Mamma blir galen (plus hembakta tortillas med finfint innehåll)

Foto: Björn Tesch 

Mina barn har börjat skrika "JAAAAAA! FREDAGSMYYYYS!" varje gång helgen närmar sig. Det kryper i kroppen på mig, kinderna hettar, huggtänderna liksom växer fram av sig själva, läpparna dras tillbaka i ett hotfullt grin, ryggen kröker sig, jag tar sats och så väser jag fram:

– Vi. Säger. Inte. Fredagsmys.

– Nähä? (oberört) Vad säger vi då?

– Att det typ är kul att det är fredag. Eller nåt. Jag vet inte.
– Fredagsmys! Fredagsmys! FREDAGSMYS!
Och jag går surt muttrande därifrån, besegrad, och inser att mina kids när som helst kommer fortsätta förnedra mig och säga de ännu mer fruktade orden:
– Vi vill ha TACOS!
Och de kommer mena att vi ska köpa en sån där kartong. Med äcklig spiskumminstinkande kryddmix, som är det värsta jag vet. Brr. Men där går gränsen! Jag måste acceptera tacointrånget i vår vardag, men jag kommer INTE kalla det fredagsmys och jag kommer INTE köpa ett sånt där kit och jag kommer allra helst inte ens servera dem köttfärs. Jag ska däremot visa dem de här bilderna och säga vad de kan få. Nämligen mammas helt spiskumminfria lilla texmexkalas.
Och vi ska kalla det...
Festmiddag.
Eller nåt. Jag vet inte.

Tortilla med pankofriterad torsk, mango- och gurksalsa, guacamole och granatäpple

8 små eller 4 stora

8 små tortillabröd eller 4 stora

200 g skinn- och benfri torskfilé

salt

1 dl mjöl

1 ägg, vispat

2-3 dl pankoströbröd

½ liter neutral olja till fritering, t ex varmpressad raps

Till servering

salladsblad

mango- och gurksalsa

guacamole

granatäpplekärnor

Skär torsken i ca 3 cm stora bitar och salta dem lätt. Vänd dem först i mjöl, sedan i ägg och till sist i panko. Hetta upp oljan till ca 180 grader. Fritera fiskbitarna försiktigt i någon minut, tills de är gyllene och frasiga. Låt rinna av på hushållspapper. Servera dem i tortillabröd tillsammans med lite sallad, salsa och guacamole. Toppa med några granatäppelkärnor.

Guacamole

3 avokado

1 vitlöksklyfta, riven

½ lime, pressad

Dela avokadon, ta bort kärnan och gröp ur den med en sked. Mosa grovt tillsammans med vitlök och lime. Smaka av med salt och peppar.

Mango- och gurksalsa med basilika och mynta

½ mango

½ gurka

1 liten röd chili

några kvistar basilika, gärna thai

några kvistar mynta

1 msk olivolja

1 lime, pressad

Skala mangon och skär loss köttet från kärnan. Skär det i 0,5 cm stora tärningar. Skala gurkan, halvera den på längden två gånger och skär bort kärnorna. Tärna även gurkan fint. Dela och kärna ur chilin och finhacka den. Hacka mynta och basilika och blanda allt i en skål med olivolja och lime. Smaka av med salt och peppar.

Foto: Björn Tesch 

Tortillabröd

8 stora eller 12 mindre

5 dl vetemjöl

1 tsk salt

3 msk olivolja

1,5 dl vatten

Rör ihop salt och vetemjöl i en bunke. Häll i olja och vatten och blanda till en deg. Justera eventuellt med några extra droppar vatten; degen ska kännas mjuk och lättarbetad men inte torr. Låt vila i tio minuter. Dela degen i 8 eller 12 bitar beroende på hur stora bröd du vill göra. Kavla ut dem tunt på lätt mjölad eller oljad yta och stek dem sedan i ca 2 minuter på varje sida i en panna med nonstickbeläggning. De ska få lite färg och puffa upp sig lite. Lägg dem allt eftersom de blir klara i en lätt fuktad handduk så håller de sig varma och mjuka.

Recepten är publicerade i Icakuriren, där finns även en god citronkolapaj som man kan ha till efterrätt!

Framtidsplaner och en paj

Foto: Björn Tesch

I dag har jag registrerat en ny domän. Jag hoppas att jag kommer använda den också (vi äger vääääldigt många domäner; en lång lista av planer och projekt som ännu inte tagits itu med), för det blir en bra grej i så fall! Håll tummarna. 

I övrigt är det måndag, och den första dagen på en vecka som ska vara helt köttfri. Jag slänger in en fin paj här (från ett jobb publicerat i Icakuriren) för att fira in det hela, kanske något att bjuda någon kompis på tillsammans med en iskall öl?

Smördegstarte med karamelliserad fänkål, lök, äpple och getost

4-6 portioner

Tid: 30 minuter

2 små stånd fänkål

2 gula lökar

25 g smör

2 msk olivolja

2 msk socker

1 msk pressad citron

1 rulle kyld smördeg

1 dl crème fraiche

100g getost utan kanter

Ansa fänkålen och skala löken. Skiva alltsammans i centimeterbreda skivor. Skär äpplet i 0,5 cm tjocka halvmånar. Smält smöret tillsammans med olivoljan i en stekpanna. Lägg i lök och fänkål och stek i 8-10 minuter; vänd ett par gånger under tiden men låt vara mellan varven. Tillsätt socker och citron och stek tills sockret smält och allt är karamelliserat. Ta av från värmen, tillsätt äpplet och vänd samman försiktigt.  

