Tortilla med pankofriterad torsk, mango- och gurksalsa, guacamole och granatäpple

8 små eller 4 stora

8 små tortillabröd eller 4 stora

200 g skinn- och benfri torskfilé

salt

1 dl mjöl

1 ägg, vispat

2-3 dl pankoströbröd

½ liter neutral olja till fritering, t ex varmpressad raps

Till servering

salladsblad

mango- och gurksalsa

guacamole

granatäpplekärnor

Skär torsken i ca 3 cm stora bitar och salta dem lätt. Vänd dem först i mjöl, sedan i ägg och till sist i panko. Hetta upp oljan till ca 180 grader. Fritera fiskbitarna försiktigt i någon minut, tills de är gyllene och frasiga. Låt rinna av på hushållspapper. Servera dem i tortillabröd tillsammans med lite sallad, salsa och guacamole. Toppa med några granatäppelkärnor.

Guacamole

3 avokado

1 vitlöksklyfta, riven

½ lime, pressad

Dela avokadon, ta bort kärnan och gröp ur den med en sked. Mosa grovt tillsammans med vitlök och lime. Smaka av med salt och peppar.

Mango- och gurksalsa med basilika och mynta

½ mango

½ gurka

1 liten röd chili

några kvistar basilika, gärna thai

några kvistar mynta

1 msk olivolja

1 lime, pressad

Skala mangon och skär loss köttet från kärnan. Skär det i 0,5 cm stora tärningar. Skala gurkan, halvera den på längden två gånger och skär bort kärnorna. Tärna även gurkan fint. Dela och kärna ur chilin och finhacka den. Hacka mynta och basilika och blanda allt i en skål med olivolja och lime. Smaka av med salt och peppar.

Foto: Björn Tesch 

Tortillabröd

8 stora eller 12 mindre

5 dl vetemjöl

1 tsk salt

3 msk olivolja

1,5 dl vatten

Rör ihop salt och vetemjöl i en bunke. Häll i olja och vatten och blanda till en deg. Justera eventuellt med några extra droppar vatten; degen ska kännas mjuk och lättarbetad men inte torr. Låt vila i tio minuter. Dela degen i 8 eller 12 bitar beroende på hur stora bröd du vill göra. Kavla ut dem tunt på lätt mjölad eller oljad yta och stek dem sedan i ca 2 minuter på varje sida i en panna med nonstickbeläggning. De ska få lite färg och puffa upp sig lite. Lägg dem allt eftersom de blir klara i en lätt fuktad handduk så håller de sig varma och mjuka.

Recepten är publicerade i Icakuriren, där finns även en god citronkolapaj som man kan ha till efterrätt!

Tacon är död - länge leve den färska vårrullen!

Många av er vet hur jag känner för tacos. Brr. Det jag dock kan avundas dem som idkar tacofest varje fredag är plockandet, pillandet, den lilla buffén av tillbehör och den egna matlagningen vid bordet. Att alla gör sina små läbbiga båtar precis så sönderfallande och omöjliga att äta som de själva vill ha dem.

Och det är ju förstås kul.

Nå, ni som inte vill hålla på med dammiga kartongkit och salsaburkar har ett mycket roligare och fräschare alternativ i den färska vårrullen! Ni traskar in på närmaste asiatiska butik och köper rispapper. Det finns stora och små; jag brukar välja stora eftersom de även kan klippas itu om man vill ha en mindre, "öppen" rulle. Sedan köper ni roliga saker att fylla rullarna med och roliga saker att dippa dem i och tjoho, vilket kalas ni har skapat er!

Bilden föreställer min söndagsrulle efter att jag tagit en naggande god tugga av den. Och min dippsås, efter att det ramlat ner lite köttfärs. Det var helt enkelt så gott att jag inte hade tålamod till ett kvalitativt fotograferande.

