Ärtan pärtan...

Jag vill påminna Eder om det fina med gröna ärtor. Det har jag gjort förut men ni kan ju inte förvänta er att jag efter drygt tre år (!) ska komma på något nytt varje gång...

Anywhoo. Gröna ärtor. Bra grejer. Nyttigt och fiberrikt och ordentligt mättande, faktiskt. Och det känns liksom fräscht att äta dem, eller hur? De poppar så fint i munnen. Och snygga är de också. ÄLSKAR gröna ärtor. Det kanske märks. Häromdagen kokade jag ett stort gäng (frysta alltså, om någon nu skulle tro något annat) och blandade dem varma med smulad fetaost, fint tärnat äpple och hackad rödlök. Rörde ihop en dressing på olivolja, balsamvinäger och massor med dijonsenap och berikade ärtorna med den. Till det blev det god lufttorkad skinka. Mycket bra lunch, I tell you!

Pasta med med bästa gröna moset

Ja, det är en inte särskilt glamorös gucka serverad till likaledes oglamorös brun pasta. Men jag är FET, okej? Eller ja, förhållandevis fet. I förhållande till hur jag borde se ut. Eller jag kommer ju aldrig bli så smal som jag borde vara (BMI, whatever, who gives) men i förhållande till vad som åtminstone inte är sjukligt. Det är drygt två månader sedan jag födde barn och lallandets tid torde tämligen vara förbi vid det här laget. Jag med min kärlek till kött, vin och ost borde väl gå på något slags LCHF-diet men jag klarar inte förbud. Hellre vill jag äta allt, men med måtta. Vi får se.

Anywhoo, därav denna hälsosamt gröna pasta, som dessutom blev väldigt god. När man får i sig så mycket klorofyll under en och samma måltid känner man sig ju duktig. Och med all rätt. Att det sedan smakar bra skadar ju inte.

Pasta med grönt gott mos

2 personer

1 liten eller 1/2 stor zucchini

1 stor vitlöksklyfta

10 cm purjolök

2 tsk olivolja

1-2 dl fryst, hackad spenat

2 dl frysta gröna ärtor

1/2 buljongtärning (jag använde köttbuljong för lite extra smak)

1 dl vatten

4 msk turkisk yoghurt

Skär zucchinin i små tärningar. Halvera purjon på längden, skölj och skiva. Skala och krossa vitlöksklyftan och skiva den tunt. Fräs alltsammans mjukt i olivolja. På med spenat, ärtor, smulad buljongtärning och vatten och låt koka upp. Puttra medan 2 portioner fullkornsspaghetti eller annan pasta kokar. Mosa med ditt omrörningsverktyg (lämpligen en gaffel eller sked i trä eller plast) allteftersom det gröna mjuknar. Rör i yoghurten och värm. Smaka av med peppar, gärna både svart och vit, och kanske en gnutta salt. Hade vi inte velat hålla ner kalorimängden hade vi förstås rört ner en massa färskriven parmesan också, men det får bli en annan dag! Servera till nykokt pasta.

Amorös fisk på 12 röda

Jag är verkligen en ganska lat person. Jag fattar inte hur de som glatt och peppat arbetar sig igenom livet är skapta; jag måste ha varit väldigt rik, mäktig och bortskämd i mitt tidigare liv. Eller så kanske jag var en mussla eller något annat djur som liksom inte har så värst mycket för sig. Hur som haver blir det extra mycket fusk i hushållet nu sedan vi blev välsignade med stjärna nummer två. Ni ska se våra golv - det är så långt ifrån välstädat att det närmar sig en ren motsats, faktiskt. Jag rodnar när jag tänker på det. Kunde jag skulle jag förmodligen ge mig själv sparken från familjen, så lat är jag. Men det kan jag ju inte, som tur är!

Många skyller på tidsbrist när de tar till halvfabrikat och småfula snabblösningar, men egentligen beror det ju på lathet. Det tar inte längre tid att ugnssteka en fisk och göra en sallad under tiden än det tar att steka frysta köttbullar eller fiskpinnar. Men man orkar inte alltid vara duktig och ugnssteka en fisk. Den ska ju kryddas och det ska piffas och duttas och hållas på. Nå, latheten är fuskpiffets moder!

Jag köpte en förpackning Pasta Amore från Ridderheims (faktiskt - jag köpte, även om jag inte tillhör de duktigt korrekta bloggare som tackar nej till produkter utan gärna provsmakar saker även om de sällan hittar vägen hit till bloggen), den med bacon, soltorkade tomater och tryffelsmakande champinjoner. Alltsammans badade i olja. Jag hällde alltsammans över två stora, goda fiskfiléer - minns inte vilken sort det var nu, men något slags flundra gissar jag), saltade och pepprade och skjutsade tillsammans med lite cocktailtomater in i 200 grader varm ugn i 10 minuter. Pressade lite citron över när det var färdigt och serverade till sallad från påse och färska, kokta gröna bönor. Riktigt gott faktiskt och tog tio minuter plus två minuters förberedelse att göra. Beats fiskpinnar i alla fall...

Otippat goda sandwichar på kalaset

Min dotter har fyllt två år. Helt otroligt. Jag har en dotter som är två år och en son på två månader, och jag har fortfarande inte fattat att jag alls är mamma. Jag som själv är så liten! Ynka 33. Och jag har inget körkort i barnavård heller. Men undernärda kommer de i alla fall inte bli, mina ungar!

Givetvis hade vi kalas och bjöd in familjen och de närmaste vännerna. Kaoset var av det gemytliga slaget, faktiskt, och vissa av de för dagen barnlösa vuxna gick hem lite lätt på kanelen kring 03.00. Ett bra kalas!

Jag bakar ju sällan och ogärna men till och med jag fattar att ett barnkalas bör ha ett viss inslag av sötsaker. Så jag bjöd på familjens traditionella födelsedagstårta i muffinsform - ett oväntat uppskattat tilltag, faktiskt. Nästan alla gick åt, tro det eller ej. Desto godare var dock de små havrekorgarna som jag fyllt med kanelstekta äppelbitar och en klick vaniljvisp. Namnam. Det fanns dessutom en hasselnöt- och kokosberikad kladdkaka med tryffeltopping som blev hur god som helst, samt något slags kladdig kreation där jag gjort en enorm pepparkaksmarängbotten och toppat med vit choklad- och hallongrädde, pistaschnötter och färska hallon. Tyvärr var det ingen som fotade de sistnämnda mästerverken.

Ett stort gäng tunnbrödrullar fick mätta mindre sötsugna munnar men störst succé gjorde de här små sandwicharna.

Rostbiffsandwichar

Ett mindre berg

Köp landgångsbröd (kolla i frysdisken), det blir lättare att bre. För mig gick det åt knappt två paket. Köp också en 300-grams ask med Philadelphiaost, ett par hekto färdigskivad rostbiff samt rökt paprikapulver. Gå hem med grejerna och sätt ugnen på 225 grader. Rör ihop ost och paprikakrydda. Bred ost på två landgångsbröd och lägg ihop dem med ett enkelt men täckande rostbiffslager mellan. Skär bort kanterna och upprepa proceduren tills du får slut på ost och rostbiff. Plasta in och lägg i kylen om du förbereder inför ett senare tillfälle. Skär inför tillagning varje jättedubbelmacka i 8 sandwichtrekanter. Lägg dem på ugnsgallret. Ringla lite olivolja över varje sandwich och stek dem i 4-5 minuter i ugnen, eller tills de fått lite färg. Väldigt goda även efter en timme eller två!