Värm ugnen till 200 grader. Rulla ut smördegen, dela den på längden om du vill göra två avlånga tarter eller gör en stor. Skåra smördegen en centimeter från kanten utan att skära igenom helt. Nagga degen med en gaffel innanför kanten. Förgrädda i 10 minuter och nagga i mitten igen om degen rest sig. Bred crème fraiche innanför kanten och lägg på den karamelliserade fänkålen, löken och äpplet. Krydda med salt och svartpeppar. Smula över osten och grädda i ytterligare 8-10 minuter eller tills osten fått lite färg.

Nu på fredag? Ja, nu på fredag!

Foto: Björn Tesch

Nu ska ni få höra, you fredagsmysälskande fultacofamiljefestlovers you. Det här är vad ni gör i stället, nästa gång. 

I går skulle vi köra något slags mexikanskt plock-kör med barnen, och det visade sig att de fina mini-tortillabröden (majsvarianten) jag köpt var torra och äckliga. Så fram åkte rispappren i stället. Vår son, 4 år, blev hur peppad som helst. Här kunde han välja vad han ville - t ex ris, bönor, räkor, saltgurka, smetana, mozzarella och bitar av nachos (japp, han är mycket för udda kombinationer) - och få det instoppat i en praktisk rulle som han dessutom får äta med händerna. Rullen doppade han glatt i balsamvinäger. 

Poängen är att man får göra som man vill. Barnens matlagningskreativitet väcks, och de börjar laga mat vid bordet. Grönsakerna slinker ner lite lättare, och lusten att göra något alldeles eget lockar till att testa nya saker. Prova i helgen om ni inte testat tidigare! Vi hade försiktigt ugnsstekt lax som protein men det är bara att köra fram det man har i kylen; barnen kan som beskrivits ovan få i sig de mest oväntade saker i den här konstellationen. Välj helst små rispapper, så att man kan äta fler. De finns i asiatiska livsmedelsbutiker. 

Vill man köra lite mer traditionella rullar och behöver ett recept bjuder jag på mitt från Icakuriren. här. Bjud mig på detta och jag blir lycklig, any day!

Sommarrullar med salmalax, krispiga grönsaker och örter

4-6 personer
Tid: 30 minuter till förberedelser + tid att fylla rullarna

Du behöver:
1 morot
½ gurka
1 avokado
2 salladslökar
1 dl jordnötter
1 dl rostad lök
½ kruka mynta
½ kruka koriander
250 g salmalax
1 tsk sesamfrön
16-20 små runda rispapper eller 12 stora
Wasabimajonnäs:
1 dl majonnäs, helst Hellmann’s om du inte gör egen
1 tsk wasabi
Till servering: 
Het och söt dippsås med vitlök och ingefära
Hoisinsås med citron och gräslök

Rör ihop ingredienserna till wasabimajonnäsen och ställ svalt till servering. Förbered resten av tillbehören och lägg alla i separata små skålar: skala och strimla gurka och morot i ca 5 cm långa stickor. Halvera avokadon, ta bort kärnan, gröp ur köttet och skär det i små båtar. Skiva salladslöken tunt. Grovhacka jordnötterna. Plocka bladen från koriandern och myntan, eller ställ fram dem i fina krukor direkt på bordet.

Skiva salmalaxen tunt och lägg upp på ett fat. Strö över sesamfrön. Häll upp ljummet vatten i en stor skål. Doppa rispapperen ett i taget tills de mjuknar något. Lägg dem på ett slätt underlag. Lägg på fyllningen i en liten hög några centimeter in från kanten närmast dig: en eller två skivor lax, grönsaker, lite jordnötter och rostad lök, en klick wasabimajonnäs och örter. Rulla ett varv runt fyllningen bort från dig och vänd sedan in kanterna. Rulla ihop.

Het och söt dippsås med vitlök och ingefära

2-3 cm ingefära

2 vitlöksklyftor

½ dl sweet chili

½ dl risvinäger

½ tsk fisksås

Skala och finhacka ingefära och vitlök och blanda med resten av ingredienserna.  Smaka så att du gillar balansen mellan hettan och sötman från sweet chilin, syran från vinägern och sältan från fisksåsen. Ställ svalt till servering.

Hoisinsås med citron och gräslök

1 dl hoisinsås

2 msk pressad citron

1 msk fint skuren gräslök

Blanda hoisinsåsen med citronsaften och gräslöken. Smaka av och tillsätt eventuellt mer pressad citron. 