Förslag på fyllning

• Köttfärs (se recept nedan)
• Nudlar, kokade och delade, gärna glas- eller risnudlar
• Isbergssallad, strimlad
• Vitkål, tunt hyvlad och smaksatt med lite lime, olivolja, salt och peppar
• Morötter, tunt strimlade eller hyvlade
• Gurka, urkärnad och strimlad i långa bitar
• Sparris, lätt förvälld och eventuellt delad
• Koriander, färsk
• Mynta, färsk

Att göra enkel dippsås på (experimentera vilt):

• Japansk soja (typ Kikkoman)
• Risvinäger
• Sesamolja
• Färskpressad lime
• Sweet chili-sås
• Fisksås
• Färsk koriander och/eller mynta
• Pepparfrukt, vitlök, ingefära

Alltså. Sätt dig (eller er) bekvämt till rätta med en stor bunke vatten på bordet. Doppa rispapperen ordentligt däri. Lägg dem sedan på tallriken och gnid in rispapperet med vattnet som följt med. Efter en stund känner du papperet mjukna. Lägg önskad fyllning i mitten av papperet, vik in kanterna från höger och vänster om fyllningen, och rulla sedan ihop till en fast rulle. Dippa och enjoy! Vill du ha en mindre "öppen" rulle (fint på buffén eller till drinken till exempel, men välj bara grönsaker i den typen av rulle) klipper du itu papperen till halvmånar med den raka kanten upp. Lägg fyllning vertikalt så att den sticker ut lite från den raka kanten, vik över den runda nedre delen och rulla ihop från sidan. Förhoppningsvis förstår du hur jag menar...

Yakinikuinspirerad köttfärs

Okej, det är en extremt förenklad smakversion, men vi fick en jättefin yakiniku i helgen av våra vänner Lisa och Daniel och jag försökte ha i lite av det jag mindes ingick. Fast med färs då, förstås. Supergott i rullarna!

2 personer

200 g nötfärs

1/2 gul lök, skalad och hackad

2 vitlöksklyftor, skalade och finhackade

1/2 msk sesamolja

1/2 rapsolja

2 msk japansk soja (typ Kikkoman)

1 msk strösocker

1 tsk malen ingefära

Hetta upp raps- och sesamolja och fräs lök, vitlök och färs däri. Häll på resten av ingredienserna när färsen är genomstekt och låt puttra ihop. Smaka av med lite salt och peppar.

En hatad fiendes väg till mitt kök

Nu tänker jag våga mig på något riktigt kontroversiellt. Gå mot strömmen, vara obekväm, smutskasta något älskat, visa mig opatriotisk och helt föraktfullt och skamlöst vända ryggen åt det allra heligaste ursvenska. Jag tänker blotta min hals och stolt visa ändan mot etablissemanget, och jag ska stå beväpnad med en hemsnickrad fana som skriker ut sitt ensamma budskap.
Jag tänker säga som det är.

Jag hatar Tex Mex.

Det började i högstadiet, då jag på en ny skola introducerades för något vi av någon anledning besparats under uppväxten i Jämtland, nämligen fenomenet tacos. Alla älskade dem. Utom jag. Jag tyckte att de var vedervärdiga. Jag förstod inte riktigt varför - köttfärs är gott, ost är gott, grönsaker är gott, att fylla saker med andra saker är gott - men det gick bara inte. På tacofredagarna jublade folket, och jag åt smörgås och surade förvirrat.

