tisdag 30 september 2014

Sex år senare: int' det minsta bitter!

Den dedikerade läsaren undrar ännu en gång om bloggen dött. Men den gör ju aldrig det, vilket jag brukar påminna om med ett årligt inlägg eller två. Nu har det gått ännu ett år, och om bara någon dryg vecka har Pyttes Matblogg funnits i hela sex år. Visst är det ganska stort ändå? Jag tittar tillbaka på mina inlägg från den första tiden och skrattar åt det här, med rubriken "Ja ä int' bitter", med fantasier om anklever och champagne men alldeles för liten plånbok. I dag har jag exakt samma fantasier men är gravid med det som förhoppningsvis ska bli vårt tredje barn, och får minsann inte inmundiga vare sig anklever eller champagne. I stället sitter jag här och njuter av en lyxig kanna vatten med björnbär, lime, mynta och is. Ja ä absolut int' bitter. Fortfarande int'. Int' alls!

Okej, ibland är jag liiiite bitter. Men allra oftast är jag klädsamt lycklig och tacksam, faktiskt.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Och ännu mindre bittra blir vi när det dyker upp ett blogginlägg hos Pyttes! Mycket snygg kanna btw.

/Lillan

Pytte/Eleonora sa...

Aaaaw, tack kära lillasyster! Jag är glad att veta att jag har min allra trognaste läsare kvar no matter what.

Karaffen heter Apple och kommer från Riedel. Den är väldigt fin och trevlig på alla sätt!

Anonym sa...

Ja, alltså skulle jag lyckas få till såna där vackra alternativ till bubbel vore jag nog lite små-nöjd. Ramlösa är mitt gravidalternativ. Och ja, jag är lite smått bitter.

/Sara

Pytte/Eleonora sa...

Kära gravida Sara! Jag förstår dig. Den som säger att man ständigt och jämt måste vara superpeppad över sitt välsignade tillstånd är helt enkelt inte normal. Ibland vill man bara få dricka lite champagne i lugn och ro. Jag gillar Ramlösa men bubblorna lägger på ett par månader på min gravidmage, så jag försöker pimpa mitt kranvatten istället. När jag orkar.

Matarkivet sa...

Hurra & grattis!

Pytte/Eleonora sa...

Tack snälla Matarkivet!

Johanna Z sa...

Så roligt att bloggen återuppstått och stort grattis till magen!

Pytte/Eleonora sa...

Tack snälla Johanna Z och vad kul att du gillar bloggen och ville komma tillbaka!