måndagen den 30:e augusti 2010

...och ännu lite mera bortrest

Från Gotland och vidare igen - nu ska jag på en veckas charter till värmen och det ska bli så FÖRBANNAT underbart! Sommaren fick ett tvärslut och jag kan inte tänka mig något jag hellre skulle göra. Så jag är ledsen, jag överger er igen (erkänn - ni kommer sakna mig ofantligt), men bara för att ladda batterierna och återkomma i september med en blogg som ska få leva och frodas. Förhoppningsvis. Det sista som lämnar en är hoppet!
Själv lämnar jag er imorgon bitti, till förmån för lata dagar, tråkiga gratisbufféer och massor med svalt vitt vin.
Ha det bra så länge!

tisdagen den 24:e augusti 2010

Tillfälligt bortrest

Jag har inte försvunnit igen, jag är bara på Gotland och hälsar på min 103-åriga farmor och resten av släkten på pappas sida. Och jag äter nyrökt flundra, knaprig äppelkaka lagad i gjutjärnspanna, stuvade makaroner och korv med bröd. Jag går upp kopiöst i vikt men får lyssna till Sveriges vackraste dialekt hela dagarna. Tittar på salmbärssyltkok och kan ge min dotter morötter och vinbär direkt från landet. Sånt är jag inte bortskämd med!
Så jag återkommer. Snart!

fredagen den 20:e augusti 2010

Cajsa Warg i Vasastan!

Jag vill bara säga TACK. Om jag hade fått ta med mig en enda sak i flytten från Södermalm hit till Vasastan hade det varit Cajsa Warg, butiken jag alltid älskat och troget handlat i när det skulle göras något speciellt eller när det klirrat till en smula i kassan. Och nu - utan att jag hade den minsta aning om vad som komma skulle - har Cajsa Warg öppnat bara några minuter från min port, ÄNNU närmare än jag bodde sist. Whohoo! Spring till den gamla biografen på St Eriksplan och spana in det högst New Yorkiga matmeckat genast - förmodligen ses vi där.

torsdagen den 19:e augusti 2010

Bjudsallad för den medvetet late

När du får oväntat besök är det sallad på ett fat som gäller för den late. Äger du inte ett stort, vackert fat? Skaffa ett. När den gode vännen/vännerna, svärmor eller avlägsne kusinen sedan meddelar att han eller hon kommer på lunch/middag inom någon timme, och du utbrister oh så trevligt och självklart och inga problem ALLS, jag svänger ihop något - då tar du fram det fatet. Och så går du till butiken över gatan och rycker åt dig det du gillar och har råd med; färdigsköljd blandad sallad på påse, mogna små tomater i olika färger, majskorn på burk, avokado i generösa mängder, skivad lufttorkad skinka, buffelmozzarella, färsk basilika. Till exempel. Or whatever. Och sedan blandar du förslagsvis till världens simplaste dressing av balsamvinäger, olivolja och dijonsenap och öser över alltsammans som du så fantasifullt men medvetet slarvigt arrangerat på ditt tjusiga fat. Eller hur, va? Jorå.

onsdagen den 18:e augusti 2010

Lilla laxen på 15 minuter

Ska man blogga ofta (jag FÖRSÖKER i alla fall. Just nu. Cred till mig.) kan det inte alltid vara så förbannat spännande, faktiskt.
Igår blev det en god lax med wokade grönsaker; inget speciellt med det men man kan alltid bära med sig att en skinnfri laxfilé alltid blir grymt bra när den får ligga i 12 minuter i 200 grader. Pensla på något gott först - jag blandade 1 msk sweet chili med 1 msk japansk soja, salt och peppar) så är det liksom klart sen (den skinnfria laxen har du först placerat på lite olja i en ugnssäker form). Under tiden laxen står i ugnen fräser du lite fräscht grönt (här lite spetskål, röd paprika, purjolök, vitlök och strimlad morot) i olivolja och duttar mot slutet på 1 tsk sesamolja och 1 msk fisksås, om du känner för det. Middag på en kvart!

tisdagen den 17:e augusti 2010

Inte värt att bråka om

"Det här svängde jag ihop på två röda igår" skriver jag och ni tänker "nähä" och jag säger "joho" och ni envisas med "nähä" och jag säger "joho" och så är ni där igen med ert ganska irriterande "nähä" och jag blir faktiskt ganska stött och utbrister "men herregud, jag LJUGER väl inte för er heller?!" varpå jag kommer på att det tog faktiskt inte två röda utan fem. "Två röda" är ju bara ett talesätt.
Fem minuter tog det. Max.

