torsdag 5 februari 2009

Världens godaste kladdkaka i muffinform

Jag sa ju att jag inte kunde baka. Men lyssnade ni? Icke. "Det är bara att följa recepten", hävdade till exempel Maria E i en kommentar - och vips! så blev jag inspirerad. Här skulle bakas! Spanade in vad jag hade hemma, tittade igenom Mia Öhrns fina Mitt eget café (Parasoll) och bestämde mig för hennes chokladbakelser med jordgubbar. Receptet var för 12 stycken, och på bilden vilade chokladen så fint i en supersöt muffinform och kröntes av mjuk vaniljkesella och vackra jordgubbar. Jag hade bara större och fulare formar hemma och bestämde mig för att göra hälften så många men dubbelt så stora chokladbakelser istället. Vad är det värsta som kan hända, liksom? Jag föreställde mig lika fina men något kladdigare bakelser.

Gjorde smeten och skjutsade in dem i ugnen i den rekommenderade kvarten. Ha. Det hade förvisso bildats ett lock, men riktigt så kladdigt ville jag ju inte ha det. In i fem minuter till. Tio. Ut igen. Ser bra ut! Svalnar en stund och poff, och så sjönk härligheten ihop; i de vackra locken gapade ett hål som visade den till synes oberörda chokladsmeten därunder. What the ...? In igen, en bra stund. På undervärme enbart. Ut igen, skeptiskt granskande, in ett par extra minuter och så till slut det för mig karaktäristiska "Det var väl själva FA-AN" följt av ett uppgivet "Baka schmaka".

När syster och svåger glupskt satt i sig min tagliatelle och köttfärssås (svågers kommentar om köttfärssåsen: "Vad gott det ser ut! Eller ja, det ser ju inte så gott ut, det skulle ju lika gärna kunna vara en kastrull med kräk") ville de prompt smaka chokladbakelserna jag bakat till dem. Eller försökt baka. Och de var HIMMELSKA. Kan inte kalla dem annat. Knapriga på utsidan och riktigt kladdiga och sega inuti, precis som Mia beskriver dem. Trots min ugnsmisshandel hade jag lyckats, trots allt. Jag serverade dem som de var med lite pudrad florsocker på, och på sidan lite kesella blandad med frysta lingon och vaniljsocker.

Gör dem, gör dem, gör dem! Bjuder på Mias recept här, tillsammans med rådet att spana in resten av boken. Och hörni - gör som hon skriver. Följ receptet. Det ska jag göra nästa gång.

Chokladbakelser med jordgubbar (Recept: Mia Öhrn)

Bakelser:

100 g smör
2 ägg
2 1/2 dl strösocker
1 1/2 dl vetemjöl
1/2 dl kakao
1 1/2 tsk vaniljsocker
1 krm salt

Fyllning och dekor:

250 g kesella vanilj
färska jordgubbar

Smält smöret. Vispa upp ägget lätt tillsammans med sockret och rör ner det smälta smöret. Blanda de torra ingredienserna och rör ner i äggsmeten. Rör ihop till en jämn smet och skeda upp smeten i mazarin - eller muffinsformar. Grädda i mitten av ugnen i 175 grader i knappt 15 minuter. Bakelserna ska fortfarande vara lite kladdiga. Låt svalna. Ibland faller bakelserna ihop ganska mycket, men det gör ingenting. Toppa varje bakelse med en klick kesella vanilj och skivade jordgubbar. Njut!

6 kommentarer:

Annika sa...

SKit samma hur de ser ut. Hellre ful och god än snygg och äcklig, som jag brukar skriva.

Dessutom går nästan allt at rädda, antingen pudrar man något över eller häller över en glasyr, eller så väntar man med att servera tiulls gästerna är lite smålulliga och fyllesockersugna ;).
verkar vara en trevlig bokm för övrigt (fyller på i önskelistan inför 35-årsdagen om några månader...).

Anonym sa...

Nej men asså jag tror inte att ni FATTAR! Det här var så sjukt vansinnigt gott - jag åt TVÅ stycken. Och de var EFTER att jag satt i mig en mansstor portion gräddig pasta (tack för den också Pytte). Mmmmmmmmmmm, jallhajallhajalla MER!

Anonym sa...

Du bakade verkligen! Stort. Och systern var som sagt lyrisk. Vi hade inte setts på ett tag och ändå ägnades en värdefull del av samtalet om dina bakverk.

Jag är definitivt inspirerad. Kaka. Kladdig. Choklad. Lätt. Sorry Lillan - jag kommer börja baka igen.

Pytte/Eleonora sa...

Annika - helt rätt. Och man behövde inte vara smålullig för att tycka att dessa var himmelska, vill jag lova!

Anonym - jag har fortfarande en kvar, he he...

Lisa - jag vet, stort! Och jag avundas mer än någonsin alla er som kan och vill baka. Go for it Lisa, baka järnet!

Mia sa...

Heja Pytte! Klart du kan baka, vad kul att du vågade dig på ett av mina recept. Jag ser också fram emot Sommarens söta, den blir säkert hur fin som helst!

Pytte/Eleonora sa...

Mia - vilket celebert besök! Jag och de som står mig nära krälar i stoftet av tacksamhet för bekantskapen med dessa chokladbakelser. Må de berika våra liv om och om igen!