onsdagen den 25:e februari 2009

Mjölk nära.

Nere hos de redan flerfaldigt omnämnda vännerna i Östergötland bjöds denna lokalt producerade mjölk i den av Nespressomaskinen bryggda latten. Det kändes så fint på något sätt. Några före detta Arlaleverantörer ville få ut lite mer pengar för sin mjölk och komma närmare kunden, hoppade av den stora jätten och satsade stenhårt på den allt större efterfrågan på närproducerat.
Heja!
Lite varmt i magen kändes det då förstås att komma tillbaka till stan och plötsligt hitta Kravmärkt mjölk från Gefleortens mejeri på min simpla Ica.
Ger stor tumme upp till allt utom den inte tillräckligt snygga förpackningen.

tisdagen den 24:e februari 2009

Villhavillhavillhavillhavillha.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen:
Jag fyller år 9:e juni. Det tycker jag att vi alla bara kan ta och skriva ner. Fram till den stora dagen kommer jag upplysa alla superintresserade om vad jag vill ha i födelsedagspresent, och just nu har jag en ny favorit som toppar önskelistan:
De här otroligt snygga köttknivarna.
man blir ju lycklig av att bara titta på dem.
Mina östgötska mat- och bakidoler (se inlägget nedan) fick dem i present, från Frankrike om jag inte minns fel, och hävdar att de även finns i Sverige. Någon som vet var? Kom igen, hjälp mig hjälpa er (att hitta present till mig alltså)!

måndagen den 23:e februari 2009

Meet The Feeders!

Det blev inga inlägg under helgen eftersom jag var för upptagen med att äta.

I fredags tog vi bilen ner till Östergötlands skogar och våra allra läckergommaste (bra ord va?) vänner som huserar där - ett genidrag för den kräset hungrige. Rostat hembakat surdegsbröd med ankleverterrine bjöds innan den nästan obscent goda, hemskjutna duvan som rullats in i bacon tillsammans med stekt äpple och svamp och serverades med sötpotatis, haricot verts och hederligt äppelmos. Trots en påtaglig proppmättnad gick det inte att motstå limepajen; en syrlig dröm vilken jag tillägnat förvånande mycket tankeverksamhet sedan den så brutalt rycktes ifrån mig.

På lördagen, mätt på mer av det hembakta surdegsbrödet (fast rostat och ackompanjerat av vällagrad ost och hemmagjord jorgubbs- och lavendelsylt den här gången), laddade vi för en avspänd middag hemma hos bror och svägerska. Föga anade vi vilken lyxorgie som väntade. Små sött stjärnformade toasts med färska räkor, crème fraiche och stenbitsrom följdes av svägerskans precis lagom heta och smakrika paprikasoppa, vilken med bravur kunnat agera övergång till den maffiga varmrätten med kalvstek, übergod potatisgratäng och gräddsås, men icke! - tror ni inte att bror hade gjort bruléer? Och inte vilka bruléer som helst. ANKLEVERBRULÉER. Sug på DEN! Gasbrännaren fick slut på gas så då åkte minsann värmepistolen fram vilket kirrade knäcketäcket på nolltid. Bacontärningar, syltade äppelbitar och hembakat bröd till. Himmelrike. Lätt vila efter maten, men sedan slank det minsann ner en av de osannolika citrontarteletterna också.

Jag vill å mina, min mages och mina nya extrakilons vägnar tacka vänner och familj som skämmer bort mig något så makalöst. Jag skulle kunna säga att jag aldrig kommer att orka äta igen, men vi vet ju att det inte är sant. Det återstår att se om jag någonsin vågar bjuda tillbaka...

Skynda skynda - beställ semla till jobbet idag!