När skiten får vänta utanför

I går åt jag på Lilla Ego igen och upplevde den där glädjen bara riktigt god mat kan framkalla hos mig. Jag satt där och blev lycklig över att maten var så fantastisk, men jag blev även lycklig över själva lyckan i sig. Att få bli så glad över något som inte påverkar livet särskilt mycket, att få bli lycklig över något oviktigt – det är stort det, i dessa dagar!
Maten på Lilla Ego räddar inga liv, släcker inga bränder, välkomnar inga rädda människor utan annat än det egna livet kvar att värna om. Den gör inga hemska händelser ogjorda, inga oönskade upplevelser bortglömda, inga vidriga oförrätter förlåtna. Den gör inte vardagen lättare heller, lyfter inte bort den för tunga arbetsbördan eller det dåliga samvetet, gör dig inte till en bättre förälder, förvandlar dig inte till vännen som orkar ställa upp för alla som kanske behöver dig.
Maten på Lilla Ego gör inte världen till en bättre plats eller människan god. Men man sitter där och så äter man, och så trängs världens skit bort en liten stund för att känslan maten sprider i kroppen tar över så mycket att inget annat får plats. Man kan gå dit med sin egen och andras misär som en tung och kvävande bolero över axlarna men plötsligt är man barnsligt glad, på skattjakt; lyfter försiktigt på de spröda skivorna av blomkål och rotar bland laxbitarna och de glimrande romkornen och det enda som betyder något just då är att hitta ytterligare ett exemplar av den lilla gröna jordgubben. Och så hittar man den. Medan all världens skit snällt väntar utanför.

Tack – verkligen – för maten, Lilla Ego. Lika bra som alltid.

(läs första hyllningen till Lilla Ego här)

Krämigt och vego med gryn, rödbetor, fetaost och kantareller

Foto: Linda Prieditis

Måndag! Jaharå! Är ni peppade? Solen skiner och löven är röda, det tycker åtminstone jag är värt en spontan applåd. Och så var det ju den där solgrejen i natt, men den missade jag totalt. Så fort det är nåt spännande som pågår i rymden missar jag det. Det börjar gå upp för mig att jag kanske helt enkelt inte är så värst intresserad, vilket stör mig. Balla rymdgrejer borde vara The Shit, tänker jag. Oh well.

I helgen berättade jag för en mindre men rar publik att världen skulle bli ett så  mycket bättre ställe om vi bara kunde begränsa vår köttkonsumtion en smula. Ni vet ju hur mycket jag älskar kött, och det berättade jag även för min snälla lilla publik, men man kan som bekant inte alltid få allt man vill ha (mina barn har ofattbart svårt att komma ihåg denna enkla lilla sanning). Inte jämt i alla fall.

Jag och Christian delade dessutom taxi med Ulrika Davidsson  i fredags - vi har aldrig träffats förut - och hon konstaterade med en snabb blick på oss båda att vi har olika blodgrupper (hon kunde se vilka också, vilket var rätt creepy, men Ulrika vet uppenbarligen vad hon pratar om) och ska äta helt olika saker för att må bra. Christian ska äta kött, jag ska vara vegetarian. Jag tycker hela blodgruppstänket är superintressant.

Inspirerad av både mitt eget föredrag och hälsogurun Ulrikas råd och tänker jag bli ytterligare lite mer vegetarisk - men inte helt. Flexitarian kommer jag förbli, tack så mycket. Men i dag är det ju måndag - en köttfri sådan, visst? Här har ni en snabb vardagsrätt med korn, rödbetor och kantareller, direkt från min vardagsvecka i Icakuriren. Vacker färg, visst?

Rödbetskornotto med fetaost, timjan och kantareller

4 portioner

Tid: 20 minuter

Du behöver:

4 portioner matkorn eller matvete

1 msk grönsaksfond

300 g kantareller

2 msk smör

500 g förkokta skalade rödbetor

3 msk crème fraiche

rivet skal och saft av 1 citron

några kvistar timjan, repad

150 g fetaost

olivolja

Du behöver:

Koka matkornen enligt anvisningarna på förpackningen tillsammans med fonden. Smörstek kantarellerna under tiden. Skär rödbetorna i tärningar och blanda ned dem i kastrullen med de nykokta kornen tillsammans med crème fraiche, citronsaft och citronskalskal samt timjan, salt och peppar efter smak. Tillsätt några matskedar vatten om kornotton känns väldigt fast; den ska vara lite krämig. Lägg upp på tallrikar och smula över fetaost. Toppa med den stekta svampen, lite extra timjan och några droppar god olivolja.

Tips: Prova att byta matkornen eller matvetet mot andra gryn som spelt, nakenhavre eller quinoa.

Om man nu ska äta kött....

Personligen välkomnar jag hösten, även om jag inte direkt ser fram emot vintern. Jag gillar tjocka tröjor och lite blåst och att slippa gå i sandaler (det ÄR ju inte bekvämt. Inte om man har platta fötter efter tre graviditeter i alla fall). Livet känns trevligare när jag slipper se allas fötter, faktiskt, inklusive mina egna. Jag är något av en fotfobiker. Ni vet hur jobbigt det är för många att tänka på naglar som dras på svarta tavlan (fast det ljudet måste man väl vara född på sjuttiotalet eller tidigare för att komma ihåg)? Så känner jag för ljudet av raspiga fötter mot textil. Brrrrr. Fotbehandlingar FTW.

Anywhoo. Det här skulle ju inte handla om fötter.

För ett drygt år sedan fick jag i uppdrag att ta fram några recept för Breville, för dem som har glädjen att äga en Crock Pot. För er som inte vet är det en slow cooker som fixar käket långsamt, långsamt medan du sover eller är på jobbet. Mycket behändigt. Då gjorde jag bland annat en Boeuf bourginion (nej, jag tar inte åt mig äran för själva grundreceptet direkt) som jag sitter och längtar efter nu. Har man ingen Crock Pot kan man istället göra den i ugnen; då är det en ugnsfast gryta med lock i 150 grader som gäller, i ca 3 timmar eller tills köttet är riktigt mört och faller sönder när du petar i det med en gaffel.

