onsdagen den 30:e september 2009

Snabb pasta med ajvar och mozzarella

En till kvick pasta till folket! Stark ajvar är den bästa snabblösningen att ha redo i kylen, och igår fick den vänskapligt smeta in lite strimlad salami och mjuka mozzarellabitar i en supersnabb och god pastasås med fjäskande hetma. Tog cirkus 10 minuter att svänga ihop till lunch.

Snabb pasta med ajvar och mozzarella

2 portioner pasta
1/2 dl stark ajvar relish
1 dl matlagningsgrädde
40 g salami
1 bit purjolök
1 boll mozzarella
färsk oregano

Koka pastan enligt anvisningarna på förpackningen. medan den kokar strimlar du purjolök och salami, plockar oregano samt skär mozzarellan i små bitar. Häll av pastan när den är klar men spara några matskedar av pastavattnet i kastrullen. Ned med lök, salami, ajvar och matlagningsgrädde. Koka upp, salta och peppra lite. I med pastan och mozzarellan. På med oregano. Dingdingding!

tisdagen den 29:e september 2009

Matbloggspriset 2009










Nu har Matblogg.se dragit igång den stora årliga matbloggstävlingen, Matbloggspriset. Första gången priset delades ut, 2005, fanns ett helt gäng kategorier att vinna i men nu är det helt enkelt bäst man måste vara för att vinna; en ensam pristagare ska ta emot priset under Det Goda Köket-mässan 6 november.

Du har fram till 28 oktober på dig att nominera din favorit, det finns fina priser att vinna för dem som nominerar. Och vi som suktar efter högsta vinsten då? Well... Det är redan över 150 fina matbloggar som nominerats och själv krälar jag bara ödmjukt i skuggan av det stoft som betrampas av de giganter som utgör tidigare års vinnare. Ähum. Själv nominerar jag dock ett gäng av mina största favoriter men vill givetvis vara lite extra nepotistisk och uppmana till massnominering av Glasskoll.se. Glassmannen må vara min äkta Glassman men han är också bäst. Av alla glassmän. Det är ju uppenbart.

Sätt igång och nominera!

Lillans fläskfilé med pesto och vitlök

Finaste lillasystern ställde sig vid spisen igår och lagade mat till mig och makarna medan jag fick ligga på sängen och vara skör och läsa skräproman. Helt fantastiskt gott blev det också, så jag måste ju tipsa om hennes bragd här:

Fläskfilé med pesto och vitlök
  • Sätt ugnen på 200 grader.
  • Tag en stycken fläskfilé eller fläskytterfilé modell större (som verkar vara samma sak, bara pumpad med vatten och ett gäng tillsatser) och putsa den fri från hinnor och senor.
  • Skär ett gäng snitt tvärs över filén.
  • Stoppa små bitar av vitlök i snitten.
  • Smeta in hela härligheten i en halv burk fin pesto (finns "färsk" schysst i pastadisken som innehåller hela pinjenötter).
  • Bryn lite runt om.
  • Lägg över hela kalaset i en ugnsform, pensla över resten av peston, salta och peppra, kör in en köttermometer och stek tills innertemperaturen når 65 grader. Lägg eventuellt på lite folie mot slutet om peston verkar brännas.
  • Låt vila minst 10 minuter.
  • Skär i skivor.
Servera som Lillan med sallad, jasminris och en vitlökssås så full av vitlök att din andedräkt blir mördande. Mmmm. Tack för maten!

måndagen den 28:e september 2009

Kunglig trasa

På serious.
Köp den.
Disktrasa med Viktoria och Daniel på - ett måste i varje ho. Hurra för rojalismen!
Finns på Bluebox.se för 35 spänn. Ha ha ha!

söndagen den 27:e september 2009

Tortellini med äpple, svamp, bacon och ädelost

Som tydligt framgått är ambitionsnivån i köket inte särskilt hög för tillfället. När spisen väl sätts på här hemma idkas fusk på hög nivå och mer avancerat än så här blir det sällan. Men sin lathet måste man ju också bjuda på, eller hur? Tittar man noga på bilden skymtar man några söta romanescobuketter, men dem hade jag bara i för att jag hade dem hemma och de är egentligen inte alls ett nödvändigt inslag. Vill man slänga på något mer kanske en grön ärta finns i frysen, eller ett par överblivna sockerärter? Annars är det lika gott utan!