Imorgon är det feta Fettisdagen. Själv är jag ingen semmelfantast men jag har hört ryktas att vissa har samma relation till semlor som jag själv har till mögelost (det vill säga en stark, lätt osund och trogen sådan). Ni som smäller er själva på fingrarna när ni passerar semmelbergen på väg till kontoret imorgon bitti kommer vara stolta över er själva ända tills ni inser att ingen av arbetskamraterna köpt med sig semlor av vilka stackars du skulle tvingas smaka bara för att vara artig. Alltså sitter du där och deppar utan semla. Är du förutseende, sugen och stockholmare kan du få din gräddbakelse levererad till kontoret imorgon via Aptit.se, utan att betala någon frakt - för enbart 27 spänn anländer din semla inför ögonen på dina avundsjuka och inte lika förutseende kollegor. Men skynda - du måste beställa innan 16.00 idag!

torsdagen den 19:e februari 2009

Restfest - lammstek och heta vårrullar med dipp

Är på landet med goda vänner och väntar på att bli hungrig nog att avnjuta resterna från gårdagkvällens festmåltid. Heta vårrullar friterades och dippades i sojadressing, och sent omsider blev en lammstek perfekt rosa och saftig i ugnen, omgiven av mina hemlevererade eko-rotfrukter, rosmarinkvistar och vitlöksklyftor från en hel vitlök. I brist på sallad fick en stilig romanesco delas i buketter och sjuda någon minut för att sedan vändas i örtkryddat smält smör och flingsalt. Svärmors syltade rönnbär blev pricken över i tillsammans med en gräddig sås gjord på stekskyn och en skvätt whisky; så fantastiskt fint. Ett gäng vårrullar och en halv stek väntar i kylen och snart ska vi återuppleva gamla minnen.

Ni som inte testat att göra egna vårrullar någon gång - prova! Det är en ny och härlig värld att upptäcka. Lägg vad som helst i filo- eller vårrulledeg (filo finns både kyld och fryst i de flesta större matbutiker; vårrulledeg hittar du oftare i asiatiska affärer), vik in kanterna, rulla ihop, fäst skarven med lite smält smör och fritera. Sväng ihop en dippsås på grejer du gillar och dubbeldoppa järnet. Så här gjorde vi på ett ungefär:

Vårrullar mingelstyle

Tina ett paket filodeg om det är fryst.
Blötlägg lite blandad torkad svamp en halvtimme, låt rinna av och grovhacka.
Koka ett halvt litet paket glasnudlar enligt anvisningarna på paketet. Skölj dem i kallt vatten och låt rinna av ordentligt.
Strimla lite purjo, skiva ett par vitlöksklyftor.
Finhacka lite färsk ingefära och röd chili.
Öppna en påse färdigriven råkostsallad (morot och vitkål; bra latmanstips).
Låt en halv burk böngroddar rinna av.
Hetta upp lite olja och en dutt smör i en panna och fräs svamp, vitlök och lök ett par minuter. I med ingefära och pepparfrukt, fräs en stund till, häll i morot, kål och groddar. Vänd i nudlar. Salta och peppra och skvätt över lite japansk soja.

Placera dig med en entusiastisk hjälpreda vid ett bord. Låt en annan hetta upp en halvliter rapsolja och ansvara över friteringen. Rulla ut filodegsarken och skär dem i fyra remsor på kortan. Ladda upp med två var och låt resten vänta i en fuktad handduk. Lägg på en klick fyllning på nedre delen av en kortända, vik över kanterna och rulla ihop. Fäst skarven med lite smält smör. Fritera dem ett par i taget, i ett par minuter tills de är gyllene och frasiga. Låt rinna av på hushållspapper och dippa loss direkt; Johan (som gärna kallar sig Jonny Potato) svängde ihop en finfin dipp på japansk soja, chili, ingefära och limesaft. Allt räckte till en redig sats rullar, vilka alltså räcker till två dagars himmelsk njutning. Tror jag är redo nu!

Lunchtips till kontorsråttor - simpel silltallrik

Jag är så förbannat FÖRST med allting. Oh ja. En trendsetter. Hur många av er har käkat matjes i år till exempel? Tänkte väl det. Utgjorde en alldeles utmärkt lunch igår, utan en påskhare eller nubbestärkt jultomte i sikte. Kom igen nu alla dammiga kontorsråttor - låt er inspireras av solskenet (som i alla fall skiner utanför mitt fönster) och blada ner till affären, ryck en burk matjes, en burk crème fraiche eller lite gräddfil, en liten lök och ett par ägg och njut med kontorets knäckebröd och en ostskiva. Nyttigt, mättande och somrigt; du och din lunch kommer att bli dagens snackis.

onsdagen den 18:e februari 2009

Currypasta - lat mans heta räddning

Okej, det är inte det mest revolutionerande världen har skådat - förmodligen finns det recept på makaroner och falukorv som är mer innovativa - men det är en god och het snabbis när den thaisugne latmasken står vid spisen. I brist på annat tvingar jag på er receptet. Den som undviker kolhydrater tar bort nudlarna i det här receptet och kör i mer morot eller någon annan rotfrukt istället, eller varför inte en zucchini?