Boeuf bourginion 

Boeuf bourginion är en riktig klassiker som passar utmärkt att tillaga i en Crock Pot. Förbered ingredienserna på kvällen innan grytan ska ätas och tillaga medan du är på jobbet (eller släng ner allt i en gryta på eftermiddagen).

4 personer

800 nötkött i bit, t ex högrev eller fransyska
2 stora morötter
1 liten gul lök
1 pkt bacon
2 stjälkar selleri
2 vitlöksklyftor
1 msk tomatpure
2 msk vetemjöl
2,5 dl oxbuljong
5 dl gott rödvin
2 lagerblad
Några kvistar timjan

Till servering:
250 g steklök
150 g små skogschampinjoner
Smör
Socker
Persilja

Skär köttet i stora bitar, ca 4x4 cm. Krydda med salt och peppar. Skala morötterna och löken och skär dem i bitar. Skiva sellerin och skala och finhacka vitlöken. Skär baconet i bitar och fräs det gyllene i en stekpanna. Lyft baconet ur pannan och låt det rinna av på hushållspapper, lämna ca en tredjedel av baconfettet i pannan och spara resten. Bryn köttet (inte allt på en gång) runt om i baconfett. Bryn sedan morötter och lök, gärna även det i baconfett, tills grönsakerna fått färg. I med vitlök och selleri och låt fräsa 1 minut till. I med tomatpuré och köttbitarna i pannan och pudra över mjöl. Häll på buljong och låt sjuda i 1 minut. Skrapa ner allt i din Crock Pot (eller en gryta med lock, som sagt). På med rödvin, lagerblad och timjankvistar och laga på Low i 7-8 timmar. Lyft ur köttet (och morotsbitarna, om du vill ha dem kvar) och sila såsen. Låt den koka ihop i några minuter i en kastrull, red med lite maizena utrört i vatten om du vill ha den tjockare.

Inför servering: Lägg steklökarna i kokande vatten i någon minut och spola sedan av dem i kallt vatten. Då går de lättare att skala. Borsta av champinjonerna och dela dem om de är stora.  Fräs allt i smör tills det mjuknat och börjat få färg, i med en nypa socker och fräs ytterligare en stund. Krydda med salt och peppar. Värm köttet i såsen och lägg i bacon, steklökar och svamp. Toppa med fint skuren persilja. Servera med potatispuré, gärna på sötpotatis. 

Vardagsvegohjälte!

Foto: Linda Prieditis

Gårdagens lax i all ära men vi kan ju liksom inte stå och lägga in saker hela dagarna. Ibland måste det gå snabbt. I Icakuriren har jag med jämna mellanrum äran att bjuda på fyra vardagsrätter - det har jag nog redan berättat - och där får rätterna innehålla max 10 ingredienser och inte ta längre än en halvtimme att laga. Bra va? Här är ett smakprov som jag är lite sugen på nu när klockan är nästan lunch. Krämigt och vego, snabbt, enkelt och gott!

Krämig bulgur med sötpotatis, svamp, timjan och parmesan

4 portioner

Tid 20 minuter

4 portioner bulgur

1,5 msk grönsaksfond eller 1 buljongtärning

250 g sötpotatis

300 g skogschampinjoner

2 msk olivolja

2 dl crème fraiche

3 dl fint riven parmesan

Några kvistar timjan, gärna citron

Koka bulguren enligt anvisningarna på förpackningen, med fond eller en buljongtärning i vattnet. Skala sötpotatisen och skär den i små fina tärningar, ca 0,5 cm. Ansa och dela svampen. Fräs sötpotatis och svamp i olivoljan tills potatisen är mjuk och allt fått fint färg. Häll i 1 dl vatten, crème fraiche, parmesan och repad timjan. Smaka av med salt och peppar. Koka upp och vänd ned bulguren. Toppa med lite extra parmesan och timjan vid servering.

Det bästa just nu, my style

Foto: Lieselotte van der Meijs

Jag har funderat kring det här med inkokt lax. Jag har funderat på det en hel del. Faktum är att inkokt lax överstigit de flesta del andra rätter i mängd tid jag ägnat åt dem, åtminstone den här sommaren. Jag gissar att det betyder att jag blivit vuxen på riktigt nu (har inget större minne av att ha fantiserat kring inkokt lax som barn).

Jag fick en craving en kväll och gav mig ut på jakt. Den inkokta laxen skall ätas kall, så det var för sent för mig att göra egen. Till min stora glädje hittade jag en bit i en delidisk och gick hem med den, så där peppad inför en middag som man bara blir när man haft cravings och ska få tillfredsställelse alldeles, alldeles strax.

Okej. Så jag sätter gaffeln i laxen och förlåter genast att den verkar lite torr - så peppad är jag - men när jag sedan stoppar gaffeln i munnen kan jag INTE förlåta att laxen inte har minsta ättiksmak. Den har ingen syra alls. Det är bara en kall, kokt lax. Mycket ättika vill jag att min lax ska smaka, och den får inte vara torr! Sedan toppar man med riktigt goda saker...

Här är min version, perfekt på buffén.

Ättiksinkokt lax med smetana, forellrom och snabbsyltad salladslök

Inkokt lax ger en försmak av sommaren och blir festlig plockmat när den serveras på skedar med läcker topping.