Tortellini med äpple, svamp, bacon och ädelost

2-3 personer

1 pkt tortellini med svamp
Ett gäng skogschampinjoner, eller vanliga vita rackare
1/2 paket bacon, eller ännu hellre lite rökt sidfläsk
10 cm purjolök, lite från båda ändarna
2 små, svenska äpplen
2 vitlöksklyftor
1 påse bladspenat
70 g krämig ädelost, t ex Castello Blue
Svartpeppar
Parmesan om så önskas
Smör att steka i

Koka upp lättsaltat vatten till pastan. Låt osten ligga framme under tiden så att den blir rumstempererad. Skölj spenaten och låt den rinna av ordentligt. Skär svampen i tjocka skivor och stek de i smör tills de får fin färg. Lägg åt sidan. Strimla bacon eller sidfläsk knaprigt och låt rinna av på hushållspapper. Skär äpplena i små tärningar. Skiva vitlök och purjolök. Hetta upp lite smör och stek äpplena och löken någon minut eller två. Lägg i svamp och bacon så att allt blir varmt. Ta plattan från värmen och vänd ner spenaten. Koka pastan och blanda med det gröna. Lägg upp på tallrikar och klicka över krämiga bitar ädelost. Peppra ordentligt och lyxa eventuellt till det ytterligare med lite parmesan.

torsdagen den 24:e september 2009

Mer än tillfälligt avbrott?

Min status på Facebook var för några dagar sedan "Man kan säga som så att lyset är på på men nej, det är ingen hemma idag heller", och det är så det ständigt känns i köket nuförtiden. Höggravid, stånkig och trött steker jag någorlunda entusiastiskt upp ett par falukorvsskivor till makaronerna men att laga en ordentlig middag med saker som till exempel växt i naturen eller enligt naturliga metoder hjälpts till existens övergår fullständigt min förmåga. Mackor is the shit och riktig mat plötsligt ett hinder som gjort för att undvikas helt. Om inte någon bjuder mig på den förstås (tack Linus & Anna, Johan & Maria, Louise & Johan, Helena & Kristofer och ni andra som sett till att jag ätit något gott alls under den här graviditeten).

Med detta vill jag förklara om än inte ursäkta bristen på recept och action här på Pyttes. Förhoppningsvis kommer inspirationen tillbaka så småningom, inte som nu i form av små glimtar varannan månad utan i ett ständigt och generöst flöde. Tills dess ber jag om överseende. Och hoppas att folk fortsätter bjuda mig på mat. Föga förvånande är det inte aptiten det är fel på...

onsdagen den 16:e september 2009

Reptiler i skylten, del 2

Jag måste verkligen ta mig till Daglivs. Uppföljaren till gårdagens krokodilkebab-
skylt på Skyltat.se visar hela det galna sortimentet och man vill ju bara dit och botanisera. Pytonormen för 1100 kostar 100 kronor kilot mer än skallerormen - undrar om man kan få en motivering till det? Kamelsteken har dock precis samma kilopris som simpel harfilé (349 kr), så den kan man ju köra på när man vill ha något enklare.

tisdagen den 15:e september 2009

Skyltat på Daglivs: Krokodilkebab, 399 kr

Ni har väl inte missat Skyltat.se? Galna, knäppa, tokiga, roliga, absurda - det kryllar av skyltar att skratta åt och nu samlas de under ett och samma sköna tak. Skicka in din favorit eller njut av andras; själv lockas jag just nu att dra bort till Daglivs och testa deras krokodilkebab. Hur coolt är inte det att bjuda på en tisdagkväll?