Lax med morotsnudlar i grön curry

4 personer

400 g färsk laxfilé utan skinn
3-4 portioner nudlar (vi använde fullkornsvarianten, fint som snus)
1 fet morot eller 2 normalstora
1 stor gul lök
2 klyftor vitlök
1 liten gul paprika
1 msk grön currypasta
1 msk fisksås (en gnutta mindre om man är känslig mot den ganska speciella smaken)
2 lime
1 msk socker (jag hade bara mörkt muscavado hemma, funkade utmärkt)
1 stor burk kokosmjölk
2 msk olivolja
1/2 kruka basilika

Koka nudlarna enligt anvisningarna på förpackningen och spola dem i kallt vatten. Skala och strimla löken och skiva vitlöken tunt, fräs mjuka i olivoljan i en panna eller gryta du har lock till. I med currypastan och låt den fräsa med någon minut. Strimla även morot fint; jag använde min julienneskärare för att få långa spaghettiliknande strimlor. I med dem och strimlad paprika. På med saften av limefrukterna, sockret, fisksåsen och kokosmjölken. Låt koka ihop ett par minuter. Smaka av med lite peppar och kanske en gnutta salt. Skär laxen i ganska stora bitar och lägg dem i pannan, på med locket och låt sjuda någon minut tills de är precis klara. Vänd försiktigt i pastan och massor av strimlad basilika och värm alltsammans ordentligt. Servera gärna med lite extra lime.

måndagen den 16:e februari 2009

Blomkålsgratäng med pasta, skinka och pinjenötter

Blomkål är inte allas bästa kompis men det är ju ack så nyttigt och jag tycker att det kan vara gott någon gång ibland. Fick bli lunch tillsammans med fullkornspasta i en het gratäng häromdagen. Receptet är för 1 hungrig.

250 g blomkål i buketter
100-150 g kokt pasta, beroende på hur hungrig du är
2 tsk smör
1 tsk mjöl
1,5 dl spad från blomkålskoket, eller lite buljong du gillar
0,5 dl riven västerbottenost, + lite extra
1 msk vispgrädde
30 g rökt skinka i skivor
0,5 dl rostade pinjenötter
Svartpeppar, lite salt
Eventuellt lite färska örter

Sätt ugnen på 250 grader, övervärme. Koka blomkålen mjuk men med lite tuggmotstånd kvar i lättsaltat vatten, ca 7 minuter. Spara kokvattnet. Lägg blomkålen och den kokta pastan i en liten ugnsform. Riv skinkan i bitar och fördela i formen. Smält smöret (jag råkade ha lite örtsmör, vilket gav lite extra piff åt rätten) och vispa i mjölet. Tillsätt blomkålskokspad eller buljong och låt koka upp. Vispa i ost och grädde, smaka av med svartpeppar och lite salt. Häll såsen över pastan och blomkålen. Riv över lite extra ost om du är en cheese lover som jag. Strö över pinjenötterna och gratinera i ugnen tills osten fått lite färg, 5-10 minuter. Har du lite färsk timjan eller någon annan god ört strör du över lite innan du hugger in. Rätten bör ackompanjeras av kall mjölk.

fredagen den 13:e februari 2009

Piffigt värre - lantlig idyll i frysdisken

Det finns röda vinbär i frysdisken. Där ser man. Röda vinbär har för mig alltid varit förunnat blott de lantliga; de med hus och trädgårdar och rabatter och buskar runt knuten, buskar som alltid funnits där och som generationer av småungar sprungit i med rödkletiga munnar och små korgar och... Ja, ni fattar. Min bärvärld begränsas oftast till det jag hittar i små kartonger i frysdisken, vilket jag nu börjar misstänka har haft en avgörande effekt på mitt icke-bakande. Men så hittade jag plötsligt en kartong vinbär på Ica - frysta så klart - hela vägen från Bullerbyn (okej, knappast, men snuva mig inte på fantasin). Tinade dem och lät dem göra några tinade blåbär och en skivad banan sällskap i ett yoghurtbad i morse. Ni fattar ju hur hälsosam och rosenkindad jag kände mig efter det; jag var nära att knyta på mig en bahytt, ta en korg under armen, svänga med mitt lilla förkläde och hoppa runt runt här i min lägenhet. Och sjunga hopp fadderallan lej.

