Vill prova: Carlshamn Bageri mixprodukter

Men hörni. Hur fina är inte de här då?
Jag fick dem för ett tag sedan, men har i min diet-yra inte testat dem än. Men jag vill! Riktigt bra förpackningar som gör mig klart sugen. Enkla, stilrena men söta och inte för stora. Perfekt för mig som inte bakar, kostar 15-18 kronor i butik. Gillart, gillart!

Grillat pitabröd med auberginedipp

Åhå, en så trevlig idé! Inte sant? Det exakta receptet på den här mycket, mycket goda auberginedippen kommer i Leva nr 6, men jag kan avslöja att det är mycket enkelt och går ut på att grilla aubergineskivor och mixa med vitlök och citron. Lysande. Jag åt det häromdagen med grillade pitabrödhalvor (har äntligen fått en ny grillpanna; knappast lika bra som utomhusvarianten jag önskar mig till sommaren men det duger att göra tjusiga, fettsnåla ränder med...) och Supersnabb tomatsoppa. Gott, nyttigt, mättande. Och smakrikt. Fullt med grönsaker. Ja, ni fattar ju. Det är en sån där måltid man är lite stolt att man ätit efter att man ätit den.

Ugnsbakad lax med något slags vietnamesisk sallad

Det här var helt enkelt så bra att det slungade mig hela vägen tillbaka till Pyttes.













Fina Kajsa kom över på spontanbesök igår, och jag vet att hon gillar lax. Kajsa är överlag väldigt trevlig att bjuda på middag eftersom hon själv inte spenderar jättemycket tid vid spisen (hennes paradrätter är Keldas thaisoppa piffad med laxbitar och fryst broccoli samt en bantarsoppa med kikärtor och spiskummin) och hon blir glad för i stort sett vad som helst. I vilket fall tog vår spis livet av sig natten till igår så det är bara ugnslagat som gäller just nu. In med en larrebarre alltså och en j-ä-Ä-vligt god sallad på det och lyckan var helt enkelt gjord.

Så varsågoda.

Ugnsbakad teriyakilax med något slags vietnamesisk sallad
















4 personer (fast vi åt förstås upp allt på tre)

600 g skinnfri laxfilé
3 msk teriyakimarinad, t ex Mrs. Cheng's
3 msk svarta sesamfrön

1/2 spetskålshuvud, eller 1/3 litet vitkålshuvud
1/2 röd lök
1 kruka basilika
1 kruka koriander
2 avokado
1 granatäpple

Dressing:
2 msk pressad limesaft
1 msk risvinäger
1 msk japansk soja
1 msk fisksås
1 tsk rörsockersirap eller ljus sirap
1 tsk sesamolja
1/2 röd pepparfrukt, finhackad

Värm ugnen till 175 grader. Lägg laxen på en oljesmord ugnsfast form och smeta in den med teriyakimarinaden. Strö över sesamfrön och släng in i en kvart. Vår blev fullständigt perfekt efter en kvart - föll sönder i krämiga, ljuvt mjälla skivor - men din lax kanske är tjockare eller tunnare varpå du kan behöva justera tiden. Låt den bara inte ligga för länge!

Blanda under tiden ingredienserna till dressingen. Strimla sedan kålen så tunt du förmår och lägg den på ett tjusigt fat. Eller vad du nu råkar äga. Skiva rödlöken tunt också och skölj den ordentligt i kallt vatten. Strimla örterna (japp, båda hela krukorna, inklusive stjälkar) och blanda med lök och kål. Skala, kärna ur och skiva avokadon och vänd ner även den. Halvera granatäpplet och banka ner kärnorna i en skål med hjälp av ett tilltyg som till exempel en kavel eller en mindre kastrull (i skålen först för att det skvätter röd saft över allting annars). Strö de tjusiga kärnorna över salladen och ös över dressingen som hela härligheten ska gosa in sig med. Blanda, blanda, blanda. Mysigt.

Till detta svängde Kajsa ihop en sås på lätt creme fraiche, riven, urkramad ingefära, vitlök, salt och peppar. Satt som en smakrik smäck till den lena laxen och den örtdoftande salladen. Vi kommer garanterat att bjuda på denna rätt igen. Kanske redan idag.

Gammal goding: Baconsallad i all enkelhet

Ni som tittar in här ibland har noterat att det varit dött här ett tag. I ett lamt försök att förklara mig här nedan mumlade jag något om bristande inspiration och bantningstristess men jag inser ju att jag lika gärna kunnat skriva bla bla bla, lite mera bla och en smula bla på det. Alltså. Jag återanvänder. De flesta av er var ju ändå inte med från allra första början, eller hur? Dessutom tänker jag bjuda på sådant jag vill äta men inte borde just nu.

Här är en goding från oktober 2008.

Baconsallad. Det är lite fett. Det finns flera sätt att berättiga detta faktum:

1. I min baconsallad finns inga kolhydrater. Vi fettar på och skänker en tacksamhetens tanke till de goda herrarna Atkins, Paulún, Lauritzson, Scarsdale med flera som säkerligen tycker helt olika om man låter dem berätta själva men i min lilla värld får stå för en gemensam ståndpunkt, nämligen den som säger att det är okej med lite fett så länge du inte blandar in kolhydrater. He he.
2. Så länge feta rätter är riktigt riktigt goda är man skyldig sig själv att njuta av dem någon gång ibland. Annars är man obstinat och förmodligen lite lite tråkigare än andra mer frivola människor.
3. Det är ju ändå en SALLAD , inte en Carbonara eller en Quattro Formaggio. Jag fattar inte varför jag ens ursäktar mig. Kom ihåg - att snåla med de feta ingredienserna ger en sämre sallad. Då kan du lika gärna äta råkost eller linser eller vad det nu är du egentligen är sugen på.
   

Bacon- och mozzarellasallad för två hungriga:

1 pkt bacon
1 mozzarellaboll
1 avokado (eller två om ni båda är riktiga fantaster)
1/2 pkt körsbärstomater
1 stor näve rucola eller babyspenat
1/2 liten rödlök
1 skvätt olivolja
Balsamicokräm, eller 1 skvätt balsamvinäger
Salt och peppar

Skär baconet i bitar och stek det tills det fått lite färg. Låt rinna av på hushållspapper. Skölj och torka dina valda gröna blad och fördela dem på två tallrikar. Halvera körsbärstomater, skär avokado i bitar, riv mozzarella i aptitretande chunks och fördela allt rättvist mellan dig och din lunchgäst (eller så rättvist som du tycker att han eller hon förtjänar, förstås). Finhacka rödlöken - skölj den i kallt vatten om du vill ha lite mildare smak - och strö över salladen. Ringla över lite olivolja, salta och peppra. Låt baconet bli kronan på verket, och balsamicokrämen putsen på kronan. Saknar du balsamicokräm skvätter du över lite balsamvinäger tillsammans med olivoljan.

Tillfällig matstrejk

I kommentarerna under inlägget nedan fick jag just frågan i om jag gått i ide eller kanske matstrejkar.
Lite av båda, kanske? Inspirationen är bristfällig här hemma och maten som lagas är inte särskilt rolig. Jag vet inte hur det är med er men personligen har jag perioder då jag helt enkelt tröttnar på spisen. Just nu jobbas det viktnedgång dessutom vilket ger resultat på kroppen men torka i receptsamlingen.
Känner dock hur det drar lite i stekpincetten...
Än kastar jag inte in handduken.