400 g skinn- och benfri laxfilé 

Lag:

5 dl vatten

1 dl ättiksprit (12 %)

0,5 dl socker

1,5 msk salt

10 vitpepparkorn

5 svartpepparkorn

1 lagerblad

Till servering:

1 dl smetana

50 g forellrom

1 snabbsyltad salladslök (se recept nedan)

Skär laxen i ca 2x3 cm stora bitar och lägg dem i en form med höga kanter. Det ska finnas lite plats mellan bitarna. Lägg alla ingredienser till lagen i en kastrull och koka upp. Häll lagen över laxen, bitarna måste täckas helt. Plasta in ordentligt men stick några hål i plasten så att ångan kan pysa ut lite. Låt svalna och ställ sedan i kylen.

Lägg laxbitarna på skedar på ett fat. Klicka över lite smetana och forellrom och toppa med snabbsyltad salladslök. 

Succésillen från förra året

För ett år sedan ganska exakt publicerade jag ett recept på en snabb sill som verkligen gjorde succé på vårt midsommarbord. Jag firar med samma gäng i år igen och det har önskats - eller ja, krävts är väl egentligen den rätta formuleringen - att se till att succén från förra året upprepas. Så medan jag ändå kollar upp receptet...

Snabb sill med avokado, wasabi, lime och koriander

1 burk 5-minuterssill
1,5 dl crème fraiche (fullfet ska det vara!)
0,5 dl majjo, jag tycker allt annat än Hellmann's smakar apa om den inte är hemgjord men det är förstås upp till dig
1-2 tsk wasabipasta, beroende på smak och styrka på wasabin
1/2 lime, fint rivet skal och saft
Ett par stjälkar koriander, finhackade
2 msk fint skuren gräslök
1 avokado, mogen men fast i köttet
Liten dutt salt och svartpeppar

Låt sillen rinna av. Jag delade sedan mina bitar på längden (jag köpte Abbas 5-minuterssill i bitar, har ingen koll på om det finns andra varianter på marknaden) eftersom jag gillar lite smalare sillbitar. Rör ihop crème fraiche, majo, wasabipasta, limeskal och -saft, koriander och gräslök i en skål. Provsmaka om det behövs mer wasabi. Vänd ner sillbitar och avokado och smaka av med salt och peppar. Häll upp på burk och låt gärna stå svalt någon timme eller två. 

Tryffelpastan på Trattoria Montanari

I går fyllde jag år. Hurra för mig! Bland tusen andra fina, kärleksfulla och omtänksamma saker så fick jag fettucine med sommartryffel på Trattoria Montanari på Grev Turegatan 56 i Stockholm. Krogen, som drivs av de tre barnen till Paolo Montanari (grundaren av Capri), är varm, opretentiös, prisvärd och välkomnande. Ett sådant ställe är extra välkommet på just Östermalm. Och pastan är enkel och supergod. Rekommenderas!

Hörni, förresten - jag har en jättefin portfolio på ett annat ställe, har jag sagt det? Spana in en himla massa fina matbilder på www.eleonoravonessen.se. Hej då!

Flexitarian Fiesta-burgare med Quorn på Meat Free Monday

Alltså: ännu en måndag. Och en köttfri sådan, kanske? Jag tänkte starta min blogg-come back med att visa ett jättekul uppdrag jag fick för ett tag sedan, och dessutom bjuda på ett riktigt grymt recept.

Foto: Frida Wismar

I egenskap av flexitarian äter jag förstås stora mängder grönsaker men jag tycker fortfarande att det kan vara klurigt med proteinbiten när jag vill äta köttfritt. Jag har använt Quorn som snabblösning i många år, och blev därför extra glad när de ville att jag skulle skapa ett recept som innehöll deras nya burgare. Jag, Nicke Borg och Mange Schmidt gjorde var sin variant och fick sedan bjuda på dem på ett superfint event hos Bröderna Svedman (gå dit och ät lunch idag kanske? Måndagar kör de bara vego, och det med ekogrönsaker!). Väldigt roligt, lärorikt och inspirerande!

Min burgare får ni här, men spana även in bilderna på Nicke och Mange med sina nedan. Jag bjöd på en lite mexinspirerad variant i tortillabröd. Receptet är långt med alla dess goda tillbehör, men inget är komplicerat. Erkänn att det vattnas i munnen, vegetarian eller ej... Pankofriterad lök vill jag för övrigt leva mitt liv med, jämte man och barn. Den som inte äter pankofriterad lök går miste om så mycket fint. Hamnar helt klart på min att-ta-med-till-en-öde-ö-och-leva-resten-av-livet-på-topp-tio-lista. Missa ej.

Foto: Frida Wismar

Eleonoras Flexitarian Fiesta

4 Quorn Burgare
4 stora tortillabröd
1 msk olivolja
Salladsblad
Mango- och gurksalsa
Guacamole
Pankofriterad lök

Till servering:

Palsternacks- och morotstrassel & rostad jalapenomajonnäs

Stek burgarna enligt anvisningarna på förpackningen. Stek bröden lätt på båda sidor i lite olivolja. Vik en ficka av bröden och lägg i sallad och nystekta burgare. Ös på med salsa och guacamole och toppa med två pankofriterade lökringar. Servera med palsternacks- och morotstrassel, rostad jalapenomajonnäs och några extra lökringar.