torsdagen den 12:e februari 2009

Alla hjärtans dag - för de omoderna

Jahaaaa, och vad ska ni göra på lördag då? Måste bara fråga - finns det vuxna som på allvar firar Alla hjärtans dag eller är vi liksom för goda för det? Har vi varit tillsammans för länge? Muttrat färdigt om kommersialisering och Hallmark-konspirationer, och förpassat de pliktskyldiga rosorna till evighetskomposten? Är den 14:e februari en dag som bara är speciell för tonåringar, eller sitter det många äkta hälfter därute och hoppas på lite extra uppskattning från sin åldrande följeslagare just denna dag, varje år? Personligen är jag kluven. Jag tycker att det är fint att det finns en kärleksdag, och jag är normalt för alla typer av firanden, men jag önskar att det inte var så... trött, alltsammans. Att det inte bara var röda rosor och påtvingade middagar på tu man hand och fåniga chokladaskar och nallebjörnar med fuktiga ögon och påsydda budskap, utan kanske mer av just kärlek. Till alla man tycker om; varför ska Alla hjärtans dag vara så omodernt parfixerat?

Jag tycker att vi kan införa Thanksgiving i Sverige, slå ihop den med Alla hjärtans dag och skapa en egen rejäl och hederlig jävla Love Fest. Det skulle vara något det.

Själv ska jag till mannens bästa vän på 30-årsmiddag. Får se om det blir lite extra kärleksfullt. Vad ska ni göra?

onsdagen den 11:e februari 2009

Musslor. För det är du värd.

Japp, det är en hit. Jag presenterar stolt en gryta full av hälsa, en mustig allt-i-ett-skapelse lika lämplig att förära de tjusigaste av festgäster som din dammiga gamla bättre hälft. Nyttigt, värmande och vackert.

De sålde färska Kravmärkta musslor för 29.90 kronor nätet på min Ica - rena skampriset - så huvudråvaran var given. I med en massa rotfrukter, lite saffran, färskpressad apelsin och en skvätt matlagningsgrädde, och en ny favorit var född.

Musselsoppa med saffran, apelsin och rotfrukter

1 nät musslor
400 g rotfrukter - jag tog en stor palsternacka, två små morötter och en bit rotselleri)
15 cm purjolök
2 klyftor vitlök
Olivolja
0,25 g saffran (1/2 paket; saffranälskare kan ta ett helt men jag tycker om när saffransmaken inte dominerar hela rätten)
1 msk chiliflakes (eller en liten bit färsk, finhackad)
1 apelsin
2 msk ekologisk lantbuljong (Renée Voltaires - burken kan kännas dyr, men är väl värd att prova!)
6 dl vatten
2 dl matlagningsgrädde

Börja med att förbereda musslorna: skrubba dem och dra bort skägget. Knacka öppna musslor lätt mot en hård yta; om de inte stänger sig ska du slänga dem. Släng även alla trasiga musslor. Skala rotfrukterna och skär dem i små tärningar. Skiva vitlök och purjolök tunt och fräs dem mjuka i lite olivolja, utan att de tar färg. Använd en gryta eller en stor panna du har lock till. I med rotfrukterna, chiliflakes och saffran. Fräs en kort stund till. Pressa över saften från apelsinen, häll på vatten och buljong och låt sjuda tills grönsakerna mjuknat något, ca 5-8 minuter. I med grädden och låt koka ihop ett par minuter till. Smaka av med svartpeppar och eventuellt en gnutta salt. I med musslorna, och på med locket. Du behöver inte röra om; musslorna ångkokas färdiga så länge du har lock på grytan. Efter bara någon minut eller två ska musslorna ha öppnat sig (släng alla som inte gjort det), och härligheten är redo att serveras som den är, eller allra helst med en bit gott bröd. Systers och svågers hund Blanca var dock något skeptisk.

tisdagen den 10:e februari 2009

Lunchmacka med spenat, skinka, ägg och mozzarella

Det här var faktiskt en otippat god lunchmacka. Matig och mättande, full av nyttigheter som spenat, fullkorn, ägg, mager skinka och spenat. Alltså finns det utrymme för att flåda till det lite med smält, trådig mozzarella. Det är det värt, vill jag lova.

