Återställarpasta med whisky och bacon

Igår var det VERKLIGEN inte lördag, men brydde jag mig om det? Nej då, det partajades för fullt mitt i veckan och det får jag minsann sota för nu. Till frukost blev det den ultimata bakiscocktailen (dubbelbrus med c-vitamin och bamyl-koffein) men till lunch önskar jag att jag kunde få en portion av den här goda pastan. Eller kanske två.














I övrigt vill jag bara meddela att det är en höjdare att gå ut när ingen annan går ut; plötsligt är man uppskattad överallt trots att de flesta man möter inte ens var födda när man själv gick ut första gången och trots att man är klädd som om man vill vara förberedd om det skulle råka bli svampplockning istället och trots att fläcken på jackan förmodligen är en stor barnspya (man kan aldrig riktigt veta). Stanna hemma på lördagar, gott folk, och festa som bara svenskar kan göra på en av de första vardagarna i veckan istället.
Och dagen efter kan ni äta min goda pasta.

Återställarpasta med whisky och bacon

Runt 3-4 portioner (eller till 2 bakfulla personer)

1 pkt bacon
10-15 skogschampinjoner
1 gul lök
1 burk Crème Bonjour Cuisine Karl Johansvamp & Champinjon
2 msk whisky
1 msk god balsamvinäger
1/2 dl vatten från pastakoket
1 tråg/påse bladspenat
Salt och peppar

Sätt på pastakok. Skala och hacka löken under tiden, skär svampen i bitar och strimla baconet. Ner med allt i en panna (baconet agerar stekfett) och fräs tills allt fått lite färg. I med kräm, sprit, balsamvinäger och vatten, låt allt koka ihop ett par minuter. Späd eventuellt med lite mer pastavatten om det behövs. Smaka av med salt och peppar och vänd samman med spenat och nykokt pasta. Ställ en ketchupflaska inom räckhåll, ta ett stort glas iskall mjölk, sätt på Mad Men-boxen och känn att det ändå var värt det.

Ugnstekta kycklingben allt-i-ett

Här är före-bilden (inte förebilden, utan före-bilden. A, ni fattar säkert.) på en enkel allt-i-en-form-middag som är praktisk för alla er diskföraktare därute.

Vi köpte ett tråg färska kycklingben för hutlöst billiga 25 kronor, lade dem i en folieklädd plåt tillsammans med grova och lätt inoljade bitar av pumpa, sötpotatis, fänkål, lila och gula morötter samt krossad vitlök. Lite havssalt och peppar på det. På själva kycklingbenen, som placerades ovanpå det gröna, penslades 2 msk smör som smälts tillsammans med en kryddmix från ett vackert kit jag fick i födelsedagspresent. Efter 25 minuter i 225 grader varm ugn var kycklingen genomstekt och tillbehören lagom mjuka. Vi åt det hela med pesto utrörd med gräddfil.

Kitet med olika kryddblandningar var från Stockholms Aeter & Essencefabrik och kryddan som verkligen förgyllde min kyckling hette Honungsgrill. För er som inte orkar traska till Wallingatan 14 och köpa en egen påse kan jag informera om att den innehöll paprika, chili, rosmarin, honungsarom och röksalt. En blandning jag rekommenderar att ni testar! Det blev supergott och skinnet fick ett rejält sting.

Åh, jag längtar tillbaka litegrann. Jag är jättehungrig just nu.
Jättehungrig.

Het koriandergucka till räkor och whatever

Bara så att ni vet så är det fullständigt okej att knäcka en påse räkor även på en måndag. Bästa snabbmaten, no? Det har vi ju redan konstaterat. Den lille lille lille lille lille rackaren är ju så enkel, så välsmakande, och i sin frysta form så oanständigt billig. Och jag vet, alla ni från västkusten och alla ni med bättre utvecklade smaklökar - färskast är godast. Fast jag tycker ofta att de färska ofta är lite torra och att de frysta har en för mig välfungerande slags vattnighet, som jag absolut begriper hur räkkonnässörer kan finna motbjudande. En hummer skulle jag aldrig köpa fryst, men räkor funkar. För mig, that is.

Anywhoo, räkfrossan kräver sin rätta kräm. Igår framför Idol blev det bara en sort, men den var verkligen god hela vägen. Prova, den är säkerligen utmärkt även till grönsaker, kycklingspett och varför inte lantchips? I själva verket är det bara en variant på guacamole, men det känns så trist att kalla den för det. Så vi kallar den istället

Het koriandergucka till räkor och whatever

2 mogna avokado
1 dl lätt crème fraiche
1 vitlöksklyfta, skalad
1 limefrukt
1 msk olivolja
1/2 - 1 liten röd pepparfrukt, beroende på hur starkt man vill ha det
1/2 kruka koriander
Salt och peppar

Gröp ur avokadofrukterna och skiva chilin. Pressa över limejuicen och mixa allt tillsammans med vitlök, crème fraiche, koriander och olivolja. Smaka av med salt och peppar.