Fläskfilé med frasigt örttäcke

...och svärföräldrarna fick förstås inte bara chokladtårta utan även en fläskfilé som särskilt svärfar verkade uppskatta. Han skickade i alla fall följande sms till sin son häromdagen:
"Tja, hur gjorde Pytte inbakade fläskfilén?", så det får man ju ta som fint beröm. Vi gav sms-versionen av följande svar:

Man tager en fläskfilé av redig storlek och putsar den. Man sätter ugnen på 175 grader. Sedan pluggar man in sin matberedare och slänger i ett par skivor vitt rostbröd eller en liten ljus baguette eller vad man har - i bitar - tillsammans med en stor vitlöksklyfta, rivet skal av en tvättad citron, någon dryg deciliter riven parmesan samt en kruka basilika eller motsvarande mängd av olika örter man gillar. Lite salt och peppar och så kör man allt till läckra, gröna smulor. Sedan bryner man filén runt om i smör och saltar och pepprar. Lägger den i en ugnsfast form och penslar den lille rackaren med en god senap som man gillar. Senapen agerar klister åt de goda smulorna, som man sedan bäddar in hela härligheten i. Ordentligt ska det bäddas, och snåla inte med smulorna!

Kör i ugnen tills du når en temperatur du är bekväm med (stektermometer är som vanligt ett måste, jag skulle aldrig klara mig utan min); jag kör till 63 grader och låter eftervärma i folie till 65, men en del är känsliga för lite rosa fläskfilé och vill kanske köra till 65-67 nånting. Smulorna bör ha fått lite tjusig färg och blivit krispiga när filén väl är klar. Låt sedan vila under lite folie i minst tio minuter. Låt det viiiila. Kan inte nog understryka detta - ta ett glas vin och ett chips eller nåt och låt det stackars köttstycket bli klart ordentligt, annars är det som att döda det stackars djuret två gånger helt i onödan. Inte okej.

Skär sedan ömt och fint upp den saftiga filén i snygga skivor. Vi serverade peppargeggiga, ugnsrostade potatisar och vitlökscréme till eftersom vi har lite dålig fantasi (du behöver inte leta lång tillbaka i inläggen för att hitta samma tillbehör), men det var då rakt inte fy skam.

måndagen den 14:e september 2009

Kladdig chokladtårta med tryffel, jordgubbar och grädde

Okej, jag ska inte tjata mer om mitt enda lyckade bakverk, men jag ville bara visa hur det blev när jag gjorde en tårtvariant av mina kladdiga chokladrutor för att bjuda svärföräldrarna på när de var här förra helgen. Tillaga enligt receptet men baka kakan i en vanlig, rund springform istället. När den svalnat smetar du ut tryffeln så att den rinner ner lite fint över kanterna och låter stelna i kyl. Smält lite hederlig mjölkchoklad och ringla över tårtan med hjälp av en gaffel eller lite smörpapper rullat till en sprits. Låt stelna i kyl men servera rumstempererad med grädde och jordgubbar vända i lite råsocker.
Jag lovar att prova något nytt nästa gång. Tror jag. Kanske. Förmodligen inte. Är det värt det, liksom?