Och så fortsatte det. Jag uppskattar idag de mjuka och oskyldiga tortillabröden (se inlägget nedan t ex), men i övrigt har jag inget vid de till synes obegränsade hyllmetrarna med Tex Mex-produkter i butikerna att göra. För bara några år sedan kom jag till slut på att det var spiskumminen som verkade vara den största boven i det så kallat mexikanska dramat, och att det var den där förbannade salsan som ska hällas på allting som ställde till det. Super! Jag skippade salsan och åt allt det andra. Det blev helt okej, så länge man avstått från läskiga mixpåsar i köttfärsen. Men SEN då, vad hände SEN? Åh, det är nu jag blir upprörd på riktigt. Vad hände när svenskarna inte längre nöjde sig med tacos? Eller möjligtvis en fajita?
Då blev det jobbigt på riktigt.
För då blev svenskarna innovativa, gud hjälpe oss.
De uppfann tacopajen.
Och tacogratängen.
Och tacopizzan.
Tacon ynglade av sig och spred sig som en illasmakande epidemi genom köken, och väl dold i tomatsåser och under frestande osttäcken dök den nu plötsligt upp oannonserad och ovälkommen i min mun som en lömsk och skadeglad infiltratör på korståg.

Jag började misstänka en konspiration.

På Tasteline har ett recept på tacopaj fått allra högst läsarbetyg av de närmare 24000 recepten på sajten. Där kan man även hitta recept på tacosallad, tacoburgare, tacotårta (!), tacolasagne, tacofisk, tacosoppa, tacokyckling och en stycken "snitsiga tacolådan". För att nämna ett par. Ta ett hederligt populärt recept vilket som helst så finns det alltid någon som förädlat det med en förhatlig kryddpåse. Som matbloggare har jag förgrymmad insett att gjorde jag en blogg med enbart tacorecept, eller åtminstone Tex Mex-anknutna maträtter, då skulle jag ha flest besökare i Sverige på rekordtid. Jag skulle förvisso behöva dö av svält, men jag skulle vara ett populärt lik.

Idag fick jag ett pressmeddelande från Santa Maria som lanserar tre nya kryddmixer. Det inleds med orden "Tacos, tortilla och burritos! Tex Mex har blivit svenskarnas nya fredagsfavorit."
Nya?! Verkligen?
Lite längre ner i ingressen:
"Nu kan du äta tacos flera dagar i veckan." (tack vare de nya mixerna, alltså).
Nej tack, men tack ändå, hinner jag vänligt tänka innan de förfärande orden kommer:
"det moderna mexikanska köket är så mycket mer än bara fredagsmys med köttfärsfyllda tacos."
Iiiiihhh! Fredagsmys! Och DÄR sattes det en definitiv sista förseglande jättekoloss till spik i den spiskummindoftande majsmjölskistan.

Jag VET redan att Tex Mex-myshelvetet finns på andra ställen än i tacos och andra dagar än fredagar. Det finns ÖVERALLT, hela tiden! I pajer och gratänger, på pizzor och i soppor, tårtor, burgare och sallader. Och i snitsiga lådor. Och det är bra tack, vill jag uppgivet snyfta till pressmänniskan på Santa Maria. Jag vill inte ha mer nu, det räcker som det är.
Pling i lådan (nu, för bara några rader sedan) och så dyker det upp ännu ett mail där man undrar om jag vill ha produktprover.
Nej, alltså, verkligen inte, det är ingen mening säger jag ju, och nu börjar jag nästan jobba upp något slags hysteri (vilket ni märker i texten, ni har ju varit med under tiden). Som om Tex Mex-djävulen själv var ute efter mig. Jag vill svara nej tack till presskvinnan men hinner inte innan den verkliga posten tränger in genom den verkliga brevlådan, den ute i hallen. Alldeles just. Där låg ett fint, lockande illrosa bubbelplastkuvert. Gissa vad det var i det?

Japp. De hittade hit till slut. Tex Mex-kryddorna. Utan att jag fick chansen att säga nej tack. De hemliga tacoinfiltratörerna tog sig in, slugt förpackade i en trojansk häst av rosaglänsande bubbelplast. Och nu när de ändå är i mitt kök funderar jag på att ta något härligt svenskt och fredagsmysigt - typ en låda GB Big Pack eller en påse lösgodis eller en stor stark - strö en mixpåse över, lägga ut receptet, hävda att det var gott och se vad som händer. Succé, eller vad tror ni?