Mat på gammalt skräp. Skräpmat! Fast inte.

Jag tog just sista skeden av den här grymma soppan, som blev resultatet av en desperat önskan att slippa gå över gatan till vår urtråkiga affär för att köpa lunchingredienser. Jag hittade lite trött blomkål i grönsakslådan (vet inte hur den hamnat där), lite gröna ärtor i frysen och en extremt torr parmesanskalk i en plastpåse. Det blev en äkta kick ass-soppa om jag får säga det själv. Och det får jag ju, som bekant.

Krämig soppa på blomkål, gröna ärtor och parmesan

2 personer

150 g blomkål
150 g gröna ärtor
1 vitlöksklyfta
5 dl vatten
1 grönsaksbuljongtärning eller motsvarande
1 dl lätt crème fraiche
1 dl fint riven parmesan

Skär blomkålen i buketter och lägg i tillsammans med en skalad vitlöksklyfta i en kastrull med vatten och buljongtärning/fond. Koka upp och låt sjuda i ett par minuter tills blomkålen mjuknat. I med ärtorna och koka upp. Mixa slätt med mixerstav eller vad du nu har att tillgå. I med crème fraiche och riven parmesan, värm upp, smaka av med peppar (förmodligen behövs inget salt) och servera. I med ett kokt ägg om du vill ha lite mer mat, och det vill du väl till lunch. Kanske en macka också? Gott nog att bjuda folk på!

Snabb pasta med tomat, vitlök och basilika

Söndag. Lite trött, lite bakslagen fortfarande sedan det oväntat roliga partajandet på stan i fredags, lite slö, lite extra lat. Alltså: pasta med kylskåpets snabba.

De Ceccos pasta har tydligen varit försvunnen från de svenska hyllorna i fyra år (jag har missat det, faktiskt) men lanseras nu på nytt. Jag är ingen pastanörd (heller) och jag ska inte påstå att jag känner jättestor skillnad på spaghetti och spaghetti, men De Ceccos pasta är fin. God. Jag är för trött och okunnig för att beskriva det bättre än så. Jag gillar de här skruvarna lite extra - Casareccia står det på paketet - de suger upp sås och smak riktigt fint. Stella, som snart ska fylla ett, älskade dem också ska jag be att få meddela. Dock inte med tomater på.

En snabb lunch för två får du genom att koka pasta (koka minst två minuter kortare än koktiden på paketet!) och servera ordentligt svängd med en snabb tomatröra. Halvera runt ett paket körsbärstomater, gärna lite olika sorter. Fräs i generöst med olivolja. I med två krossade och tunt skivade vitlöksklyftor. Fräs kort. I med ett halvt paket grovhackad rucola och ett gäng grovhackade basilikablad. Späd med ett par matskedar pastavatten. Peppra rejält, blanda ordentligt med två portioner pasta och riv över massor av parmesan. Delish, som de säger i utlandet!

Ljummen sallad med zucchini, äpple och pesto

Glad höst! Vi äter FÖRBANNAT tråkig mat hemma just nu men någon enstaka gång får vi fint besök och då försöker vi åtminstone hålla skenet uppe och svänga ihop något som... tja, inte kommer från en plastburk. Till exempel en snabb men god ljummen sallad med pesto. Pesto från plastburk förvisso, men vafan - nobody's perfect.

Fina Kina gillade den här rätten och det gjorde vi med, så vi åt upp alltihop på tre fastän den kanske räckt till fyra mer modesta ätare.

Vi använde:

400 g gravad, färdigskivad lax

3 kokta ägg
2 avokado
1 lagom stor zucchini
2 små svenska röda äpplen
lite olivolja
2 msk pesto, färdigköpt men god
1 litet tråg rucola
1/2 kruka basilika


Sås, om man vill: 1 dl gräddfil utrörd med 1 msk pesto, plus ordentligt med salt och peppar och en citronskvätt kanske

Zucchinin skars i ganska chunky bitar, äpplet i oskalade klyftor. Frästes en stund i olivolja (släng i lite tunt skivad vitlök om du inte ska fjäska för kostymer efter lunchen), och belönades för sin nya, lite gyllene färg med pesto. Frästes lite till. Ner i en skål, blandades med grovhackad rucola och basilika och lades upp på fint fat. Mjukt kokta ägghalvor ovanpå och så den snabbt improviserade och matchande såsen i slarviga klickar ovanpå. Massor med svartpeppar. Laxskivorna serverades till, ackompanjerade av citronklyftor. Enkelt, gott, nyttigt!