onsdagen den 9:e september 2009

Post-Dahlgrensk matkoma

Alltså. Nu var det nästan en vecka sedan jag åt på Matsalen med min fina bror (och sedan mitt senaste inlägg), och matkoman sitter fortfarande i. Det var så sanslöst gott att jag helt enkelt inte kunnat skriva en rad om mat sedan dess. Jag har ätit meningslösa saker som limpmackor med prickig korv och spaghetti med grillkorv, bara för att det liksom inte är någon VITS att försöka sig på något roligare.
Jag återkommer när jag hämtat mig. Just nu är jag hungrig och vill lägga mig i ett mörkt hörn och återigen försöka frammana smaken av det stekta surdegsbrödet med ost, honung och peppar. Ta en fantasiklunk av det skönläskiga mousserande vinet med det skönläskiga namnet Sav (japp, björk spelar huvudrollen i det jämtländska bubblet) till. Fundera på varför jag inte är rik så att jag inte kan äta lyxmat oftare. Fundera på varför folk säger att pengar inte gör en lycklig. Fundera på hur man kan vara lycklig utan stekt surdegsbröd med ost, honung och peppar. Med Sav.
Jag ska fundera på det medan jag trycker i mig en grillkorv, tror jag.

torsdagen den 3:e september 2009

Idag smäller det!

Jag har ätit frukost, men resten av dagen ska jag späka mig i väntan på min middag. Mathias Dahlgren, here I finally come! Jag missade Bon Lloc och har aldrig haft en plonka stor nog att berättiga ett värdigt besök på Grand, men däremot har jag världens finaste och mest generösa bror och svägerska. Tack vare dem ska bror och jag avnjuta avsmakningsmenyn i den tvåstjärniga Matsalen ikväll och jag mår ärligt talat nästan lite illa av iver.
Jag försöker distrahera mig med funderingar kring vad jag som gravid ska dricka till maten och hur jag ska lyckas få plats med allt i min redan relativt välfyllda kagge, men tankarna hamnar alltid på tallriken till slut och så får jag torka skrivbordet fritt från dregel igen.
Där kan vi snacka i-landsproblem på kulinarisk toppnivå!

onsdagen den 2:e september 2009

Finmiddag för fattiglappar

Här dök det visst upp en lördagsmiddag mitt i veckan. Lillasyster, svåger och nyaste systerdottern på besök och ingen har pengar i plonkan, vad gör man?

Tager en fläskfilé (fulpris på Hemköp, jajamänsan), bryner och steker färdigt i ugn på 150 grader till en min favoritinnertemperatur på 63 grader, låter vila någon kvart under folie så att den uppnår 65.

Sätter ugnen på 225 grader, tager ett gäng skrubbade färskpotatisar. Lägger dem på en väl folierad plåt och vänder dem i en blandning av så många pepparsorter man har (i mitt fall svart, vit, grön, röd), mortlade och blandade med en rejäl skvätt balsamvinäger, olivolja och honung samt flingsalt. Stek i ca 40 minuter, vänd två gånger under tiden.

Serverar med vitlöks-crème fraiche och denna enkla zucchinikreation:

Varm zucchinisallad med fetaost

4-6 personer

2 medelstora zucchini
1 pkt god, krämig fetaost
1 röd lök
1 kruka persilja
1 citron
2 msk olivolja
Svartpeppar, flingsalt

Skär zucchinin i centimetertjocka halvmånar. Hetta upp oljan i en wok och stek zucchinin gyllene. Häll i en stor skål tillsammans med oljan i pannan. Grovsmula fetaost, finhacka lök, grovhacka persilja, pressa citronen och blanda allt med zucchinin. Ordentligt med nymalen svartpeppar och flingsalt på och schåååå är schaaaken klaaaar.

130 kronor kostade kalaset. Bra tycker vi.

tisdagen den 1:e september 2009

Rosa, fluffiga rattar för Bröstcancerfonden

Idag knoppar september, men oktober är den månad då allt blir en smula mer rosa. Då köper vi små rosa band att pryda våra kavajslag, och även vissa större företag klär om en produkt eller två till förmån för Bröstcancerfonden (och den egna försäljningen förhoppningsvis, men det är gott så). I år kan vi till exempel avnjuta en påse Rosa Rattar (underbart namn, tycker jag) och glädja oss åt att 10 procent av överskottet ska gå till kampen mot bröstcancer. Heja Ahlgrens! Goda är de också, rattarna. Större och fluffigare än bilarna men med samma smak. Ut och köp från och med nästa vecka!