Guacamole

3 avokador, delade, urkärnade och skalade

1 vitlöksklyfta, skalad och fint riven

1 lime, saften

Mosa avokadon grovt tillsammans med vitlök och limesaft. Smaka av med salt och peppar.

Mango- och gurksalsa

1 liten mango, skalad, urkärnad och fint tärnad

15 cm gurka, skalad, urkärnad och fint tärnad

1 liten röd chili, urkärnad och finhackad

1 liten röd lök, finhackad

1 msk olivolja

1 lime, saften

1 kruka koriander, plockad och grovt hackad

Blanda alla ingredienser och smaka av med salt och peppar.

Pankofriterad lök

1 gul lök, skivad i 1⁄2 cm breda skivor

2 dl mjölk

2 dl mjöl

1 ägg, vispat

2 dl pankoströbröd

Separera lökskivorna till ringar, du behöver 20 stycken. Låt dem dra i mjölk i ett par timmar och sedan rinna av. Vänd dem först i mjöl, sedan i ägg och sist i panko. Fritera dem i olja i någon minut tills de är gyllene och frasiga. Låt rinna av på hushållspapper och salta lätt.

Morots- och palsternackstrassel

2 stora morötter

2 stora palsternackor

1 liter olja till fritering, t ex raps (används även till löken)

Skala rotfrukterna och strimla dem på längden med en julienneskärare, eller hyvla med potatisskalare. Hetta upp oljan till ca 150 grader och fritera strimlorna i omgångar tills de blir frasiga. Låt rinna av på hushållspapper och salta lätt.

Rostad jalapenomajonnäs

2 jalapenos

1 dl majonnäs, hemmagjord eller Hellmans

1⁄2 lime, saften

Värm ugnen till grill. Dela jalapenon på längden, kärna ur dem och lägg dem med snittytan ned på en folieklädd plåt. Grilla tills de svartnat. Lägg dem i en skål, täck med plast och dra av skinnet när de svalnat. Finhacka och blanda med övriga ingredienser. Smaka av med salt och peppar.

Nicke med sin grymma Backyard Burger med 

Blue Cheese-dressing och saltgurka.

Foto: Frida Wismar

Mange sportar en Big Quorner. Maffigt!

Foto: Frida Wismar

Snart tillbaka...

I dag är det måndag igen. En annan måndag, för tolv måndagar sedan, fick vi veta att barnet vi väntade (och som jag berättat om här på bloggen) hade dött i magen bara en vecka innan han skulle födas. Jag skulle vilja berätta mer om det. Jag skulle vilja berätta för hela världen om vår son och hur det kändes att bära honom och förlora honom, om allt vi hoppades och tänkte och om allt som han aldrig kommer att bli, men jag kan inte riktigt. Jag vill, för han borde berättas om och han förtjänar att berättas om, men det går inte. Just nu får han förbli det han faktiskt var: något levande som jag bar med mig hela tiden, inuti. I sin fysiska form är han så påtagligt borta och så oändligt saknad, men han är kvar hos mig inuti, alltid. 

Så det är därför jag prioriterat bort bloggen ett tag. Snart är jag tillbaka, lika banal som alltid, eftersom mat är glädje och liv och vem kan resa sig utan mat? Jag har lagt upp en massa gladmat på Instagram (@eleonorave) under min frånvaro här, men nu vill jag snart börja dela med mig av recept igen och visa även på bloggen att jag har en massa roliga saker för mig också. Hoppas att ni som varit här förr kanske hittar tillbaka. Och att ni mår bra! Jag mår inte toppen men jag mår bättre. Och äter mig uppåt. Kram på er!

Okej, man FÅR hata måndagar.

Förra måndagen skrev jag ett inlägg med en superkäck rubrik om att älska måndagar. Jag bjöd förvisso på ett köttberg men det var ju kanske inte kompensation nog för den redigt förolämpade. I dag tänkte jag dämpa min måndagsentusiasm en smula och klappa er måndagshatare lite mer medhårs. Visa min respekt och min omtanke. Så att ni vet att jag verkligen förstår att måndagar inte innebär en nystart för alla; för en del är måndagar helt enkelt skit och det måste de få vara för en del. Rör Inte Min Skitmåndag. Jag fattar.

Jag ville gärna bjuda er som lider av den här veckans första dag på något gott, kände jag. Något tröstande. Jag var inne på att det skulle vara en flådig dessert men kom fram till att ni nog skulle muttra något grinigt om att ni minsann inte kan proppa i er en massa onyttigheter bara för att ni har en dålig dag den här veckan IGEN. Så då tänkte jag lite till och bestämde mig för att mitt supergoda bröd skulle vara en bra idé. Jag är riktigt dålig på att baka och bakar i stort sett aldrig bröd, men jag gjorde det här receptet för Breville (ett jobb där jag fick fota själv, superkul!) och är otroligt nöjd med det. Ingen tid på jäsning, bara att röra ihop och jag tycker att det blir fantastiskt varje gång. Väldigt gott när man är ledsen. Eller sur. Eller glad. Eller kränkt. Eller grinig. Eller trött. Eller peppad. Det är gott alla veckans dagar, helt enkelt, men ger kanske en lite bättre start på den första morgonen på veckans allra första dag. Prova nästa måndag kanske?

Grovt bröd med nötter, frön, russin och tranbär

Rosta gärna det här brödet och toppa med god, krämig brie och lite flytande honung. Då är det i stort sett omöjligt att inte se ljusare på dagen efter det.