2 personer

4 rågbrödhalvor - jobba fullkorn!
2 msk philadelphiaost, eller annan färskost
2 ägg
100 g fryst bladspenat
4 skivor rökt skinka
1 tsk dijonsenap
1 mozzarellaboll
Lite purjolök, eller annan lök du gillar

Sätt ugnen på högsta värme och grill, med enbart värme uppifrån. Tina spenaten i micron, krama ur vätskan ordentligt och värm (fräs i panna med lite smör om du orkar, men det är inte nödvändigt). Rosta brödhalvorna. Stek äggen. Bred ost på två av de rostade bröden, fördela spenaten ovanpå. Ett stekt ägg på det, sedan skinka, lite senap, och så mozzarellan i skivor. In under grillgallret i ugnen i ca 3 minuter, eller tills osten smält och fått en gnutta färg. Lite tunt skivad purjo på, ett par peppardrag, och så på med lockbrödhalvan. Ha en servett till hands och avnjut, gärna med iskall mjölk.

Panerad sej med ugnsstekt örtpotatis, fänkålssallad och senapsyoghurt

Igår gjorde jag ett nytt försök med den billiga och politiskt korrekta sejen. Jag tittar alltid pliktskyldigast på den och försöker få mig själv att tro att jag överväger den, men i slutändan bortprioriteras den alltid till förmån för sina utseendemässigt fördelaktigare rumskamrater. I själv verket är det ju inget fel på smaken - det är en väldigt mjäll och fin firre - men man vill kanske... Piffa upp den en smula. Klä om den. Panera den, till exempel. Och omge den med extra goda tillbehör.

Panerad sej med ugnsstekt örtpotatis, fänkålssallad och senapsyoghurt

2 personer

Panerad sej
250 g sejfilé
1 dl ströbröd
Smör

Skär sejfiléerna i portionsbitar, salta och peppra dem och vänd dem i ströbröd. Stek dem gyllene i smör, någon minut på varje sida.

Ugnsstekt örtpotatis
10 små potatisar (delikatess)
1 rejäl knippe timjan (eller annan färsk ört du gillar)
2 msk olivolja
Flingsalt

Sätt ugnen på 225 grader. Skrubba potatisarna (om de inte redan är tvättade) och torka dem. Lägg dem tätt i en form och häll över olivolja. Vänd runt ordentligt. Stek dem i 20 minuter i ugnen. Ta ut formen, repa över timjan eller andra örter - snåla inte! - och salta. Ta lite hackad vitlök också om du är sugen. Vänd runt allt igen. In i ugnen i 10 minuter till.

Fänkålssallad med limedressing och parmesan
1 fänkålsstånd av lagom storlek
1/2 dl hyvlad parmesan
1 lime
2 msk olivolja
1 tsk flytande honung

Pressa saften ur limen och blanda den med olivoljan och honungen till en dressing. Smaka av med salt och peppar. Putsa bort fula fläckar från fänkålen, skär av den grövsta delan av roten, halvera den på längden och skiva den så tunt du kan med en vass kniv (också på längden). Om du hyvlar eller använder mandolin blir den lite väl tunn; vi vill ha lite krisp kvar i den. Blanda med dressingen och strö över parmesan. Lite extra svartpeppar är alldrig fel.

Senapsyoghurt
1 dl matyoghurt
1 msk dijonsenap

Blanda de tu. Smaka av med salt och peppar.

måndagen den 9:e februari 2009

Läsarfråga - finns en tid för megapicknick?

