Morgonlyx - helstekt oxfilé på mackan

På vårt Hemköp säljer de oxfilé för 169 kronor kilot den här veckan; alltså blev det örtinbakad finrulle till middag igår när två systrar och en svåger var här på middag. Tyvärr lyckades jag hälla nykokat vatten över hela vänstra handen precis innan de kom, så jag hade för ont för att laga såväl som äta middagen. Istället satt jag i köket med näven i en bunke isvatten och ömsom bölade, ömsom domderade över min ofrivilliga stackars kökspersonal.

Oxfilén blev jättefin (även om jag glömt att be syster ta bort steksnöret innan örttäcket åkte på) och en stor bit sparades åt mig. Den fick jag på knäckemackan i morse tillsammans med gotländsk honungssenap, lagrad ost, creme fraiche och basilika. Ren j***a bliss, säger jag bara. Tack fina familj! Receptet kommer i sin helhet i nyårsnumret av Leva, men så här gjorde vi i grova drag:

Helstekt oxfilé med örttäcke

• Oxfilé i bit, för rätt antal personer
• Senap
  
• En bit vitt bröd, förslagsvis en bit baguette
• Färska örter, vad du har
• En stor näve parmesanost
• Lite fint rivet citronskal
• Lite riven vitlök
• Salt och peppar

Sätt ugnen på 175 grader. Bryn oxfilén runt om. Pensla den med senap. Mixa resterande ingredienser i matberedare till gröna smulor. Täck oxfilén generöst med smulorna. Stek färdigt i ugn till en innertemperatur på 55 grader. Låt vila på en skärbräda i minst 10 minuter. Skär i bitar och servera. Eller vänta till dagen efter och lägg på mackan...

Hemmagjord burgare med guacamole och gruyère

Mon dieu, en fiiinburgare! Jovars. Snabbmat i form av burgare och pizzor har blivit alltför frekventa besökare i vårt kök men så länge skräpet är hemmagjort är det ju inte längre skräp, eller hur?
Eller hur.

Mellan bröden:

• En stycken 150 grams burgare gjord på nötfärs, lite fransk senap, lite kalvfond, lite salt och peppar
• Ugnrostad paprika i stora bitar, röd och grön
• Gemsallat
• Rödlök
• Gruyère
• Guacamole

Vid sidan av lite sådana där marinerade små godsaker man kan köpa på lösvikt. Blev mycket besviken när jag insåg att de örtinlagda vitlökarna inte var vitlökar utan någon läskig sorts böna, men annars var det ett trevligt litet tillbehör till burgaren.

Pyttes 1 år - whatever liksom.

Idag fyller Pyttes. Matblogg nr 59267054 hela 1 år. Det är stort. Vissa perioder har varit mer värda att fira än andra; jag bloggar ju knappast flera gånger om dagen som i början eller ens varje dag för den delen, men jag har inte för avsikt att ge upp. Under sommaren och hösten har min graviditet satt matinspirationen och orken på svaj, men ni som läser har varit tålmodiga och inte gett upp hoppet om mig helt. Vilket är ännu större än bloggens födelsedag - fast allt är ju relativt.

Allra störst är att vår dotter föddes för knappt tre dygn sedan. Hon får förstås fler stjärnor i min bok än alla finkrogar i världen tillsammans, så nu får ni ha ytterligare tålamod med mig. Jag försvinner inte, men intresset för mat har fått en smula konkurrens om man säger. Glöm inte bort mig helt; även om knivarna slöat till här hemma under graviditetsslöheten har jag för full avsikt att återvända till köket. Om än med ett helt nytt litet sällskap.

Bara det göttaste, tack!

Som inspirerande motvikt till alla dammiga och trista produkter som dagligen lanseras i butikerna har allas vår matälskare Lisa konstruktivt och underhållande nog gett oss en lista på det hon saknar. Stekpanneskrap och kycklingskinnsknaper är två för Lisa efterlängtade livsmedel - något vi hittar i charkdisken nästa år, kanske? Givetvis måste vi ta upp tråden här.
Ett par saker jag fantiserar om att kunna köpa:

• Översta lagret på en god lasagne.
• Mittbiten på kanelbullen.
  
• Kanterna på min systers äppelpaj.
  

Vad saknar du?