1 bröd

4 dl vetemjöl
3 dl grovt rågmjöl
2 tsk bikarbonat
1 tsk salt
5 dl naturell yoghurt
1 dl mörk sirap
1 dl hasselnötter, grovt hackade
1 dl solroskärnor
1 dl russin
1 dl torkade tranbär eller annan torkad frukt (grovt hackad om den är lite större)
Lite extra valfria frön att strö över brödet

Värm ugnen till 200 grader. Klä insidan av en avlång brödform med ett bakplåtspapper så att det sticker upp lite över kanterna. Blanda mjölsorterna med bikarbonat och salt i en bunke. Rör i yoghurt och sirap och blanda till en smet. Vänd ner hasselnötter, solroskärnor, russin och tranbär i smeten och häll den i formen. Jämna till lite på toppen med en sked och strö över lite extra frön. Ställ brödet i nedre delen av ugnen i 30 minuter, och sänk sedan värmen till 175 grader och grädda 30 minuter till. Låt svalna på galler. 

Måndag! Hurra! Yes! Äntligen!

Måndagar har oförtjänt dåligt rykte tycker jag. Det är ju ny vecka, nya tider, nya löften som kan infrias och nya möjligheter som kan dyka upp - måndagen är veckans motsvarighet till ett nytt år och inte sitter vi väl och muttrar på nyårsdagen? Okej, om vi är bakis gör vi förstås det i praktiken, men i TEORIN går vi ut och köper nya kalendrar, träningskort och handböcker i hur man blir en bättre förälder, partner och chef. Vi bestämmer oss för att bli vegetarianer, skänka pengar till fattiga barn, sopsortera och hjälpa världen i största allmänhet. Nystart. Nytt liv. 

Så föreställ dig från och med nu måndagen som en veckans nyårsdag.
En dag att börja om, göra nytt, göra bättre, göra rätt. 

Funkar det inte? 

Är måndagen fortfarande lite, lite av en skitdag?

Då kan du ju alltid vräka i dig en stor hög med riktigt gott kött istället. Och förändra världen en annan dag. 

Honungs- och vitlöksdoftande ribs med rostad majs, bakad potatis och rödkålsslaw

Från min första helgmeny i Icakuriren. Fler goda tvårätters kommer i senare nummer! 

Foto: Björn Tesch. 

4 portioner

Tid 1,5 timme

1-1,5 kg kamben (beroende på hunger)

10 svartpepparkorn

1 lagerblad

2 vitlöksklyftor, skalade

Salt

Glaze:

½ dl honung

½ dl japansk soja

½ dl farinsocker

1 msk balsamvinäger

2 tsk fint riven vitlök

2 tsk fint riven ingefära

1 krm chiliflakes

Bakad potatis

4 bakpotatisar

1 dl gräddfil

2 msk fint skuren gräslök

Rödkålsslaw

200 g fint skuren eller hyvlad rödkål

2 msk majonnäs

2 msk matyoghurt, 10 %

1 tsk dijonsenap

1 tsk äppelcidervinäger

½ tsk salt

½ tsk svartpeppar

Rostad majs med koriander

4 dl majskorn

1 msk olivolja

½ kruka koriander

½ lime

Putsa kambenen fria från hinnor och lägg dem i en stor kastrull. Lägg i pepparkorn, lagerblad och vitlök. Mät upp och häll på vatten så att det täcker köttet och tillsätt 1 msk salt per liter vatten. Koka upp och låt koka i 1 timme eller tills köttet känns mört och lätt lossnar från benen. Lägg upp ribsen på en plåt täckt med folie eller bakplåtspapper och rör ihop ingredienserna till glazen.

Baka potatisen medan köttet kokar: värm ugnen till 225 grader. Skrubba potatisarna och torka dem. Lägg dem på en plåt och stick ett par hål i dem. Baka mitt i ugnen i ca en timme eller tills de är mjuka inuti. Ta ut potatisarna och håll dem varma i folie.

Pensla köttet på båda sidor med det mesta blandningen och stek i ugnen i ca 15-20 minuter (passa noga så att kambenen inte bränns) eller tills köttet fått fin färg. Pensla med mer glaze ett par gånger under stektiden.

Blanda alla ingredienser noga till din rödkålsslaw. Ställ svalt till servering.

Om du använder majs från burk så låt den rinna av ordentligt. Hetta sedan upp oljan i en stekpanna och rosta majsen i ett par minuter på hög värme tills den fått fin färg och doftar gott. Pressa över lime och blanda med nyplockade korianderblad innan servering.

Skär ett kryss i de bakade potatisarna, tryck till, salta lätt, klicka över gräddfil och toppa med gräslök. Servera till nystekta ribs, rostad majs och rödkålslaw.

Over the top Fettucine Alfredo

Foto: Linda Prieditis

När jag var liten hade jag turen att få bo i New York i ett och ett halvt år. Jag var tio när vi flyttade dit, kunde inte ett ord engelska och livet var toppen. Vi kom direkt från de tysta skogarna i Jämtland till den högljudda smältdegeln till stad som jag fortfarande tänker på ur barnets perspektiv och älskar därefter.

I vårt kvarter låg en restaurang, Quatorze (vi bodde på 14:th Street), som vi besökte ibland. Där fanns det en alldeles himmelsk pasta som vi älskade. Gräddig, ostig, len, smörig, fet och typiskt New York eftersom den helt enkelt var alldeles för mycket i all sin enkelhet.