Idag är det superfint väder, och jag började plötsligt drömma om smörgåspaket, chokladdoppade jordgubbar och marinaddrypande kycklingspett. Funderade på när det egentligen är dags att våga sig ut på årets första parkpicknick. Sedan gick jag ett steg längre och började fantisera om en jättepicknick, för alla som är sugna. Satsa på ett rekord, kanske? Först tänkte jag världsrekord, sedan Sverigerekord, sedan Stockholmsrekord - men jag är ju realist så jag lobbar för ett simpelt parkrekord. Eller för att muta in ett litet hörn av en park och proppa det så fullt av picknickare att man åtminstone tar ett picknickdeltagarrekord för just det hörnet. Vad säger ni - är det överhuvudtaget roligt att picknicka i storgrupp, eller är det något man gör bäst i små trygga sällskap på en ynka, gemensam filt?

söndagen den 8:e februari 2009

Burkäktenskap för en soppskeptiker

Ah, semester.
Lantluft, snö, varma brasor, eftermiddagslurar, lammstekar och en Jack Russel i soffhörnet; att besöka mina svärföräldrar i deras hus utanför Sigtuna är helt enkelt som att åka på en bättre weekendresa men utan allt besvär.
Efter att ha hämtat oss någorlunda från det smärtsamt undermåliga schlagerschabraket (heja Caroline af Ugglas!) var det dags för utflykt idag. Steninge Slott i all dess prakt är till salu för 179 millar; vi var inte där som spekulanter men nog hade jag köpt en trisslott om det funnits en kiosk i närheten.
Väl hemma blandade svärmor raskt en burk Cambell's oxsvanssoppa med en Findus gulaschsoppa och kombinationen satt som en värmande smäck, intressant nog. Jag är inte särskilt förtjust i soppa och synnerligen inte i burkvarianter, men det här var riktigt gott. Mustigt och med en smula sting. Ni som står ut med att blunda för innehållsförteckningen någon gång ibland till förmån för tidsrekord i matlagning - prova!

fredagen den 6:e februari 2009

Veckans höjdpunkt: Friterad banan med glass

Min bror har av någon anledning seriösa problem med att bjuda in mig.
Det ska vara så fint och uppstyrt allting tror han, som om jag vore Årets kock eller nåt, så alla andra får komma men inte jag. Hur rättvist är det? Alltså gjorde jag och svägerskan en kupp och stod redan i deras kök med middagen i ugnen när han kom hem från jobbet igår. Barn och "delikatesskänsliga" svägerskor röstar för enkel mat utan för mycket krusiduller, så vi höll det hela simpelt men rustikt.

En fet Bjärekyckling stektes i ugnen vilandes på skivor av citron, insmord med smör och salvia och omgiven av hela vitlökar, morötter, fänkål och steklökar, badandes i vitt vin. Potatispuré till det (något klistrig för min smak, men mitt i alltihop skulle deras fina ungar läggas och då blir det ju som det blir) samt en sås gjord på skyn och lite grädde. Till förrätt en enkel sallad med riven mozzarella, avokado, senapsdressing och stora krutonger av rågbröd som simmat sig krispiga i rapsolja och vitlök.

Godast var dock inte något av mina bidrag till middagen, utan broderns genidrag:
Friterade bananer med glass.
Jag ÄLSKAR friterade bananer med glass. Jag kan banne mig gå på kinakrog och tvinga i mig allsköns skabbigheter bra för att få äta dem efteråt. Igår fick jag för första gången (men inte sista) skönja beviset på att de inte nödvändigtvis måste föregås av Bi' me' lö:

Friterade bananer med glass

1 pkt frityrsmetmix (ska finnas i vanliga mataffärer)
eventuellt 1/2 dl socker
2-4 bananer (beroende på craving)
1/2 liter olja att fritera i, t ex raps
Glass
Ljus sirap, eller pannkakssirap

Blanda ihop frityrsmaten enligt anvisningarna på förpackningen. Man kan givetvis göra egen - det är enkelt - men att köpa färdig är ju trots allt ännu enklare. Söta smeten med lite socker om den är osötad, det blir mycket godare. Hetta upp oljan i en kastrull till ca 180 grader, eller kolla med en ljus brödbit; den ska bli gyllenbrun ganska snabbt men inte svart. Skär bananerna i fyra delar; en gång på mitten, och varje halva en gång på längden. Doppa dem i frityrsmeten och släpp försiktigt ner i oljan, bara ett fåtal i taget. Lyft ur med en hålslev när de är gyllene och frasiga och låt rinna av snabbt på hushållspapper. Lägg upp två var (minst!), häll över sirap och servera varma med vaniljglass. Visst - röd velour, mörk panel, lampetter och draktavlor ingår inte, men smaken är bannemig densamma. Jag dreglar bara jag tänker på det.