Rökt makrill (eller annan rökt fisk för all del) med äpple- och spenatsallad

2 personer

Rökt fisk för två, förslagsvis pepparmakrill
1 påse späd bladspenat (70 g)
1 rött äpple
10 centimeter gurka
1 avokado
Ett generöst knippe dill
2 msk gravlaxsås
2 msk matyoghurt
Salt och peppar

Rör ihop matyoghurt och gravlaxsås i en salladsskål och smaka av med lite salt och peppar. Skölj och torka spenaten (torr spenat ska det vara. Inte blöt. Usch för blöt spenat). Tärna äpple och gurka. Klyfta avokadoköttet. Grovhacka dillen. Vänd samman äpple, gurka, avokado, spenat och dill med den yoghurtspetsade gravlaxsåsen och servera till den rökta firren. Klart som korvspad.

måndagen den 16:e augusti 2010

Eget knäcke (eller hur man flörtar in sig hos Pytte)

Häromdagen bjöd vi hem våra matglada vänner Kajsa och Anton på en så kallad "förutsättningslös tisdagsmiddag" som visade sig bli helt icketisdagsaktig. Förvisso bör min lakritspannacotta få sin beskärda del av credden för detta men med störst värme minns vi de eminenta gästernas medhavda present (även hembakta bullar och eget vin överräcktes; de är som sagt eminenta gäster som vet hur man tillskansar sig min fulla beundran) - detta fantastiska knäckebröd/snacks/mumsmums/tilltugg/godis.

Då Kajsa är något bekväm av sig i köket är jag relativt säker på att Anton stod för det mesta av bakandet - tack Anton! - men receptet kommer tydligen från Kajsas mamma Agneta som i sin tur fått det av Kajsas kusin Ida. Stort tack till Kajsas familj och släkt! Själv är jag ju usel på att baka men det här verkar så enkelt att till och med jag kan göra det.

Fantastiskt gott knäckebröd eller snacks

Knäckebröd - 1 plåt, 150 grader drygt en timma
Snacks – 2 plåtar knappt en timma (45 min)

2 dl majsmjöl
1 dl solroskärnor (alt. ½ dl pumpafrön + ½ dl solros)
1 dl sesamfrön
½ dl linfrö
½ tsk salt
½ dl rapsolja
2½ dl kokhett vatten (ev. något mer)

Rör ihop de torra ingredienserna i en bunke. Tillsätt oljan och det heta vattnet. Rör om till en jämn smet. Bred ut smeten på bakplåtspapper. Skär rutor och strö över flingsalt. Grädda enligt ovan.

Liten uppdatering: Kajsa och Anton låter hälsa att de av misstag bakade med kallt vatten i stället för varmt när de skapade brödet jag fick ta del av. Det blev då en tunn smet som var enkel att hälla ut över två plåtar och gav ett tunt, krispigt knäckebröd. Igår bakade Kajsa dock brödet med hett vatten såsom angivet i receptet och då svällde allt till en något mer svårhanterlig deg, som gav ett porösare och lite tjockare bröd. Mer Wasa, helt enkelt, om jag förstått saken rätt. Använd alltså kallt eller varmt vatten i enlighet med egen smak!

fredagen den 13:e augusti 2010

Lakritspannacotta med hallon

Ni fattar ju att man upplever en viss prestationsångest när bloggen skrikit ut sin tystnad i nästan två månader. Då måste comeback-inlägget liksom vara värt det. Well.
Här har ni den.
Succédesserten.
Den enkla.
Den oemotståndliga.
Den - wait for it - waaaiiiit for it - waaaaaaaaaiiiiiiiiit fooooor iiiiit - den turkisk peppar-späckade pannacottan.
Varsågoda.
Och hej förresten!

Lakritspannacotta med hallon

4 större portioner eller 6 små

3 dl vispgrädde
2 dl gräddfil
2 gelatinblad
1/2 dl socker
1/2 tsk vaniljpulver (ej att förväxla med vaniljsocker; använd vaniljstång om du inte hittar pulvret. Jag använder det för att jag är lat och det är förbannat bekvämt. Och gott)
10 turkisk peppar-karameller, plus ett par extra till garnering
Färska hallon

Lägg gelatinbladen i blöt i 5 minuter. Mortla under tiden de tio karamellerna så fint du kan. Koka upp grädden tillsammans med sockret och ta av från plattan. Rör i vaniljpulver och urkramade gelatinblad, och sedan det ljuvliga turkiska pulvret. Rör tills allt är slätt och upplöst och lite grått och fantastiskt väldoftande. I med gräddfilen och blanda noggrant. Häll upp på fina glas och låt stå att stelna i 3-4 timmar i kylen. Servera med färska hallon och lite krossad turkisk peppar ovanpå.