I veckans Icakuriren bidrar jag med fyra vegetariska rätter - foton av Linda Prieditis - och där fick min version av Alfredon vara med. Inget du kan eller bör äta varje dag, men helt klart ett måste att unna sig någon gång ibland i alla fall. Minst. Planera in tid för en promenad efteråt, eller en däst halvtimme på soffan.

Fettuccine Alfredo med citron & persilja

4 portioner

Tillagningstid: 20 min.

4 portioner fettuccine
3 dl vispgrädde
150 g smör
5 dl fint riven parmesan + lite extra till servering
1/2 citron, tvättad,
1/2 dl fint skuren persilja
salt, nymalen svartpeppar

Koka pastan enligt anvisning på förpackningen. Riv det yttersta gula skalet från citronen fint. Häll grädden i en stor panna, pressa över saften från citronen och koka upp försiktigt. I med smöret i bitar och smält på medelvärme. Rör ner osten när smöret har smält, det får inte koka. När såsen är slät och har tjocknat är det dags att vända i persilja och det rivna citronskalet och smaka av med lite salt och nymalen svartpeppar. Vänd ner den nykokta pastan och servera direkt, gärna med extra parmesan.

Proudly presenting "Flexitarianens kokbok: mycket grönt, lite kött"

Nej men HEJ!
Jag har ju inte presenterat min nya bok på min egen blogg, det är verkligen oförsvarligt pinsamt.
Här är den i alla fall: Flexitarianens kokbok: mycket grönsaker, lite kött!
Titeln skvallrar avslöjande om innehållet: massor av gröna grejer, men även lite kött. Och fisk och skaldjur. Och ägg, och mjölkprodukter.
Och mer grönt.

Foto: Linda Prieditis

Där finns vardagsmat, plock och snittar, bufférätter, veganska rätter, burgare med och utan kött, snabba lösningar med fusk och långsamma med långkok, tjusiga trerättersmenyer och en massa tillbehör du kan stoppa in i vilken middag som helst. Några enkla favoriter som barn och andra skeptiker kan lockas med, några onödigt onyttiga och härliga skapelser och en och annan riktigt tavelsnygg kreation, om jag får säga det själv. 
Och det får jag ju!

Efter all den här fina reklamen kanske du redan nu är köpsugen, i så fall kan du köpa den pronto för bara 150 kr här utan att ens gå till bokhandeln (smiley smiley hashtag jagharingenskamikroppen, och så vidare).

Foto: Linda Prieditis

Flexitarian betyder semi-vegetarian och står för en livsstil som många av oss redan anammat, även om vi för den sakens skull inte använt oss av just det ordet för att beskriva vår kosthållning. Oftast säger vi bara att vi "försöker äta mer grönt och dra ner lite på köttet". Vegetariskt har fått ett enormt uppsving, Meat Free Monday anses snudd på mesigt - vadå EN vegetarisk dag?! - och de gröna kokböckerna trängs på topplistorna i bokhandlarna. Utvecklingen går helt klart framåt.

Foto: Linda Prieditis

Varför måste min bok finnas där då, bland alla fantastiska helgröna biblar i bokhyllan? För att den är en kompromiss. En medelväg. Flexitarianism visar att man kommer långt med att göra en så stor förändring som man kan, men att man inte alltid måste avstå helt och hållet från något man älskar att äta. Mat ska njutas; att förbjuda sig själv något man verkligen tycker om borgar sällan för en hållbar livsstil. Många av oss behöver det där lilla löftet om undantagsdagar.

Foto: Linda Prieditis

Personligen har jag extremt svårt för att avstå från saker jag gillar ens en dag eller två. Men jag hade bestämt mig för att dra ner rejält på köttet. Så jag bläddrade i de gröna böckerna och spanade på nätet men hade svårt att hitta ett tilltal som lockade just mig. Jag tyckte att det var mycket pekpinnar och antingen/eller-mentalitet och oftast alldeles för hardcore för att jag skulle orka börja. Att äta mer grönt blev jobbigt. Jag blev rädd för drinkarna som bara innehöll klorofyll, konstiga rötter och all världens bäst bevarade (men nu upptäckta) hälsohemligheter, jag blev avskräckt av uppmaningarna att för guds skull göra min egen mandelmjölk - "det är ju så ENKELT!" - och nästan lite arg på bönorna som bara måste ner i varje gryta, burgare, sallad, röra, sås och gratäng. Jag ville så gärna göra min egen version.

Foto: Linda Prieditis

Så kom Flexitarianens kokbok till. Jag fick göra den på Tukan förlag, vilket varit en positiv upplevelse rakt igenom. Fantastiskt duktiga Linda Prieditis fotade, en massa grymma människor hjälpte till och den är superfin. Jag hoppas att alla hittar något de gillar i den men allra gladast skulle jag bli om den tilltalade en riktigt inbiten köttätare som jag själv, någon som haft svårt att ta det där steget och testa vego men tyckt att det känts lite läskigt.

Kommentera gärna och berätta hur just ni ser på vägen till ett grönare ätande. Är vego något svårt eller helt naturligt? Vad vill ni absolut inte avstå ifrån i köttväg? Finns det förändringar ni gjort eller skulle kunna göra utan att känna att det var någon större uppoffring? Tips, idéer, funderingar, bekännelser, spill!