torsdagen den 5:e februari 2009

Världens godaste kladdkaka i muffinform

Jag sa ju att jag inte kunde baka. Men lyssnade ni? Icke. "Det är bara att följa recepten", hävdade till exempel Maria E i en kommentar - och vips! så blev jag inspirerad. Här skulle bakas! Spanade in vad jag hade hemma, tittade igenom Mia Öhrns fina Mitt eget café (Parasoll) och bestämde mig för hennes chokladbakelser med jordgubbar. Receptet var för 12 stycken, och på bilden vilade chokladen så fint i en supersöt muffinform och kröntes av mjuk vaniljkesella och vackra jordgubbar. Jag hade bara större och fulare formar hemma och bestämde mig för att göra hälften så många men dubbelt så stora chokladbakelser istället. Vad är det värsta som kan hända, liksom? Jag föreställde mig lika fina men något kladdigare bakelser.

Gjorde smeten och skjutsade in dem i ugnen i den rekommenderade kvarten. Ha. Det hade förvisso bildats ett lock, men riktigt så kladdigt ville jag ju inte ha det. In i fem minuter till. Tio. Ut igen. Ser bra ut! Svalnar en stund och poff, och så sjönk härligheten ihop; i de vackra locken gapade ett hål som visade den till synes oberörda chokladsmeten därunder. What the ...? In igen, en bra stund. På undervärme enbart. Ut igen, skeptiskt granskande, in ett par extra minuter och så till slut det för mig karaktäristiska "Det var väl själva FA-AN" följt av ett uppgivet "Baka schmaka".

När syster och svåger glupskt satt i sig min tagliatelle och köttfärssås (svågers kommentar om köttfärssåsen: "Vad gott det ser ut! Eller ja, det ser ju inte så gott ut, det skulle ju lika gärna kunna vara en kastrull med kräk") ville de prompt smaka chokladbakelserna jag bakat till dem. Eller försökt baka. Och de var HIMMELSKA. Kan inte kalla dem annat. Knapriga på utsidan och riktigt kladdiga och sega inuti, precis som Mia beskriver dem. Trots min ugnsmisshandel hade jag lyckats, trots allt. Jag serverade dem som de var med lite pudrad florsocker på, och på sidan lite kesella blandad med frysta lingon och vaniljsocker.

Gör dem, gör dem, gör dem! Bjuder på Mias recept här, tillsammans med rådet att spana in resten av boken. Och hörni - gör som hon skriver. Följ receptet. Det ska jag göra nästa gång.

Chokladbakelser med jordgubbar (Recept: Mia Öhrn)

Bakelser:

100 g smör
2 ägg
2 1/2 dl strösocker
1 1/2 dl vetemjöl
1/2 dl kakao
1 1/2 tsk vaniljsocker
1 krm salt

Fyllning och dekor:

250 g kesella vanilj
färska jordgubbar

Smält smöret. Vispa upp ägget lätt tillsammans med sockret och rör ner det smälta smöret. Blanda de torra ingredienserna och rör ner i äggsmeten. Rör ihop till en jämn smet och skeda upp smeten i mazarin - eller muffinsformar. Grädda i mitten av ugnen i 175 grader i knappt 15 minuter. Bakelserna ska fortfarande vara lite kladdiga. Låt svalna. Ibland faller bakelserna ihop ganska mycket, men det gör ingenting. Toppa varje bakelse med en klick kesella vanilj och skivade jordgubbar. Njut!

tisdagen den 3:e februari 2009

Sommarens söta - en bok att sukta efter

Jag tänker säga det redan nu, så att alla är beredda - håll utkik i bokhandeln i maj! Då kommer Lisa Eisenman Frisks och Monica Eisenmans nya bok Sommarens söta (Bonnier fakta). Samtliga av systrarnas böcker är helt underbara, och vi behöver knappast vänta oss något annat den här gången. Jag bakar aldrig (vågar inte) och gör sällan sötsaker (vågar inte), men de här två får mig att vilja göra saker jag aldrig provat. ÄLSKAR Två systrars söta, ÄLSKAR Soppor, bröd och röror, ÄLSKAR Vinterns söta. Kommer ÄLSKA den här. Så alla ni som läser detta och känner mig, eller bara gillar mig tillräckligt för att vilja ge mig en present:

Jag fyller år 9:e juni. Då vill jag ha den här. För det är jag värd. Tack!

Färsk ravioli med ett grönt berg och citronsås

Okej, det är inte den bästa bild jag tagit, men jag måste ändå dela med mig av en gårdagens middag.

Under:
Ett härligt berg av färsk ravioli (Rana) med kyckling och pancetta (smakade knappast särskilt mycket av varesig det ena eller det andra, men det var gott ändå).
Över:
Ett härligt berg av sojabönor (edamame), färsk spenat, gröna små ärtor, purjolök och vitlök.
Det hela dränktes i:
Ett härligt hav av citronsås gjord på saften och skalet av en tvättad citron, 2 dl grönsaksbuljong, 2 dl grädde samt massor av peppar och lite salt.

Koka edamamen enligt anvisningarna på förpackningen och sprita dem. Fräs purjo och vitlök i lite smör, riv citronen,pressa över citronsaft, häll på buljong, citronskal och grädde, låt koka ihop, smaka av med salt och peppar. Koka upp vatten i en kastrull och låt spenaten sjuda i en halv minut. Lyft ur den, kyl och krama ur den. Blanda allt det gröna med citronsåsen och servera till nykokt, fylld pasta of your choice. Flingsalt, nymalen peppar och parmesanost förgyller.

PS: Råsmart tipsar i en kommentar om att det finns stora påsar frysta färdigskalade sojabönor i de del asiatiska butiker, bland annat på Omi Foods på Olofsgatan 10 i Stockholm samt HS Asien Livs i Söderhallarna. Snabbt och enkelt!

måndagen den 2:e februari 2009

Stora Bloggpriset 2008 utdelat

Ikväll utsågs vinnarna av Stora Bloggpriset. De flesta av oss som bloggar om mat höll tummarna för att idol-Lisas blogg Matälskaren skulle vinna i kategorin "Livsstil", men så blev tyvärr inte fallet detta år. Stort grattis förstås till den högst värdige vinnaren, Husmusen, samt vinnarna i resterande sex kategorier. Vi ser redan fram emot dramatiken nästa år! Vem vet...?

Rea på Designonline.se

Jag gillar reor på nätet. Jag handlar aldrig på nätet, men jag vill ju så gärna. I julas hade jag en stor drive som gick ut på att handla allt på nätet, och i tid dessutom. Slutade med att jag köpte ett gäng böcker från Adlibris men det var liksom det.

Jag fick just ett nyhetsbrev från Designonline som frestade med 30-80% rea. Gillade jag ju såklart. Gick in på rea-avdelningen och fann förstås att det bara fanns en produkt som det faktiskt var 80% rabatt på; något slags hopfällbart cd-ställ som inte såg mycket ut för världen. Men jag gillade den här fina soppskålen med termofunktion - varmt inuti och kallt utanpå utlovas och det är ju en snygg skål dessutom. Design Steffen Schmelling, nedsatt från 399 till 199. Den ska inbjuda till att hållas med händerna, men en fin sked och ett par pinnar ingår för den som inte vill krypa upp i soffan och sörpla direkt ur skålen. Trots rean är den för dyr för att jag ska köpa den, men den är fin.

söndagen den 1:e februari 2009

Lördagslycka: ett club sandwich-berg

Okej, det är väl i ärlighetens namn något slags blandning mellan club sandwich och en klassisk BLT, men vem bryr sig? Goda pålägg mellan kantskurna brödskivor ger helt enkelt en god macka, och namnet på den är av sekundär betydelse. Vad man väljer att proppa mellan de ohälsosamt vita rostisarna är upp till en själv, men jag anser att det finns vissa grundregler:
  1. Det måste finnas bröd unders och överst.
  2. Brödet ska vara rostat eller smörstekt.
  3. Det färdiga verket ska skäras i två halvor, på diagonalen.
  4. Bacon. Av någon anledning kan jag kompromissa med de flesta ingredienser, men inte baconet.
Lulles varianter innehöll bacon, cheddarost, tunna skivor tomater, avokado, majonnäs och isbergssallad. Mellanbrödskivan ströks med lite baconfett efter att den rostats - ett dekadent grepp vars effekt var subtil men utgjorde en kärleksfull smekning av smaklökarna. Ketchup och chiliaioli tillhandahölls för doppning, och ja - det var precis så gott som det låter.